Nu har verksamheten formligen exploderat och i maj blev det klart att föreningen får 5,3 miljoner kronor av EU-medel till ett socialt projekt, som totalt kommer att omsätta hela 14,5 miljoner. Projektet ska under två år ge 130 människor möjlighet till olika sysselsättningar, stöd och en aktiv fritid inom föreningslivet.

Den nygamla styrelse som valdes satte fart på verksamheten och arbetade bland annat fram visionsdokumentet Vårblomman 2005–2010. De viktigaste punkterna där handlade om att skapa verksamheter och möjligheter för barn, ungdom och vuxna som står en bit från samhället och därmed ge dem en möjlighet att leva ett rikt och fritt liv.

– En vision var att vi skulle ha tio anställda i föreningen, berättar avdelningens ordförande Birgitha Landfors. Nu har vi 50 anställda även om de flesta avlönas med samhällsmedel. Arbetet har inneburit att vi idag har ett stort förtroende inom kommunens olika instanser liksom inom arbetsförmedlingen och försäkringskassan.

Det senaste halvåret har det arbetats hårt med att formulera den ansökan som nu beviljats.

– IOGT-NTO centralt har spelat den viktigaste rollen i arbetet, berättar Birgitha Landfors. De har lagt ner mycket arbete för att hjälpa oss och de har också gett oss ett lån under uppstarten av projektet.

– IOGT-NTO Vårblomman är projektägare, men verksamheten skall drivas tillsammans med hela föreningslivet inom kommunen och det övriga delarna i samhället, fortsätter Birgitha Landfors och erkänner att hon är lite stolt över att som IOGT-NTOmedlem få möjlighet att driva ett så pass stort och  betydelsefullt projekt.

Vad går då arbetet ut på mera i detalj? Birgitha Landfors berättar:

– Vårblomman har under många år arbetat med verksamheter för människor som haft det kämpigt och vi driver redan idag ett socialt företag med boende, byggverksamhet, hushållsnära tjänster, recycling  m.m. på programmet. Nu ska en kraftig utökning ske och ca 130 personer kommer under två år att få jobb, praktik och utbildning, allt för att åstadkomma kompetensutveckling och skapa möjligheter för dem att finna en väg ut i arbetslivet. Bland annat ska vi starta ett eko- och hantverkscafé, där allt bröd ska bakas på stället.

Ove Andersson

Nicklas Kartengren var med och startade den hyllade föreningen Centro i Göteborg. Några år senare var konkursen ett faktum. ”Jag vill att andra ska veta hur det fungerar”, säger han till Accent. Foto: Marc Femenia

För några år sedan hyllades IOGT-NTO-föreningen Centro för sin framgångsrika verksamhet. När föreningen senare gick i konkurs stod den tidigare ordföranden Nicklas Kartengren ensam, anmäld för bokföringsbrott och med betalningskrav på hundratusentals kronor. ”IOGT-NTO måste ha en bättre apparat för det här”, säger han i dag.

För några år sedan var IOGT Centro i Göteborg en förebild. Verksamheten lyftes fram som ett framgångsrikt exempel och en modern IOGT-NTO-förening. Allt startade 2005 och inom några år hade man växt till en förening med många medlemmar, fyra anställda och en verksamhet som omsatte över en miljon kronor om året.

–Vår förening hade mer verksamhet än många distrikt, säger Nicklas Kartengren, eldsjälen bakom föreningen. Vi ordnade kurser, hade ett fotbollslag och körde en nattklubb. I princip all verksamhet utfördes av medlemmar med tidigare missbruksproblem.

För två år sedan tog det stopp. Nicklas Kartengren, eldsjälen bakom föreningen, lämnade och en ny styrelse valdes på årsmötet våren 2008. Ganska omgående upptäckte den nya styrelsen att föreningen hade stora skatteskulder och bestämde sig för att lämna in en konkursansökan.

–Vi låg efter med skatten, men det berodde mest på att vi inte fått ut de lönebidrag vi hade rätt till, säger Nicklas Kartengren. Jag tror att det hade gått ungefär jämnt ut och att man kunde ha klarat det utan konkurs, men den nya styrelsen fick nog lite panik. Vilket jag har full förståelse för.

