Sveriges enda mottagning för personer som har problem på grund av sitt bruk av khat finns i Kista i nordvästra Stockholm. Mottagningen är en del av Beroendecentrum Stockholm och startades för sex år sedan av Dr Yakob Aden Abdi, överläkare och specialist i psykiatri.
– Behandlingen mot khatmissbruk är inte annorlunda från andra droger. Vi kan erbjuda människor med khatberoende en somatisk och neuropsykiatrisk utredning, regelbundna drogscreeningar, motiverande samtal och återfallsprevention, säger Dr Yakob Aden Abdi, som själv kommer från Somalia.
I samarbete med socialtjänsten finns möjlighet till sysselsättning eller utbildning, samt hjälp med tandvård. Intresset har dock varit mycket svalt. Under åren har endast ett 20-tal personer kommit för khatrelaterade problem. Ingen av dem har kommit frivilligt, utan alla via socialtjänsten. Enligt Dr Yakob Aden Abdi beror detta på att somalier inte ser khat som en drog utan någonting som är en del av kulturen.
– Det är skamfyllt att bli ertappad med missbruk. Det är förstås olyckligt att de inte kommer eftersom de kan gå miste om behandling för andra sjukdomar, säger han.
Khatbruket har förmodligen förändrats sedan Storbritannien förbjöd drogen 2014. Nu kommer inte längre den starkare färska khaten till Sverige. Medan den färska khaten fortfarande kom hit genomförde Beroendecentrum Stockholm på Dr Yakob Aden Abdis initiativ, en stor enkätundersökning tillsammans med forskare på Karolinska Institutet (2013). Frågeformulär distribuerades via föreningar och nyckelpersoner ur den somaliska gemenskapen i norra Stockholm, som fick utbildning om undersökningen. Svarsfrekvensen var hög, 82,3 procent (865 svar av 1051 utdelade enkäter).
– Vår hypotes var att ungefär en tredjedel av populationen brukade khat, men det visade sig ligga kring en femtedel. Det som också förvånade oss var att studien inte visade någon statistiskt säkerställd skillnad mellan män och kvinnor när det gällde användningen, säger Dr Yakob Aden Abdi.
Att lika många kvinnor som män uppgav att de tuggade khat undersöktes aldrig vidare.
– Min egen tanke är att kvinnor är mer fria att bestämma över sina liv och sin ekonomiska situation i Sverige. Det är en trend även i Somalia att fler kvinnor tuggar khat, säger Dr Yakob Aden Abdi.
Studien visade också på samband mellan khat och skilsmässor, rökning, alkohol, droganvändning och arbetslöshet, samt på en försämrad hälsa.
Den torkade khat som nu kommer till Sverige är enligt Dr Yakob Aden Abdi mycket svagare än den färska. Det är dock inte fastslaget hur stark den är. Sveriges Kriminaltekniska laboratorium och Tullverket har analyserat styrkan i den torkade khaten, men fått olika resultat beroende på vilken del av växten som undersöktes. Enligt Tullverket är resultaten inte säkra, utan det krävs mer studier och kunskap från odlingar i Afrika.
– Detta är en ny form av khat som används, därför behövs studier om hur stark den är och om hur och hur mycket den används, säger Dr Yakob Aden Abdi.
Han säger att skälet till att vissa människor fortsätter att tugga khat sannolikt är att bruket är så djupt kulturellt rotat. Genom alla tider har khat brukats i sociala sammanhang.
– Eftersom man inte dricker alkohol behöver man ha något som hjälper till och motiverar att man ska träffas.
Attityden att khat inte är en drog tror han lever kvar, även om medvetenheten bland somalier ökat mycket om att khat faktiskt är en drog.
– Trots allt, när man överkonsumerar så är det fortfarande ett missbruk. Det går åt både mycket tid och pengar, vilket fortfarande kan skada familjer och leda till skilsmässor.
Hur barn som lever med föräldrar som missbrukar khat påverkas är enligt Dr Yakob Aden Abdi svårt att säga eftersom det inte finns några studier om detta.
– Vad jag själv tror är att de har drabbats av skilsmässorna och att de tar efter föräldrarna.
Kvinnorna i Mayren pratar om att barn lär sig ljuga av föräldrar som missbrukar?
– Föräldrarna har nog inte velat ljuga för sina barn, men skammen över missbruket har tagit överhanden. I de här kulturerna innebär det väldigt mycket skam om man avslöjas som missbrukare, säger Dr Yakob Aden Abdi.
Ann-Sofie Roberntz är förbundssekreterare i Riksförbundet SIMON, Svenskar och Invandrare mot narkotika, som tidigt uppmärksammade problemen och har arbetat mot khat i 25 år.
– Visst tar barnen skada, precis som vid vilket missbruk som helst. Barn mår dåligt av att föräldrarnas beteende förändras som det gör med khat, säger hon.
Vår erfarenhet är att khatmissbruk, liksom annat missbruk, är förenat med mycket skam.
Reaktionerna på tuggande av färsk khat är olika. Man kan bli aggressiv, eller överdrivet positiv och stark i tron på sig själv, deprimerad, eller mycket trött. För barnen skapar det otrygghet.
– Barnen kan må psykiskt dåligt när föräldrarna inte är närvarande på grund av missbruket, och familjen kan drabbas av fattigdom om pengar går till missbruk i stället för annat som barn behöver. Psykisk ohälsa ökar också risken för att barnen själva tar droger, säger Ann-Sofie Roberntz.
– Vår erfarenhet är att khatmissbruk, liksom annat missbruk, är förenat med mycket skam. Och man är rädd för att stigmatisera den egna gruppen, vilket gör det svårt att nå dessa vuxna och deras barn, säger säger Ann-Sofie Roberntz.
Khat en del av hela narkotikapolitiken
– Vi har inget extra fokus på just khat. Drogen är en del i vår narkotikapolitik i stort, och något vi i högre grad jobbar med internationellt och globalt än lokalt, säger Simon Holmesson, politisk sekreterare för alkohol- och narkotikafrågor på IOGT-NTO.
Vid fjolårets verksamhetsforum på Tollare folkhögskola var khat ämnet för ett av helgens seminarier.
– Khat kommer upp i olika utbildningsprogram och i drogpolitiska grupper lokalt. Vi tänker oss att man jobbar med frågan i de föreningar där det finns ett intresse.
NBV, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, har tagit fram ett studiematerial om khat. Det består av en 18 minuter lång film på somaliska, textat på svenska, och en studieplan. Filmen är producerad för Riksförbundet SIMON, Svenskar och invandrade mot narkotika, och har tagits fram i samarbete med somalier som arbetar mot khat.
– Vi är förstås gärna med och sprider goda exempel på hur man kan jobba lokalt, säger Simon Holmesson.