Spökena Tuffis och Busis i bandet Spökligan uppträdde flera gånger under dagen. Barnen hängde med och gjorde rörelser till låtarna. Foto: Joanna Wågström

På Kristi Himmelfärdsdagen firades Folknykterhetens dag med aktiviteter runt om i landet. I Flunsåsparken i Göteborg blev firandet en folkfest. Sång, lotter, ansiktsmålning och klättervägg lockade hundratals besökare.

Till tonerna av Peter Lundblads klassiker ”Ta mig till havet och gör mig till kung” inleddes för fjärde året i rad firandet av Folknykterhetens dag i Flunsåsparken.

Bosse Karlsson var konferencier och hälsade band som Spökligan och Silversystrar välkomna upp på scenen. Uppträdandena varvades med intervjuer av företrädare från några av de nykterhetsförbund som var med och arrangerade dagen.

En karavan med sju motorcyklar i färger som pärlemo och vinrött med skäggiga gubbar iklädda skinnväst bakom styrena väckte stor uppståndelse när de gled in i parken i Göteborg. På cyklarna satt ARM, The Association of Recovering Motorcyclits, en av de nio nykterhetsorganisationer som stod bakom arrangemanget.

– Jag uppskattar samarbetet mellan olika föreningar. Vi alla har liknande visioner, sade föreningens ordförande Robert Johansson och berättade att ARM är världens största förening för nyktra motorcykelknuttar.

Vid IOGT-NTO, UNF:s och Junis tält ringlade en lång kö med barn under dagen. Det som lockade var ansiktsmålning. Ida Machado Sjögren, sex år, var ett av barnen som passade på att måla ansiktet.

– Det var kul att bli sminkad, sade hon efter att hon förvandlats till en katt.

Motorförarnas helnykterhetsförbund, MHF, bjöd också på spännande aktiviteter. De som ville fick prova att volta med en bil, väldigt långsamt, för att få se hur det känns när man blir hängandes i bilbältet.

Vid sitt bord demonstrerade MHF hur mycket sprit olika alkoholdrycker innehåller. En lättöl innehåller exempelvis nästan två centiliter 40-procentig sprit, en bag-in-box med vin motsvarar en liter sprit.

– Det är många som blir förvånade över att det är så mycket, säger Lars-Olof Hedenås från MHF.

Jan Linde från IOGT-NTO:s styrelse höll ett apelltal om att vuxna måste ta ansvar och bry sig om barnen genom att inte dricka när de är med och inte heller köpa ut eller bjuda på alkohol.

– Vi måste skydda våra barn. Forskningen har visat att de barn som blir bjudna på alkohol hemma dricker mer, ändå finns det föräldrar som tror att de kan lära barnen att dricka, sade han.

För tredje året i rad var temat för Folknykterhetens dag alkovåld. I Flunsås stod Salam Kaskas från NBV och IOGT-NTO och delade ut flygblad med budskapet ”Minska alkovåldet”. Och runt om i landet anordnades aktiviteter för att väcka uppmärksamhet runt frågan om alkohol och våld.

Antalet anmälda misshandelsfall har ökat med 42 procent under en tioårsperiod, enligt Brottsförebyggande rådets statistik. I sju av tio fall av våld är alkohol inblandat.

Något som förbundsordförande Anna Carlstedt uppmärksammade i sitt apelltal som hon höll på Skansen i Stockholm.

– Våra politiker tror inte på forskningen som entydigt pekar ut alkohol och dess lättillgänglighet som orsaken till det ökade oprovocerade gatuvåldet på sena kvällar och nätter. Dessutom tror de inte på majoriteten av svenska folket som anser att alkohol gärna kan vara lite dyrare och svårare att få tag på, sade Anna Carlstedt, det rapporterar Drugnews.

IOGT-NTO vill minska våldet genom att bland annat skärpa tillsynen av krogar och öka antalet alkoholfria miljöer i samhället. Man vill också sänka totalkonsumtionen genom att begränsa tillgången på alkohol och höja priserna.