Det som följde var en mardröm för såväl Nicklas som för den nya styrelsen. Konkursförvaltaren menade att bokföringsbrott hade begåtts och krävde såväl Nicklas som den nya styrelsen på hundratusentals kronor i uteblivna skatter.

–Konkursförvaltaren var en advokat utan någon speciell kompetens när det gäller ideella föreningar, säger Nicklas Kartengren. Jag tyckte att han hade en dålig förståelse för hur en förening fungerar.

Under ärendets gång polisanmäldes Nicklas Kartengren för brott mot bokföringslagen. När han sökte juridisk hjälp hos IOGT-NTO-förbundet fick han nej, trots att den nya ordföranden fick hjälp av organisationens förbundsjurist.-

–Jag vet inte vad som låg bakom det beslutet. Jag var rädd. Kommunikationen från konkursförvaltaren var dålig och jag fick bara veta att jag var polisanmäld. Jag fick också vet att det såg allvarligt ut och att jag borde skaffa professionell hjälp.

Stefan Bergh, generalsekreterare på IOGT-NTO, förklarar varför man valde att hjälpa en medlem men inte en annan i situationen som uppkommit:
–Vi upplevde att Nicklas Kartengren i sin roll som ordförande i Centro brustit i sitt ansvar gentemot föreningen och de anställda. Helt ovetandes om föreningens situation gick unga, engagerade personer in i föreningen och fick plötsligt ta ansvar för de problem som den tidigare styrelsen orsakat. Eftersom förbundet har begränsade resurser prioriterade vi att hjälpa de som hamnat i en svår situation men inte själva orsakat denna.

Nicklas håller med om att han inte skött allt som han borde.

–Det var mycket verksamhet och till slut satt jag ensam som ordförande, arbetsledare och ansvarig för ekonomin, samtidigt som jag jobbade. Men det är klart att jag har slarvat, jag tar ansvar för det.

Något åtal blev det aldrig. En förening lyder bara under bokföringslagen om man bedriver näringsverksamhet, och det gjorde aldrig Centro enligt åklagaren.

–Ärendet lades ned och konkursförvaltaren bad om ursäkt för det där efteråt, säger Nicklas Kartengren. Men även om det gick bra så är jag ledsen och besviken över att jag inte fick någon hjälp med det här. När det gick bra var alla stolta och ville visa upp oss, men när det senare gick åt skogen ville man inte ens ta i det med tång.

Nicklas Kartengren tror att kunskapen ute i föreningarnas styrelser om vad som gäller när något går snett är dålig.

–Jag vill att andra ska veta hur det fungerar, säger han. Som styrelseledamot har du ett personligt ansvar och kan bli skyldig att betala till exempel föreningens skatteskulder. Och det här med bokföringslagen: om en förening tar inträde på arrangemang regelbundet kan det mycket väl räknas som näringsverksamhet och då gäller helt andra lagar och regler.

–Om vi nu ska gå in i socialt företagande måste vi ha en bättre apparat för det här. Riksidrottsförbundet erbjuder föreningar hjälp med exempelvis lönehantering till en fjärdedel av priset det kostar att få samma hjälp via IOGT-NTO. Jag tycker att det stödet måste kunna ges till föreningar som ger sig in i det här.

Pierre Andersson

– Det är tråkigt att TV4 inte frågar vad vi har gjort för de här pengarna, säger Anna Carlstedt. Vi är väldigt stolta över de resurser vi lyckas skapa med hjälp av våra lotterier. Tack vare det kan vi minska de problem alkoholen vållar samhället, som exempelvis alkovåldet eller det faktum att många barn far illa under t ex julhelgerna.

I TV4:s inslag lät man bland annat två ungdomar köpa Miljonlotter i en kiosk. Inköpet följdes med dold kamera i ett klassiskt granskade manér. Av inslaget framgick inte att det i lagen inte finns någon 18-årsgräns på lotterier.

– Vi arbetar för att det ska bli en lagstadgad åldersgräns, men än så länge kan vi bara rekommendera återförsäljarna att inte sälja till ungdomar under 18, säger Anna Carlstedt. Det är jätteviktigt att vi inte skapar problem med vår verksamhet och därför har också spelansvarsfrågan högsta prioritet. De spel vi utvecklar ska vara säkra.

