I dag släpps en ny jämförande studie av européers alkoholvanor. Det är den första stora studien i sitt slag. Nitton länder har deltagit.
Enligt studien dricker européer oftast för att ha roligt och för att höja stämningen på en tillställning. Främst är det nordbor och balter som dricker för att ha kul. Sverige ligger på andra plats, endast passerat av Island. I medelhavsländerna uppger man inte det skälet lika ofta, och inget annat skäl heller. De anger inget särskilt skäl för att dricka.
– I Sverige är det tradition att använda alkohol som en markör för något kul, som fest, semester eller ledighet. Alkohol förknippas med att något positivt ska hända, säger Mats Ramstedt, forskingsansvarig på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, som ansvarat för den svenska delen av studien.
När man druckit får man en ”time-out” från de vanliga reglerna.
Även om svenskar dricker för att det är kul kommer verkligheten i kapp dagen efter. Islänningar och svenskar har nämligen också mest skuldkänslor för att de dricker. Var fjärde svensk, 26 procent, uppger att de ofta känner ånger och skuld när de druckit, medan genomsnittet för Europa är 12 procent.
– När man druckit får man en ”time-out” från de vanliga reglerna. Vårt normsystem tillåter att man säger och gör saker när man druckit som man inte skulle ha gjort annars. Dagen efter, när man är nykter igen, gäller de vanliga reglerna och då kan det vara jobbigt att tänka på vad man gjort, säger Mats Ramstedt.
Problemen visar sig inte minst på sociala medier.
– Det finns de som önskar alkolås på internet. Det händer att folk skriver saker under berusning som de ångrar dagen efter, säger han.
En annan teori är att det har med baksmälla att göra.
– Ångern kan ju ha med direkt med berusning att göra också. Om man mår dåligt kan man ångra att man druckit så mycket kvällen före. Kanske orkar man inte göra det man planerat för dagen och tycker att man förlorat en dag, säger han.
Mats Ramstedts tredje teori handlar om vetskapen om riskerna.
– I Sverige problematiserar vi ofta alkohol. Det kan också påverka att vi känner skuld och ånger i större utsträckning, säger han.
Den sista teorin styrks av att svenskarna i undersökningen är de som mest sällan uppger ”för att det är nyttigt” som skäl till varför de dricker. Det gör däremot portugiser och kroater.
Sex procent som dricker för att bli fulla. Där ligger Sverige i topp efter Litauen
Även om de flesta svenskar dricker för att ha kul så är det sex procent som dricker för att bli fulla. Där ligger Sverige i topp efter Litauen. I undersökningen frågades det också om dryckesmönster.
– Svaren på de frågorna blev som förväntat. De gamla mönstren lever kvar. Vi i Norden dricker inte lika ofta som sydeuropéerna, men desto mer när vi dricker. Totalkonsumtionen är ungefär densamma i länderna, men nordborna dricker sig oftare berusade.
Han påpekar att det är större risker med det sättet att dricka.
– Å andra sidan är det en större andel som dricker alkohol i våra länder, vilket gör konsumtionen per person lägre, säger han.
I undersökningen ingår också några frågor om negativa konsekvenser av alkohol. Även där ligger svenskarna högt.
– Förutom frågan om skuld- och skamkänslor så är det frågor som om någon har sagt till att man dricker för mycket, om någon vän eller familjemedlem berättat att man gjort något som man inte kommer ihåg eller om man brukar få baksmälla. På den delen av frågebatteriet ligger svenskarna också högt, säger Mats Ramstedt.
Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:
Din e-post
»