Joanna Wågström

Hells Angels? Nej, ARM, The Association of Recovering Motorcyclits. Den nyktra motorcykelklubben startades 1986 och finns i länder som USA och Kanada.

Anki Paulsson och dottern Ellinor Paulsson köpte lotter av Ninve Düzgün från Länsnykterhetsförbundet. "Vi brukar vara här varje år", säger Anki Paulsson.

Lars-Olof Hedenås från Motormännens helnykterhetsförbund visar upp hur mycket sprit en lättöl innehåller. "Har du otur och får blåsa direkt efter att du druckit en lättöl så kan det ge utslag", säger han.

Ida Mackado Sjögren som är sex år blev målad som en katt i ansiktet. Ansiktsmålningen var en populär aktivitet bland barnen.

Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, hade tagit med sig sin klättervägg som var uppskattad bland de yngre besökarna.

ARM:s ordförande Robert Johansson med dottern Ella Johansson. Robert Johansson är van med att många frågar om deras motorcykelförening. "Folk undrar vilka vi är och vad vi gör", säger han.

Kit Sundström, 7 år, hade testat ansiktsmålningen, klättervägen, lotterna och maten. Bäst av allt var Spökligan. "Spökena var roligast för man fick köpa skivor och kunde få en autograf", säger han.

Alkohol och våld går hand i hand. I sju av tio fall när någon misshandlas på krogen är antingen offret, förövaren eller båda alkoholpåverkade.

Enligt en ny undersökning från IOGT-NTO har 46 procent av svenskarna sett eller utsatts för våld på krogen. Bland de som är yngre än 60 år har en majoritet blivit vittnen till våldet.

Sju av tio uppger att de har känt obehag på krogen på grund av fulla människor. Det är en ökning sedan förra årets undersökning då fyra av tio svarade att de känt obehag.

Bland de yngre åldergrupperna svarar tre av fyra att de känt obehag på grund av fylla på krogen.

– Krogvåld är nästan alltid alkovåld, säger Anna Carlstedt som är ordförande för IOGT-NTO i en kommentar. Så här höga siffror är inte okej, tanken är ju att det ska vara kul att gå ut.

Nio av tio tror att alkovåldet skulle begränsas om alkoholkonsumtionen minskade.

Joanna Wågström

Tema alkovåld: Alkoholen är vår värsta våldsdrog. Mellan 70 och 80 procent av förövarna är berusade, liksom hälften av offren. Berusningen spränger inbyggda spärrar och ger en ursäkt att bli förbannad, att slå. Att de allra flesta våldsbrotten på Stockholms gator sker runt krogarna är ingen slump.

Läs Accents serie om alkohol och våld.

Laglöst land
Var femte anmäld våldtäkt i Stockholm sker på en finlandsbåt. Följ med Accent på en tur. Läs mer.

17-åringen hoppade på Christers huvud
Den unga mannen hoppade jämfota på Christers huvud. Gärningsmannens försvar: ”Jag var full.” Läs mer.

På Södersjukhuset är gatuvåldet vardag
”Kopplingen mellan alkohol och gatuvåld är väldigt stor”, säger Sören Sanz, chef på Södersjukhuset i Stockholm. Läs mer och se videoklipp.

Alkovåldet tar polisens tid
De alkoholrelaterade våldsbrotten tar tid och resurser från polisen i Stockholm. På helgerna vaktar de runt krogarna där det mesta våldet sker. Läs mer och se videoklipp.

Mest våld vid krogen
Våldet i Stockholm är koncentrerat runt krogarna i city. Läs mer.

Den farligaste våldsdrogen
Forskaren Ulrika Haggård har i sin studie kommit fram till att alkohol är den farligaste våldsdrogen. Läs mer.

Alkohol – en ursäkt för att slåss
Accents serie som ger dig koll på alkohol. Del 3 handlar om alkohol och våld. Läs mer.

