Stämningen är förväntansfull på biblioteket i Sundbyberg utanför Stockholm. Strax ska fria teatergruppen Egon entra ”scenen” med sin bejublade föreställning ”Tillägnad”, som handlar om Lars Forsell. Det visar sig snart att stolarna som bibliotekspersonalen ställt fram inte räcker till.
Från alla håll väller det in publik och man får flytta på hyllor för att bereda plats åt fler.
Bakom de röda draperierna till den provisoriska scenen laddarunder tiden Torbjörn Svensson, Simeon Lindgren, Victoria Bang, Maria Nyde, Elin Hansen och Céline Marcault. De går alla det tredje påbyggnadsåret på Wendelsbergs teaterutbildning. De första två åren var inriktade på teaterpedagogik. Nu handlar det om teaterproduktion. Under våren turnerar de land och rike runt med sina två föreställningar; Lars Forsells pjäs ”Flickan i Montreal” samt ”Tillägnad”, som är en fri tolkning av Forsells liv i musik, bild och ord.
Idén och upplägget kommer från teaterläraren och regissören Bo Widell, som är förtjust i Lars Forsell och framför allt i pjäsen ”Flickan från Montreal”. Men tolkningen och valet av dikter och musik står eleverna själva för. De berättar att de till en början kände en viss tvekan inför att genomföra ”Tillägnad”, eftersom de knappt visste någonting om Lars Forsell.
-Men ju mer vi läste och fördjupade oss, desto mer fascinerade blev vi. Sedan blev det nästan svårt att välja ut det vi ville ha med, allt var ju så intressant. Nu tycker vi att det är fantastiskt roligt, säger Victoria Bang.
De är rörande eniga om att responsen från publiken är det allra bästa med att stå på en scen. Just den här föreställningen är oerhört uppskattad, framför allt av dem som är lite äldre och många kommer fram efteråt och vill prata. En del har egna minnen av Lars Forsell som de vill delge.
-Responsen har varit sjukt bra. Jag tror att vi har hittat en bra blandning i föreställningen. Här finns både ljusa och mörka stunder. Vi berättar om Lars Forsells alkoholproblem, men också om det som är positivt och glatt. Det känns som att vi ger en rättvis bild av konstnären, konstaterar Maria Nyde.
Torbjörn Svensson berättar att teater Egon uppträtt på både teatrar och mindre lokaler. På ett bibliotek har man dock inte varit tidigare, detta är första gången.
-Det blir ofta mer intimt i en mindre lokal. Men får ögonkontakt med publiken, vilket känns bra, säger Simeon Lindgren och berättar att ”Tillägnad” för det mesta drar fulla hus.
Men i Sundsvall kom det bara tre tanter.
-Det var inga problem, även om vi blev lite ställda. Det blev en väldigt speciell, nästan privat, föreställning!
Fyra av eleverna har valt musikdramatisk inriktning på utbildningen, två taldramatisk. Och det märks. För när den femtio minuter långa föreställningen drar igång är det musiken och sången som står i fokus. En medryckande och tidlös melodi, ackompanjerad av piano, elbas och gitarr, blir början på en livsberättelse som ger utrymme för både skratt och allvar, djup och lite glamour. En och annan minns säkert att det var Lars Forsell som 1973 skrev texten till vinnande melodifestivallåten ”Sommaren som aldrig säger nej”, där textraden ”dina bröst är som svalor som häckar” gått till musikhistorien. Ensemblen gör en bejublad version av sången med glimten i ögat.
När föreställningen är slut vill applåderna aldrig upphöra. Många kommer fram och berömmer sånginsatserna och den underhållande föreställningen. En äldre man vill anlita teatergruppen i framtiden och ber om kontaktuppgifter.
Det är inte första gången det händer. Victoria berättar att efterfrågan på ”Tillägnad” är stor, det finns uppenbarligen ett sug efter Lars Forsell. De är fullbokade och det verkar finnas en marknad för en fortsättning även efter att utbildningen är slut.
-Men då måste vi börja ta betalt, så att vi får lite lön också, säger hon med ett skratt. Så länge utbildningen pågår står ju skolan för kostnaderna. Men sedan blir det att klara ekonomin själva.
Egon-gänget tror och hoppas att de kan fortsätta att arbeta tillsammans i framtiden. Att jobba inom en fri teatergrupp är en målsättning och en förhoppning. Annars kan de alltid arbeta som teaterpedagoger, som de ju är utbildade till. Alla sex är övertygade om att de på något sätt kommer att kunna försörja sig på det här.
De är mycket nöjda med teaterutbildningen på Wendelsberg. Inte minst det faktum att det är nolltolerans mot alkohol och andra droger på skolan gör att de har kunnat fokusera hundra procent på utbildningen.
-Annars är det lätt hänt att det blir en del festande, vilket tar kraft från det vi är här för. Jag tycker att det är jättebra att avstå från alkohol under utbildningen, vi har skolats in i att det inte är okej att dricka när man jobbar, vilket jag tror att vi kan ha nytta av i framtiden. Teaterfolk är kända för att festa ganska mycket, men det har vi inte vant oss vid. Chansen är stor att vi fortsätter på samma vis i våra yrkeskarriärer, säger Torbjörn Lindgren.
Text: Maria Zaitzewsky
Foto: Anita Johansson