Missbruk

Socialstyrelsen vill se ökat fokus på jobb och boende för missbrukare

Tak över huvudet och sysselsättning – det är framgångsfaktorerna för missbruksbehandling. Det tar Socialstyrelsen fasta på i sina nya riktlinjer.

Hemlöshet bidrar till att missbruk förvärras skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande. ”Bostad först” är en modell där man prioriterar en bostadslösning för människor som är hemlösa. Tillgången till bostad ska inte vara villkorad med krav på behandling eller nykterhet. Insatsen prioriteras högt i de nya riktlinjerna.

– I dag är det ungefär 30 procent av kommunerna som arbetar med ”Bostad först” i någon form för sina hemlösa. Vi hoppas förstås att fler ska prioritera det arbetet i och med att vi tar med det i riktlinjerna, säger Socialstyrelsens projektledare Maria Branting till Accent.

Ett annat alternativ som Socialstyrelsen stöder är en vårdkedja, där man kvalificerar sig gradvis till ett eget boende.

Även sysselsättningsfrågan tar Socialstyrelsen upp i de nya riktlinjerna.

Hur realistiskt är det att alla kommuner ska kunna leva upp till att ge sysselsättning åt sina missbrukare?

– Arbetsmarknadsläget påverkar ju förstås, men alla kommuner har personer som behöver stöd och vi tar upp de metoder som forskning och beprövad erfarenhet visar att fungerar bäst. Och vi vet att det finns goda exempel på kommuner som jobbar bra både med bostads- och sysselsättningsfrågan, säger Maria Branting.

Annat som är nytt jämfört med tidigare är rekommendationer kopplade till anhöriga samt samordning av insatser.

– Det gäller både hur man kan involvera anhöriga i behandlingen och stödinsatser till de anhöriga för deras egen skull. Nätverket runt missbrukaren är viktigt. Sedan tar vi upp frågan om samordning av olika aktörers insatser med så kallat Case management, säger hon.

En person kan vara i kontakt med flera olika aktörer, både i landstinget och kommunen. Case Management går ut på att samordna insatserna.

– Vi rekommenderar två sätt att arbeta med detta. Antingen har en person ansvar för samordningen av max 20 personer. Alternativ har man ett team som erbjuder vård, behandling och stödinsatser för en person. Den sista modellen väljer man oftast för personer med stora behov. Vissa kan ju faktiskt ha kontakt både med hälso- och sjukvården och flera olika delar av socialtjänsten, till exempel om man är både funktionshindrad, sjuk och har kontakt med missbruks och beroendevården, säger Maria Branting.

Ni delar upp rekommendationerna i medicinsk- respektive psykosocial behandling, men det framgår inte om den ena är högre prioriterad, vilken som ska erbjudas i första hand eller om de ska kombineras. Vad tycker Socialstyrelsen egentligen?

– Vi har inte ställt dem emot varandra. Ofta får ju patienten både och. Det måste avgöras av individens behov. Läkemedel kombineras alltid med någon form av samtalsstöd. Det är inte tänkt att man bara ska få medicin, och det har vi inte sett heller, säger hon.

Mer från Accent