Klicka på bilden för en större karta. Grafik: Martin Gradén

Kartan visar anmälda våldsbrott i Stockholms innerstad. Kopplingen mellan alkohol och våld är tydlig – det är mest runt krogarna våldet sker.

 

 Var femte anmäld våldtäkt i Stockholm sker på en finlandsfärja. Det innebär i snitt en våldtagen kvinna i veckan, enligt Stockholmspolisen. Regler som gäller till vardags sätts ur spel här.

Så här strax efter avgång är det fortfarande förhållandevis lugnt ombord på Viking Lines Cinderella – himmelriket för den partysugne. Här finns flera barer, dansgolv, spelmaskiner och restauranger som badar i ett förföriskt, varmrött ljus. I högtalarna ljuder uppmaningar om att delta i än den ena än den andra aktiviteten. 

En danstävling för barn utlyses där ett av priserna är färgglada ”drinkar”. Oskyldigt kan tyckas, men ger en signal om vad det är som gäller ombord. Dricka i massor och klackarna i taket. 

Barn i baren till midnatt
Paljettbeströdda toppar och tajta kjolar samsas med finbrallor och skjorta. Några är överförfriskade redan klockan åtta, men stämningen ombord är överlag god. Än så länge pigga barn knallar efter sina uppklädda föräldrar, de är förväntansfulla och spralliga. Enligt fartygets regler får de inte vistas i barer och diskotek efter midnatt, men det ska visa sig att det inte alltid efterföljs. För i takt med att föräldrarna blir allt gladare, sänks ribban för barnen. 

Och vadå barn? Många är tonåringar med pyttesmå klänningar och teatersminkade ögon som gungar i takt med den dunkande musiken. Klart att de måste få festa! 

Sandra hoppas på fest ikväll, men kommer ändå att ta det lugnt. Hon har dåliga erfarenheter av för mycket fylla på finlandsfärjor.

Framåt tio, elva blir stämningen ombord tätare. Barer och dansgolv fylls snabbt av festglada människor i alla åldrar. Just i kväll har Cinderella 1 700 passagerare, en ansenlig folkmassa som rör sig fram och åter på våning fem och sex, där alla gemensamma utrymmen finns. 

Äldre par trängs med ungdomar, kvinnor och män står och hänger i baren med glas i handen. Dansbandet Scotts spelar ikväll och snart höjs stämningen ytterligare ett snäpp. Det är stimmigt, folk buggar loss, hela båten gungar. 

Sandra åker ofta på kryssning
Vid bardisken står 20-åriga Sandra med en paraplydrink i handen. Hon är här med en väninna. Hon berättar att hon åker på kryssning ganska ofta, tycker det är kul. Men just ikväll har hon inga förväntningar på hårt festande. 

–  Nej, det känns ganska lugnt, vilket är skönt. Men jag har tidigare åkt med båtar där det har gått vilt till. Som på Silja Galaxy, där händer det grejer! Folk blir asfulla, spyr, det är en massa skadegörelse. En killkompis blev slängd överbord och en tjejkompis påstod att hon blivit våldtagen. Jag tror att många tror att personalen ska ta ansvar för ungdomarna, att båtarna är som en flytande ungdomsgård med ledare. Men så är det ju inte, konstaterar hon och försvinner ut i vimlet på dansgolvet. 

Toleransen högre på båten
Bartendern Jimmy, som har arbetat tretton år inom sitt yrke, menar att toleransen på en båt är betydligt högre än på en krog på land. Både bland resenärerna och personalen. Han berättar att många är laddade redan när de kliver ombord. Och sedan trappas supandet snabbt upp under kvällen. 

Bartendern Jimmy, som har arbetat tretton år inom sitt yrke, menar att toleransen på en båt är betydligt högre än på en krog på land.

–  På krogen kan man kasta ut folk som beter sig illa eller dricker för mycket. Det kan man ju inte här. De sitter fast på båten och då ska det mycket till innan man ingriper. Om jag bedömer att någon är för full så kallar jag på fartygsvärden. Ofta får personen en chans att nyktra till i hytten, men om det inte fungerar blir det fyllecell, säger han. 

