Generaltulldirektör Therese Mattson är både glad över att Tullverkets satsningar ger resultat och bekymrad över den stora efterfrågan på narkotika som finns i Sverige.
– Men också över den kapacitet som den del kriminella grupperingar besitter när det gäller att organisera och hantera storskalig smuggling, säger hon i ett pressmeddelande.
Antalet beslag av narkotika, 6 679, har bara ökat med fem procent under det senaste året. Men mängden droger som beslagtas vid dessa tillfällen har ökat kraftigt. 2002 kg cannabisharts beslagtogs under 2017, att jämföra med 690 kg under 2016. Amfetaminbeslagen ökade från 86 kg 2016 till 368 kg förra året. Detta utan att göra fler beslag av dessa droger utan tvärtom något färre.
– Fenomenet med storskalig smuggling är inte nytt, däremot har vi ökat vår förmåga att uppdaga den i den tunga godstrafiken, säger Lars Kristoffersson, chef för Brottsbekämpningsavdelningen på Tullverket.
Beslagen av kokain, metafetamin och heroin har också ökat i volym under det senaste året. Även här har flera stora beslag gjorts.
I mängden beslag ligger fortfarande marijuana i topp men där har volymen beslagtaget gods minskat under 2017, från 695 kg till 393 kg. På andra plats ligger kategorin narkotiska läkemedel. Under det gångna året stod Tramadol ut i denna kategori med 1,3 miljoner beslagtagna tabletter, en ökning med mer är 70 procent. Tramadol är en smärtstillande opioid som polisen under det senaste året varnat blivit allt vanligare i missbrukarkretsar.
Trots att de så kallade spritbussarna stoppades under 2017 så ökade också mängden beslagtagen alkohol under året. 835 000 liter beslagtogs, en ökning med cirka 10 procent jämfört med 2016.
Tullverket skriver i sitt pressmeddelande att den beräknade samhällsnyttan av deras beslag under 2017, nästan 3 miljarder, fördubblats jämfört med året innan.