Utredaren Göran Lundahl överlämnar idag sin utredning om bättre tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkohol till Socialdepartementet. När det gäller den omdiskuterade e-handeln konstaterar utredaren att han tillsyn av själva försäljningen inte är aktuellt.
– Tillsyn kan inte bedrivas när säljaren befinner sig i utlandet, eller när det är frågan om illegal verksamhet ¬– då är det en fråga för polis och åklagare. Alltså har vi riktat in oss på leverantörsledet, säger Göran Lundahl.
Förslaget innebär att alla företag som vill syssla med yrkesmässig leverans av alkohol till konsument ska omfattas av en anmälningsplikt till kommunen, samt att transportföretagen ska ha ett program för egenkontroll.
Utredaren vill också att samma regler kring ålderskontroll och utlämning av alkohol till berusade ska gälla vid leverans som på krogen, samt att kommunerna ska ha rätt att genomföra kontrollköp enligt samma modell som föreslås gälla för folköl framöver.
Kommunerna ska också få rätt att utfärda varningar eller utfärda förbud mot att bedriva verksamheten för företag som inte sköter sig.
Statens Folkhälsoinstitut föreslås få ett övergripande ansvar för tillsynen och ska också samla in statistik från kommunerna.
– På så sätt får vi en bättre bild av omfattningen av de här leveranserna, säger Göran Lundahl. Anmälningsplikten omfattar även leveranser från företag som inte är anmälda hos Skatteverket, dessa har vi dålig koll på idag.
”Obefogad legitimitet”
Alla i utredningen var dock inte överens. Systembolagets chefjurist Malin Sandqvist menar i ett särskilt yttrande att utredningens förslag kring tillsynen av e-handel snarare riskerar att legitimera en verksamhet som faktiskt är olaglig.
Hon skriver bland annat att ”en stor del av den kommersiella verksamhet kring svensk privatinförsel som bedrivs i dag är av en helt annan karaktär än den renodlade transporttjänst som prövades i den s.k. Rosengrendomen” och menar att det ”råder stor osäkerhet beträffande lagligheten av flera av de verksamheter och affärsupplägg som förekommer på den svenska marknaden”.
Den så kallade Rosengrendomen i EU-domstolen och den påföljande svenska lagändringen gav svenska medborgare rätt att importera alkohol från utlandet med hjälp av ”oberoende mellanhand”, men frågan som väckts på senare tid är om mycket av de så kallade vinklubbarnas verksamhet inte snarare handlar om detaljhandel i strid med Systembolagets monopol.
Malin Sandqvist kommer därför till slutsatsen att utredningen borde ha avstått från att lämna några förslag kring tillsynen av e-handel: Innan man beslutar om regler för tillsyn bör man klargöra vad som är lagligt och inte, menar hon.
Också utredaren konstaterar att det finns en stor oklarhet kring vad som egentligen är lagligt.
– Här finns ett legalt gränsdragningsproblem, säger Göran Lundahl. Det är straffbart att sälja alkohol direkt till konsument om man inte är Systembolaget, men var gränsen går måste rättsvårdande myndigheter bestämma.
IOGT-NTO anmälde ett antal så kallade vinklubbar 2011. Förundersökning pågår och det är ännu oklart om åtal kommer att väckas eller inte.
– Det här ligger utanför vårt uppdrag, men det kan finnas anledning att närmare reglera vad man får och inte får göra, säger Göran Lundahl.
Systembolagets chefjurist menar att man genom att föreslå tillsyn på ett område där själva legaliteten är så omtvistad riskerar ”att olaglig alkoholhantering indirekt ges obefogad legitimitet” och att man missar att ta tag i en problematik som ”riskerar att undergräva en av hörnstenarna i svensk alkoholpolitik, dvs. detaljhandelsmonopolet”.
Snabbare reklamtillsyn
När det gäller marknadsföringen av alkohol konstaterar utredaren att den ökat kraftigt de senaste åren. Enligt en kartläggning från IQ så köpte alkoholproducenterna 2008 reklam för 369 miljoner kronor. I år förväntas den siffran passera en miljard.
– Det är alarmerande, säger Göran Lundahl. Vi ser också exempel på reklam som är riktat till ungdomar under 25 år, vilket är förbjudet. Det kan till exempel handla om att man sponsrar konserter med en tydligt ung målgrupp.
Tillsynen av alkholreklam idag bygger på att allmänheten anmäler illegal marknadsföring till Konsumentverket. Trots att alkoholreklamen har exploderat de senaste tio åren ser man dock ingen ökning av antalet anmälningar – de ligger stabilt på omkring 60 per år.
Ett problem i sammanhanget är också att processerna tar lång tid. I de fall Konsumentombudsmannen, KO, väljer att väcka talan i Marknadsdomstolen är kampanjen i fråga ofta avslutad sedan länge när dom väl faller.
Utredningen föreslår därför att KO ska få större befogenheter att agera snabbt och på egen hand.
– Tillsynen måste bedrivas mer proaktivt, den kan inte vara lika anmälningsstyrd som tidigare, säger Göran Lundahl. Vi vill att KO ska kunna förbjuda pågående marknadsföring som strider mot lagen, det är en skarpare och snabbare sanktion än man har möjlighet till idag.
Utredaren ser särskilt allvarligt på alkoholreklam riktad till unga och vill därför att KO ska kunna kräva en särskild marknadsstörningsavgift från aktörer man bedömer bedriver sådan marknadsföring.