Fyllecellerna, två till antalet på Cinderella, används flera gånger per vecka, enligt fartygsvärden Johan, som av säkerhetsskäl inte kan uppge sitt riktiga namn. 

Han är en av tiotalet fartygsvärdar/säkerhetsvakter, som ombord har vad som kan liknas vid polisbefogenheter. Ute till sjöss gäller nämligen andra regler än på land, bland annat avseende servering av alkohol. Det är Transportstyrelsen som är kontrollmyndighet för fartyg och det innebär i praktiken att det här med servering och var gränserna går för överkonsumtion är något luddiga. 

–  Under helgerna är det värst, då kan det till och med vara kö till cellerna, säger Johan. 

Försöker få ner alkoholkonsumtionen
På helgerna är taxfree-butiken stängd på utresorna. Allt för att minska alkoholkonsumtionen och skapa en lugnare stämning ombord. Det är dessutom förbjudet att dricka medhavd alkohol i hytter och korridorer. Det här efterlevs förstås sådär. 

–  Det är svårt att se vad folk gör bakom stängda dörrar. Men vi går flera ronder i korridorerna varje natt och ingriper om det blir för högljutt, säger Johan, som under sina år som fartygsvärd har sett en hel del aggressivt våld, ofta som en konsekvens av för mycket alkohol. En gång blev det knivslagsmål på ett dansgolv och en kille föll blodig och knivskuren ner. Vid några tillfällen har han lyckats avvärja att folk faller eller knuffas överbord. Andra gånger har han fått trösta flickor som blivit antastade eller våldtagna, eller personer som bara mår dåligt. 

Fartygsvärden Johan går flera ronder varje natt i korridorerna för att kolla att det är lugnt.

–  Man agerar bollplank ibland. Men när det handlar om fysiska övergrepp kontaktas sjuksköterskan som finns ombord. Och en polisanmälan görs alltid. 

Hämningar släpper
Även om våldet har minskat ombord tycker Johan att det fortfarande blir för mycket ibland. Inte så förvånande kanske med tanke på att nära 6,5 miljoner passagerare per år passerar Viking Lines incheckning. 

–  Det blir lätt så när kryssningen är som en chartervecka komprimerad till 22 timmar. Hämningar släpper, man gör saker man aldrig skulle göra annars. Det som upprör mig är föräldrar som tar med sina tonåringar. Hur tänker de? 

”Äcklig köttmarknad”
Framför en hytt i en av Cinderellas oändliga korridorer står grabbgänget Oskar, Axel och Jimmy och delar en flaska starksprit. Bakom den halvöppna hyttdörren syns några tjejer och killar. Alla är i gasen. Oskar har blivit bjuden på resan av Axel och är på sitt livs första kryssning. Så här kring midnatt är han föga imponerad. 

–  Nä, det är inget kul. Jag har kommit hit för att dricka och få ligga. Vi får väl se vad som händer. Jag tycker att det känns som en äcklig köttmarknad här, inget jag gillar, säger han och halsar ur flaskan. 

Han säger att han druckit sedan nio i morse för att ”komma i form”. Trots det verkar han inte särskilt påverkad. Axel och Jimmy flinar. Snart ska gänget dra iväg bort till diskot. 

Axel, Oskar och Jimmy har druckit sedan morgonen och är rejält i gasen framåt midnatt. De har inte hörsammat Viking Lines krav på alkoholförbud i korridorerna, utan skålar glatt med kvarting.

–  Fan, va kul vi ska ha! 

Våldet har minskat
Cinderellas befälhavare Tobias Cronéer tycker att det har blivit bättre. För ett par år sedan var våld mot personalen, misshandel och mycket folk i arresten vardagsmat. 

