STAD

Unik preventionssatsning fyller 20 år

Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, STAD, fyller tjugo år i år. Det som från början var ett tioårigt projekt är numera en permanent verksamhet som letat sig utanför Stockholms länsgränser.

– Det bästa med STAD är att de tar in forskningen i det lokalt förebyggande arbetet, säger Harold Holder, pensionerad chef för Prevention Research Center i USA, som följt STADs arbete sedan starten.

Harold Holder har sedan lång tid ägnat sig åt forskning och praktik på det lokalt förebyggande området. Hans arbete har delvis varit en förebild för STAD.

– Vi har utbytt erfarenheter och lärdomar med varandra, säger han.

STADs förankring i Stockholms läns landsting och Stockholms kommun anser han är den största styrkan och att de hela tiden utvärderar.

– På så sätt kommer även misslyckade projekt till nytta, genom sitt bidrag till ökat kunskapsläge, säger han.

I år är det tjugo år sedan projektet STAD, Stockholm förebygger alkohol och drogproblem, startade. Det unika med projektet, som numera är permanentad verksamhet, var att det skulle hålla på i tio år.

Förebyggande arbete bedrivas ofta i projektform, men vanligen handlar det om perioder på ett, två eller tre år. Många som arbetar förebyggande upplever frustration över den korta tid de har på sig för att uppnå resultat.

Men 1995 tänkte man annorlunda.

– Det fanns en stor oro för vad som skulle hända när vi gick med i EU, och landstingets politiker ville att något skulle göras. Dåvarande sjukvårdsdirektören Berit Larsson drev på för att starta en verksamhet och jag fick frågan om jag ville bli chef för projektet. Jag började med att gå igenom litteraturen för att ta reda på vad som skulle kunna fungera och sedan skrev jag en projektplan. Vi satsade på tre områden: restauranger, ungdomar och tidig upptäckt av individer som dricker för mycket, säger Sven Andréasson, STADs första chef som numera är professor på Karolinska institutet och chef för alkoholmottagningen Riddargatan 1.

Vad tycker du att STAD har lyckats bäst med?

– Det är lite lustigt att restaurangsatsningen, som många var både skeptiska och kritiska till, är den som varit mest framgångsrik. Där har vi stöd från både lokalsamhället, restaurangerna och myndigheterna. Ett kommunalt beslut på att alla krogar som skulle ha öppet efter 01.00 skulle utbilda sin personal och ett antal socialt engagerade krögare har gjort detta till ett etablerat sätt att arbeta, säger Sven A.

Satsningen på ansvarsfull alkoholservering har lett till minskad överservering och minskat våld.

Annat har fungerat mindre bra.

– Vissa projekt har vi inte lyckats alls med. Vi ville satsa på skolbaserad prevention för att nå unga. När vi gick igenom litteraturen fann vi att projekt riktade direkt till ungdomarna inte verkade ha någon effekt. Däremot hittade vi några metoder som vände sig till föräldrar och visade lovande resultat i andra länder. Dem satsade vi på, men utvärderingen efteråt visade inte på någon effekt, säger han.

Ett annat projekt som stött på patrull är tidig upptäckt.

– Vi har misslyckats med att få primärvårdsläkare att ta upp alkohol med sina patienter. Det är en metod man vet har bra effekter. I landstinget fortsätter vi att försöka. Vi har inte gett upp, men det finns ett motstånd. Dels är läkarna rädda för att patienten ska känna sig sårad och kränkt, men det handlar också om att läkarna vill ha något att erbjuda patienten om det skulle behövas och det tycker de inte att de har, säger Sven Andréasson.

Han ser ljust på framtiden för STAD.

– Det finns ingen annan organisation som kombinerar forskning med prevention och fogar in dem i ett sammanhang. Jag tror att man börjar komma till insikt om att prevention är ett eget forskningsområde, säger han.

Även STADs nuvarande chef Johanna Gripenberg är positiv vad gäller framtiden.

– Vi har hittat nya arenor och miljöer och kommer att hitta fler fram över. Just nu håller vi på att kartlägga berusningsgraden hos publiken vid allsvenska fotbollsmatcher. Tillsammans med fotbolls- och supporterklubbar, polisen och kommuner, ska vi genomföra ett projekt för tryggare fotbollsmatcher, säger hon.

Hon anser att det finns mycket att göra på preventionsområdet och liksom Sven Andréasson påpekar hon att det är en egen vetenskap.

– Jag ser fram emot att få nya, och bättre konsekvensanalyser och att vi blir bättre på att implementera och förvalta metoder som visar goda resultat. Jag skulle också vilja att vi fick till bättre samverkan nationellt mellan forskargrupper, och även inom Norden. Fick jag önska mig något så här på födelsedagen är det en säkrare finansiering. Som det är nu lägger vi mycket tid på att söka pengar, säger Johanna Gripenberg.

Mer från Accent