Pierre Andersson

Anslagen under budgetposter som insatser på folkhälsa minskar nästa år med 46 miljoner kronor och året efter försvinner satsning som gjordes i samband med propositionen En förnyad folkhälsopolitik. Även anslag till alkohol- och narkotikaåtgärder minskar dramatiskt från 256 miljoner till 72 miljoner för 2011 och 2012.

– Strypningen görs utan att en kommentar i budgettexten, säger en upprörd Gunvor G Ericson som sitter i riksdagens socialutskott.

Det utesluter inte att det kan bli höjningar i tilläggsbudget framöver om borgerliga regeringen sitter kvar efter nästa val.

– Men folkhälsa kräver långsiktighet, nu finns en ryckighet som skapar osäkerhet. Satsningen på att förebygga självmord kan komma att avstanna och det påverkar även kommuner och landstings satsningar, säger Ericson.

Folkhälsominister Maria Larsson (KD) säger till Drugnews att preventionsarbete ligger fast, men att handlingsplanen löper ut nästa år och ska utvärderas.

– Det är väl rimligt att ta reda på om satsningarna fungerar innan man går vidare. Drogförebyggande arbete är viktigt även i framtiden, särskilt i tider av lågkonjunktur då fler riskerar att falla igenom, säger Maria Larsson.

IOGT-NTOs förbundsordförande Anna Carlstedt hoppas att satsningarna fortsätter och ”litar på att folkhälsoministern stark i blåsten”.

– Men vi skulle helst se ännu mer satsningar på folkhälsoåtgärder, det leder i längden till besparingar för samhället.

I budgeten i övrigt lyfts fram satsningar om att ge ytterligare fyra miljarder kronor till brottsbekämpning, bland annat för att nå alliansens vallöfte om 20 000 poliser. Och tullen uppmanas att fortsätta prioritera narkotikasmuggling, samt bekämpa införsel av illegal alkohol och tobak. Likaså görs satningar på psykiatri och minska felaktig läkemedelsanvändning.

Drugnews/SL

Illustration: Emma Hanquist

Kansli och samarbete

• Samarbetsorgan är organisationer som IOGT-NTO är med i och betalar avgifter till, till exempel IOGT International, studieförbundet NBV, Sveriges Landsråd för Alkohol- och Narkotikafrågor .
• I kostnaderna för samordning ingår löner och administration för kansliledning, arbete med strategisk utveckling och personalutveckling, myndighets- och företagskontakter med mera. 
• Till Service räknas medlemsregister, telefonväxel, vaktmästeri, IT-drift och –support. 

Internationellt

• I internationellt ligger kostnader för IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut, anslag (utöver medlemsavgiften) till IOGT International och kostnader för Sven-Olov Carlssons internationella arbete.

Aktiviteter

• Verksamhetsenheten svarar för alla centrala insatser inom IOGT-NTOs verksamhetsområden – alkohol- och narkotikapolitik, förebyggande arbete och socialt arbete. Exempelvis lobbyarbete i riksdagen och EU-parlamentet, Folknykterhetens vecka och Almedalsveckan, kommunsatsning, kamratstöd och familjeverksamhet, forskning och utveckling av metoder.
• Organisationsenheten har ansvar för regionalt utvecklingsarbete, utvecklingskonsulenterna, medlemsfrågor och värvning, samordning av utbildning och av jämställdhetsarbetet.
• Kommunikationsenheten svarar för förbundets marknadsföring och produktion av material, mediekontakter, hemsida och community samt arbetet med IOGT-NTOs varumärke.
• Pengarna till förbundsstyrelsens förfogande är avsedda för nya insatser, som tillkommer under året.

Distrikten

• Distrikten får 250 kronor för varje medlem (150 kronor första året då medlemmarna inte betalar full avgift). Direkt stöd lokalt/regionalt utbetalas när distrikten presenterat en utvecklingsplan, och direkt stöd/projektstöd kan sökas löpande under året till lokala projekt. Det regionala utvecklingsprojektet RUP avslutas i januari, men en mindre pott finns för regionalt samarbete.  

Läs Accents granskning av IOGT-NTO:s ekonomi här:

Distrikten: ”Ge oss mer pengar”

Jan Linde: ”Pengarna gör större nytta lokalt”

Hit går IOGT-NTO:s pengar (grafik)

En enbent ekonomi

Lotteripengar hotas av ny utredning

Svångremmen dras åt 2009

IOGT-NTO har varje år omkring 70 miljoner kronor i intäkter. Av dessa går 15 miljoner till distrikten, som kämpar för att få ekonomin att gå ihop. ”Ge oss mer pengar” säger de distriktskassörer Accent har talat med.