–  Vi, tillsammans med flera andra rederier, kom överens om att vi måste ta tag i problemen. Och bland annat höjningen av åldergränsen under helger och de stängda taxfree-butikerna har bidragit till att våldet minskat avsevärt, säger han. 

Någon statistik som visar minskningen vill man dock inte lämna i från sig på Viking Line. Stockholmspolisens interna statistik visar att en liten minskning av våldtäkter ombord har skett. Förra året anmäldes 38 våldtäkter, mot 43 året innan. Av dessa 43 härrörde 71 procent från Vikings Lines båtar, som polisen kallar ”partybåtar”. 

–  Det är ändå bra, med tanke på att början av 2009 såg väldigt mörk ut, med ett stort antal anmälningar om våld. Vi tog kontakt med rederierna och slöt ett avtal om att försöka minska problemen, bland annat genom de åtgärder man nu vidtagit, säger Mats Gelin på Stockholmspolisen. 

Lugn natt
Klart är i alla fall att den här kvällen och natten blev förhållandevis lugn. Ingen hamnade i fyllecellen, ingen omhändertogs, inget allvarligt brott rapporterades.
Framåt lunch stöter vi på grabbgänget från korridorfesten. De är lite skakis efter nattens festande och halsar glupskt ur en läskburk. 

– Fan, vad gott, säger Jimmy. 

Oskar berättar att de partajade till klockan fem på morgonen. Och jo, han fick faktiskt ett ligg. Och jo, det var faktiskt skitkul att åka på kryssning! 

Text: Maria Zaitzewsky Rundgren
Foto: Marc Feminia

Ulrika Haggård.

Fem frågor till Ulrika Haggård som är forskare på Karolinska institutet om hennes studie av dömda våldsbrottslingar och våldets kopplingar till alkohol och andra droger.

Vilket samband kan du se mellan alkohol och våldsbrott?
– Alkohol är den mest potenta drogen för att utlösa våldshandlingar. Av amfetamin, cannabis och alkohol, som är de droger som jag tittade på i min studie, är alkohol den farligaste.

Vad beror det på?
– Alkohol gör att vi blir sämre på att sätta samman information och planera hur vi ska agera. Den påverkar också vårt system som vi har för att upptäcka hot så vi sätter oss i mer riskabla situationer.

Hur stor risk är det att utföra våldsbrott när man har druckit?
– I min studie var det en trettonfaldig riskökning att agera våldsamt när du har druckit alkohol. Om man jämför med en dag där du inte druckit någonting är det alltså tretton gånger högre chans att bli våldsam.

Vad säger du om resultaten i din studie?
– Jag trodde att andra droger var farligare än alkohol så jag blev väldigt förvånad. Alkoholen är vår lagliga drog som jag förknippar med ett trevligt inslag i vardagen. Det var ett resultat som jag absolut inte förväntade mig.

Hur ska vi få bukt med det alkoholrelaterade våldet?
– Vi måste jobba mer förebyggande. Jag tror inte att det är rimligt att förbjuda alkohol. Samtidigt tänker jag att det inte är så smart att alkohol är legalt.

Joanna Wågström

Christer Dyrwoold på platsen där han misshandlades 15 år efter händelsen. Foto: Erik Ardelius

Christer Dyrwoold från Stockholm sparkades nästan ihjäl av en ung kille i Stockholm för 15 år sedan. Misshandeln gav honom hjärnskador som han fortfarande lider av.

- Hade jag inte varit full så hade jag nog aldrig hamnat i den där situationen, säger han.

En tidig morgon den 26 mars 1995 förändrades den då 29-årige Christer Dyrwoolds liv. Utanför gamla Fryshuset i Stockholm blev han brutalt misshandlad av en 17-årig kille.

Tre personer blev vittnen till hur 17-åringen med stålhättakängor sparkade och hoppade jämfota på den medvetslösa Christer Dyrwoolds huvud. När de ringde ambulans och polis trodde de att han var död.

