Sametinget antar alkoholpolicy
Sametingets kansli i Kiruna. Foto: Marie Enoksson

Sametinget antar alkoholpolicy

Sametinget tar ett steg mot nykterhet med en nyantagen alkohol- och drogpolicy. Och regeringen satsar på att bygga ett kunskapsnätverk för samisk hälsa.
Av: Fredrik Mårtensson

Det ska inte finnas några tvivel om nykterhet vid tjänstgöring, och det känns bra att Sametinget nu slår fast den saken, säger Daniel Holst, den ledamot som motionerat i frågan.

Han representerar sametingets största parti, Jakt- och fiskesamerna, som är i opposition sedan valet förra våren. Under sametingets plenum togs beslut om att arbeta fram en alkoholpolicy, och nu pågår ett arbete med de exakta formuleringarna i den nya policyn.

 

För sametinget är det ett tydligt kliv mot nykterhet, menar ledamoten Stefan Mikaelsson från Skogssamerna. Han har varit ordförande i sametinget och sett attityderna förskjutas mot en ökad medvetenhet kring riskerna med alkohol.

– När jag motionerade om en alkoholpolicy för 15 år sedan fanns ett högst begränsat intresse, och det blev aldrig någonting. Istället tog jag då initiativ till ett beslut i sametingets presidium om att i alla fall inte betala alkohol som ledamöter konsumerar, säger han.

Den nya policyn ska omfatta ledamöter, tjänstemän och gäster.

– Så markerar vi ordentligt att sametinget ska ha alkoholfria miljöer. Jag tror inte minst att det är en viktig signal till samiska ungdomar att alla har en plats hos oss. Jag har själv upplevt som ung att jag drog mig undan engagemang för att det var miljöer med alkohol, säger Stefan Mikaelsson.

 

Daniel Holst, sametinget. Foto: Marie Birkl

Att inkludera bekämpning av droger blev efter diskussioner under sametingets plenum ett tillägg till den motion som Daniel Holst skrev med rubriken ”Sunda ledamöter, sunda beslut”.

– Min grundtanke är enkel – i sametinget representerar man sitt folk och då ska man bete sig ordentligt. Alkoholen har förstört många politiska karriärer. Jag vill att Sametinget ska stå över sådant, och riktlinjer i en särskild policy kan bidra till det, säger Daniel Holst.

 

Kanske finns det också ett symbolvärde som kan ge effekt med lägre alkoholkonsumtion inom den samiska befolkningen. Enligt forskaren Petter Stoor, som för regeringens räkning undersökt den samiska befolkningens hälsa, ligger alkoholkonsumtion bland samer på ungefär samma nivå som i den svenska befolkningen i sin helhet.

Samtidigt finns en tydlig riskgrupp med manliga renskötare, och studier visar på en stor spännvidd bland samer med både en hög andel nykterister – och en stor grupp med hög alkoholkonsumtion.

– Men egentligen vet vi ganska lite, och de studier som vi kan referera till gjordes för minst tio år sedan. Mer kunskap behövs och regeringen satsar nu medel under tre år på ett kunskapsnätverk för samisk hälsa. Ett steg i rätt riktning, men samtidigt på tok för lite, säger Petter Stoor.

 

Han tillägger att de norska och finländska motsvarigheterna till Sveriges sameting har betydligt mer resurser med egna hälsoavdelningar. Som psykolog har Petter Stoor erfarenhet från jobb i Norge vid Sanks, som kan ge samiska patienter vård.

– Sanks har vårdenheter speciellt för samer med kompetens kring bland annat psykisk ohälsa och missbruksbehandling. Det finns många positiva delar i det sättet att organisera och bedriva vård som vi skulle önska fanns för svenska samer, säger han.

Dela artikeln:
0