Jämfört med många andra ideella organisationer har IOGT-NTO en god ekonomi. Lotteriverksamheten har de senaste tio åren levererat allt större överskott till verksamheten. Men används pengarna på rätt sätt? Accent har tittat närmare på vad pengarna egentligen går till.

Ute i distrikten är det ofta svårt att få pengarna att räcka till. De bidrag många hade från landstingen har minskat radikalt eller helt försvunnit och några nya inkomstkällor förutom fördelningen av lotteripengarna har inte tillkommit. Stödet från IOGT-NTO-förbundet har ökat de senaste åren men det verkar inte räcka till.

– Om förbundet är sårbart för att vi har en stor del av våra intäkter från samma källa så är nog distrikten ännu mer sårbara, säger Åsa Hagman, förbundskassör i IOGT-NTO. Jag tror också att det ökade stödet från förbundet har lett till en viss bekvämlighet när det gäller att hitta intäkter från annat håll.

Av de omkring 70 miljoner som IOGT-NTO har i intäkter under 2009 går 15 miljoner direkt till distrikten. Den största delen fördelas beroende på medlemsantalet – varje distrikt får 250 kronor per betalande medlem. Övriga intäkter går till centralt anställd personal, förbundskansli, medlemstidning och aktiviteter. Totalt kostar den centralt anställda personalen, inklusive utvecklingskonsulenterna som arbetar ute landet, omkring 30 miljoner kronor per år.

Bengt Sandberg, distriktskassör i Östergötland, tycker inte att pengarna som satsas på centralt anställd personal och centrala projekt ger tillräcklig utdelning.

– De miljoner som satsas centralt ger inte tillräcklig utveckling ute i distrikten. Det görs en massa saker centralt som säkert är bra men det man gör är inte anpassat till vad vi behöver.

Per Wihlborg, kassör i Skånes IOGT-NTO-distrikt är inne på samma spår:

– Vi i Skåne har länge tillhört bråkmakarna som tycker att mer pengar ska gå till distrikten. Förbundet har en viss förmåga att bygga upp byråkratier och då blir det lätt att man också försvarar sitt revir. Samtidigt är det självklart att vi är beroende av en kompetent förbundsorganisation.

Åsa Hagman håller inte med om att pengarna används på fel sätt.

– Om vi inte lägger pengar centralt får vi inte heller någon samordning eller gemensamma projekt och kampanjer. Dessutom är det ju viktigt att kunna serva alla med gemensamma saker som medlemsregister och värvningskampanjer, det vill alla ha. Och de centralt anställda arbetar ju på ett eller annat sätt för distrikt och föreningar så stödet är större än bara de pengar som delas ut varje år.

Visst självkritik kommer dock från förbundskassören.

– Det är nog så att vi är bra på att lägga till verksamheter men lite för dåliga på att avveckla. Det går inte att driva sju centrala kampanjer på samma gång och ibland upplever nog föreningar och distrikt att det kommer för mycket från centralt håll.

Att stödet till distrikten baseras på antalet medlemmar och är lika över hela landet gillas inte av alla. Kjerstin Bengtsson, distriktskassör i Jämtland, tycker att glesbygdsdistrikten missgynnas.

– Det är helt enkelt svårare att värva här än i tättbefolkade områden, det finns inte lika många att hämta medlemmarna bland i Jämtland. Utöver stödet vi får per medlem brukar vi också söka projektstöd från förbundet men får ofta bara en fjärdedel av det vi sökt och behöver.

Pierre Andersson

Se också:

En enbent ekonomi

Jan Linde: ”Pengarna gör större nytta lokalt”

Lotteripengar hotas av ny utredning

Svångremmen dras åt 2009

– Om vi inte får bedriva lotteri och spel via Internet fruktar jag att vi är borta helt från lotterimarknaden om ett antal år, säger Per-Åke Lundin, ansvarig för strategisk planering på IOGT-NTO. 

Bakgrunden till förslaget är att uredaren vill begränsa tillgängligheten till ”problematiska spel” och vill därför att bara statliga Svenska Spel ska få möjlighet att bedriva spel på nätet i Sverige i framtiden.