Bestående skador
När Christer Dyrwoold 15 år senare kommer gående vid platsen där det hände rör han sig lite stelt. Balanssinnet är skadat efter den hjärnskada han fick vid misshandeln. Han bär glasögon och har ett ärr efter en skoklack under sitt högra öga.

– Hela den dagen är som bortblåst i skallen, säger han.

Rösten är lite sluddrig. Också en konsekvens av misshandeln som nästan berövade honom livet.

Kraftigt berusad
Den natten för 15 år sedan hade Christer Dyrwoold åkt till en klubb bredvid Fryshuset för att festa och ragga tjejer tillsammans med en kompis. Han drack mycket på den tiden och var kraftigt berusad.

– Jag var väldigt full och säkert väldigt kaxig och dryg. Jag kan mycket väl ha förtjänat en smäll men att han fortsatte att sparka kan jag inte förstå, säger han.

Christer Dyrwoold låg på intensivvårdsavdelning på Södersjukhuset i två månader. Därefter flyttades han till Huddinge sjukhus för rehabilitering. Det tog fyra månader innan han kunde resa sig ur rullstolen och försiktigt börja gå.

– Jag minns ingenting av tiden på Södersjukhuset. På ett sätt skulle jag vilja minnas för att kunna bearbeta det bättre, säger han.

Dömdes för mordförsök
Brottet bedömdes som mordförsök både av Stockholms tingsrätt och av hovrätten. Den slutliga domen för 17-åringen blev tre års fängelse. Han försökta hävda i rätten att han var full men åtta timmar efter misshandeln hade han noll promille i blodet. 17-åringen mördades i Finland strax efter att han avtjänat sitt straff.

– Jag tycker att det är tragiskt, ännu ett offer för det meningslösa våldet.

Idag lever Christer Dyrwoold ett helnyktert liv. Han har fått tillbaka sitt jobb som vaktmästare på Aftonbladet trots att de flesta sa att förtidspension var det enda som gällde för honom.

– Jag är envis och sa redan från början att jag ska tillbaka till Aftonbladet. Jag tackar min högre makt för att jag har tagit mig hit där jag är i dag. Jag lever och mår bra.

Joanna Wågström

Sören Sanz som är vårdchef på Södersjukhuset ser gatuvåldet som ett folkhälsoproblem. Vapnen har personalen på sjukhuset tagit från personer som sökt vård på akuten. Foto: Erik Ardelius

Under en helg i december 2009 kommer 28 misshandlade personer till akuten på Södersjukhuset. Samtliga har slagits ner utomhus av en okänd gärningsman, så kallat gatuvåld. 18 av dem har skallskador.

–  Det absolut vanligaste är ansikts- och skallskador. Man slår mot den sköraste delen, säger Sören Sanz som är vårdchef på Södersjukhuset, SöS, i Stockholm.

För honom är gatuvåldet en del av varje dags arbete. En vanlig helg kommer det in mellan 20 och 30 personer till akuten som har misshandlats på gatan. 71 procent av dem är alkoholpåverkade. I snitt har de 1,20 promille alkohol i blodet.

– Kopplingen mellan alkohol och gatuvåld är väldigt stor. På ett helt år var det inte en enda tjej som kom hit nykter, säger Sören Sanz.

Sedan 1987 har antivåldsgruppen vid SöS fört statistik över gatuvåldsoffer som fått vård vid akutmottagningen. 2009 rörde det sig om cirka 2000 personer, dubbelt så många som 1987.

Och våldet blir allt råare. 1987 var 7 procent sparkskadade, motsvarande siffra för 2008 var 49 procent. I över hälften av fallen är det mer än en gärningsman som slår ner offret.

De misshandlade i åldern 15 till 18 år har fördubblats mellan 1987 och 2009, från 8 procent till 16 procent.

En skallskada kan ta upp till fem år att rehabilitera och många av de som skadats blir aldrig helt återställda. Skallskador är den vanligaste dödsorsaken till följd av misshandel.

