”Science fiction bakom medicinsk marijuana”
Foto: Pierre Andersson

”Science fiction bakom medicinsk marijuana”

Accent repriserar förra årets mest lästa artiklar på webben. På plats 3: Accent f.d. chefredaktör Pierre Andersson bloggade om medicinsk marijuana och fick mycket respons.
Av: Pierre Andersson

BLOGG: Bertha Madras är en av världens främsta experter på cannabis. Hon är minst sagt kritisk till så kallad ”medicinsk marijuana” som nu införts i en majoritet av staterna i USA. Många av dem efter folkomröstningar. I helgen talade hon bland annat om detta på WFAD i Wien.

– Till att börja med, vilka andra mediciner röstar vi om? Hela förfarandet är galet.

Ännu har inte en enda medicinsk sammanslutning (läkare, psykiatriker etc) ställt sig bakom så kallad medicinsk marijuana. De som förespråkar medicinsk användning av rökt marijuana hänvisar till en rad studier som visar positiva effekter för olika sjukdomar. I vissa stater är användningen av medicinsk marijuana godkänt för närmare 50 diagnoser.

– När man tittar närmare på de här studierna så är många av dem ett skämt, det är science fiction. Titta på den så kallade evidensen bakom medicinsk marijuana för att behandla Parkinson eller Huntingtons sjukdom. Det är studier som är gjorda på sex, sju personer under kort tid. Det duger inte som underlag, säger Bertha Madras.

Alla länder har rutiner för hur läkemedel ska godkännas. Generellt börjar man med mindre studier, för att successivt öka och till slut kontrollera för effekt och bieffekter på hundratals eller tusentals deltagare.

För att kunna visa evidens på hög nivå behövs randomiserade kontrollstudier. En sådan studie funkar så att gruppen man vill studera slumpas in i två grupper – där den ena utsätts för det man vill kontrollera och den andra inte utsätts för det.

När det gäller medicinsk marijuana finns bara ett tiotal randomiserade kontrollstudier, och då främst när det gäller smärtlindring. Studierna visar att användande av cannabis (utöver de opioider som de svårt sjuka opioiderna redan använder) minskade smärtan något.

Bertha Madras noterar dock att 90 procent av respondenterna i de här studierna var vana cannabisanvändare. När forskarna tar med människor som aldrig tidigare använt cannabis i studierna blir avhoppen väldigt stora – de tycker att problemen blir så stora att de inte längre vill vara med i studien. Så stora avhopp är normalt ett starkt argument för att inte godkänna något som läkemedel.

När det gäller andra diagnoser som idag är godkända för medicinsk marijuana saknas randomiserade kontrollstudier i princip helt och hållet.

Att cannabisplantan har vissa medicinska användningsområden råder det ingen tvekan om. Redan idag finns godkända läkemedel baserade på cannabis – precis som det finns läkemedel baserade på opium.

Ett av dessa läkemedel är Marinol. I seriösa studier där man jämfört effekten Marinol har jämfört med rökt marijuana när det gäller att förbättra aptiten hos svårt sjuka cancerpatienter fungerar Marinol objektivt precis lika bra.

I en artikel i tidskriften Global Drug Policy räknar Bertha Madras upp de främsta argumenten mot så kallad medicinsk marijuana. Några av dem är:

  • Rökning är ett undermåligt sätt att leverera medicin.
  • Den vetenskapliga evidensen bakom medicinsk marijuana är undermålig – och existerar inte alls i vissa fall. Dessutom redovisas inte de negativa bieffekterna.
  • En mycket stor majoritet av de som idag har tillstånd att köpa och använda medicinsk marijuana har INTE allvarliga, livshotande sjukdomar som cancer eller hiv/aids. Snarare handlar det i stor utsträckning om unga män som beskriver vara smärtsymptom. Statistiken visar också att ”medicineringen” ökar kraftigt under veckosluten.
  • Vem tar ansvar? I USA kontrollerar FDA läkemedelsbolagen noga och dömer ut dryga böter (10 miljarder dollar de senaste tre åren) när deras läkemedel inte har de effekter de utges ha. Vem tar ansvar i de fall marijuana medför negativa biverkningar?
  • Att godkänna marijuana för medicinsk användning genom folkomröstningar kringgår de utförliga och väl beprövade rutiner som redan finns för hur läkemedel ska kontrolleras och godkännas.

Trots att fakta och vetenskap talar sitt tydliga språk är det förespråkarna för medicinska marijuana som har medvind. De visar upp svårt sjuka patienter som blivit hjälpta och vädjar till våra hjärtan.

Bakom ligger starka ekonomiska intressen. Tveklöst används medicinsk marijuana som en murbräcka för legalisering av cannabis (och i förlängningen av andra droger) – för alla vet ju att något som är medicin inte kan vara farligt?

Not 1. Se också den här minst sagt rejäla genomgången av den evidens som finns (eller snarare inte finns) bakom medicinsk marijuana. Också den gjord av Bertha Madras.

Not 2. En tidigare version av den här bloggtexten hävdade att läkemedlet Marinol inte ger någon ruseffekt. Det är fel och texten har uppdaterats.

 

 

Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:


»
Dela artikeln:
0
  • ra57

    Denna ”Expert på cannabis” vet inte mer om cannabis än vad jag gör. Har mage att säga ekonomiska intressen ligger bakom att vilja tillåta cannabis samtidigt som varenda läkare är livrädd för att inte få sålt medicin som han har provision på. Hon är väl jävig om nån.

  • Mike T

    Instämmer helt med ra57. Det är marknadsintressen från läkemedelsföretagen som styr tillgången på läkemedel och om de ska få säljas eller inte.
    Det har till exempel inte gjorts någon ”randomiserad kontrollstudie” när det gäller att ha sex, men nog fan vill folk ligga, det behöver jag inte studera mer för att veta.

    Om ett preparat har använts i tusen år med god effekt, varför tror dessa stollar att det måste kollas i ett laboratorium?
    Jo, det är så att om man låter folk käka blåbär som är gratis, kan man inte sälja vitaminer på apoteket. Skit och elände att det ska vara pengar som styr.

    Rubriken till denna artikel borde istället vara ”Science Fiction bakom de flesta läkemedel som säljs i Sverige”.