– Det finns många förlorare om det här skulle gå igenom, det är ju fler organisationer än vi som får stora delar av sina intäkter från lotterier. För vår del är siffran närmare 90 procent.

Tillsammans med andra folkrörelser försöker nu IOGT-NTO att påverka förslaget innan det antas av Riksdagen.

– Vi håller på att skriva ett remissvar och kommer att arbeta med uppvaktningar och annan påverkan, säger Per-Åke Lundin.

Pierre Andersson

Nästan 85 procent av IOGT-NTO:s intäkter kommer från lotteriverksamheten. Framtiden för lotterierna är osäker och nu vill organisationens ledning hitta alternativa intäkter med hjälp av företagssponsring.

Problemet är inte nytt. Att en stor andel av IOGT-NTO:s intäkter kommer från en och samma källa har varit ett faktum i många år och har diskuterats lika länge. Ett antal företagssatsningar har testats som alternativa inkomstkällor men har ofta slutat som kostnader i resultaträkningen.

– Jag brukar säga att det är många som jobbar med att göra slut på pengarna i IOGT-NTO men få som arbetar för att få in dem, säger Åsa Hagman, förbundskassör. Hela organisationen måste arbeta med det här, det är lätt att bli bekväm när pengarna bara flyter in år efter år.

Förutsättningarna för IOGT-NTO:s lotterier kan komma att ändras i framtiden. En utredning om framtida regler för den framtida spelmarknaden har just presenterats. Utredaren vill bland annat begränsa folkrörelsernas möjligheter att bedriva spel på Internet. Politiska beslut och domar inom EU kan också ändra på förutsättningarna och öppna för hårdare konkurrens.

Under 2009 kommer en ny tjänst att inrättas på IOGT-NTO:s kansli. Den huvudsakliga arbetsuppgiften blir att arbeta med så kallad CSR, corporate social responsibility. Termen är svår att översätta till svenska men betyder ungefär ”ansvarsfullt företagande” – ofta i mening att företag sponsrar någon form av social verksamhet.

– Nu tar vi tag i CSR på allvar, säger Åsa Hagman. Vi har pratat om det länge, och jag är glad att vi faktiskt prioriterar det här trots att vi blivit tvungna att dra ner på många utgifter i budgeten för 2009.

Trenden är tydlig, företag strävar efter att uppfattas som ansvarstagande inom områden som mänskliga rättigheter, miljö och arbetsrätt. Att samarbeta med ideella organisationer på olika sätt kan ge företag både goodwill och ökad trovärdighet.

– IOGT-NTO har ett starkt varumärke och står för något bra, det kan vi dra nytta av. Vit Jul är ett exempel på projekt där vi arbetar med företag.

Hur mycket pengar den här verksamheten kan komma att ge törs inte Åsa Hagman säga något om.

– Det här är en långsiktig satsning och vi har inte satt några mål för första året. Vi har satsat på lotterierna länge, nu öppnar vi en annan dörr.

 Pierre Andersson

Pengar som satsas lokalt genererar mer verksamhet än pengar som satsas centralt i organisationen. Det tror i alla fall Jan Linde, ledamot i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse.

– Det finns alltid en risk att man välljer de enkla lösningarna och satsar pengarna centrat i organisationen. Folk ute i distrikten sliter sitt hår för att få ekonomin att gå ihop och vi klarar inte den lokala närvaron. Och då kan man ju säga att det är brist på ideella krafter men även det arbetet kan stimuleras med ökade resurser.

För snart nio år sedan skissade Jan Linde på en modell där hela ekonomin i IOGT-NTO vänds upp och ned. I en debattartikel i Accent beskrev han hur alla intäkter fördelas på föreningarna först för att medlemmarna sedan i demokratisk ordning ska kunna välja vad de vill satsa på.

– Rent praktiskt skulle det säkert inte fungera men det viktiga är att det hr synsättet genomsyrar allt vi gör.

Även om Jan Linde sitter i förbundsstyrelsen tycker han att det är svårt att i praktiken påverka budgeten i någon större utsträckning.

– Vi borde sätta oss ner tillsammans med distrikten och starta från noll, börja bygga en budget från början. Som det är nu blir det lätt att man sitter och petar i någon miljon av de sjuttio miljonerna vi har i intäkter, resten ligger mer eller mindre fast.

Pierre Andersson