Dessutom kostar våldet pengar. En skallskada på SöS kan kosta allt från 2 600 kronor till flera hundra tusen.

– Skulle inte de våldsskadade finnas skulle inte ett enda landsting i Sverige någonsin behöva spara.

Joanna Wågström

Lars Lehman som är närpolischef i Vasastan ser tydliga kopplingar mellan krogarnas öppettider, antalet serveringstillstånd och våldet i de centrala delarna av Stockholm. Foto: Joanna Wågström

De alkoholrelaterade våldsbrotten tar stora resurser från närpolisen i centrala Stockholm. Varje helg jobbar 60 extrainsatta poliser för att klara av alla brott som sker under helgnätterna. Samtidigt ökar antalet krogar med utskänkningstillstånd och sena öppettider.

– Det blir tufft för mina kollegor här, säger Lars Lehman, närpolischef i Vasastan.

I Stockholm uppskattar närpolischeferna att upp till 75 procent av alla våldsbrott är kopplade till alkohol eller andra droger.

Enligt Lars Lehman, närpolischef i Vasastan, går hälften av fältresurserna hos polisen i Stockholm till alkoholrelaterade våldsbrott.

– Krogarna måste ta ett större ansvar med egna vakter. I nuläget stödjer samhället krogvärlden och den miljön med lättillgänglig alkohol och sena öppettider. Krogägarna vill sälja så mycket alkohol som möjligt och vi får lägga otroligt mycket kraft på den resulterande brottsligheten. Det är bekymrande och det krävs bara fler och fler poliser.

Samtidigt har antalet utskänkningstillstånd ökat. 1987 fanns det cirka 3 000 tillstånd i Sverige, 20 år senare var motsvarande siffra 10 800.

– Politikerna som införde den här ökade tillgängligheten ville att de skulle vara lika lätt att få tillståndet som att bli av med det, en sådan tanke kan jag köpa, men i praktiken är det ytterst sällan en krogs tillstånd dras in, säger närpolischefen Lars Lehman.

Polisen vill begränsa öppettiderna eftersom kopplingarna mellan de sena krogstängningarna och de grova våldsbrotten är tydliga. Längre tider på krogen betyder längre tid att dricka. Man tänker mindre på konsekvenser, vågar mer och tappar empatin för offret.

– Det är som att när man väl fått ner någon ska man sparka för att vara säker på att den här personen inte ska resa sig och ge tillbaka. Man vill vara säker på att slå ut den här människan, säger Lars Lehman.

Erik Ardelius

Det är för enkelt att få tag på illegal alkohol idag. Samtidigt ökar den alkoholrelaterade brottsligheten. Det är huvudargumenten bakom IOGT-NTOs och Polisförbundets förslag om att ge polisen möjlighet att köpa svartsprit av illegala alkoholförsäljare för att snabbt kunna bevisa brott.

”Vi vet att alkohol ligger bakom åtta av tio våldsbrott. Under de senaste åren har vi sett flera exempel på ett ökat våld bland unga. Bekämpningen av alkoholbrott förebygger i sin tur våldsbrott”, skriver man i debattartikeln.

Till grund för förslaget ligger en rapport där man bland annat kan läsa att 65 procent av Sveriges poliser stöder en ny lag som tillåter brottsprovokation.

Av undersökningen framgår också att 38 procent av poliserna tycker att den alkoholrelaterade brottsligheten har ökat under den senaste treårsperioden. Samtidigt menar 39 procent av poliserna att de inte har fått tillräcklig utbildning för att bekämpa den alkoholrelaterade brottsligheten på ett bra sätt.

I rapporten för Polisförbundet och IOGT-NTO också fram krav på att reglerna om serveringstillstånd måste tillämpas konsekvent, att samverkan mellan olika myndigheter och föräldrar kring att minska alkovåldet borde bli bättre samt att ”polisen borde vässa sina arbetsmetoder mot alkoholrelaterad brottslighet”.

Pierre Andersson

Not. Läs hela debattartikeln här.