Så mycket dricks i studentföreningarna

Så mycket dricks i studentföreningarna

Från 53 till 77 miljoner kronor. Så mycket har omsättningen av alkohol i studenternas restaurangverksamhet i Uppsala ökat på fem år. En viktig inkomstkälla för nationerna, men den enskilde studenten riskerar både studieresultatet och hälsan.
Av: Ulrica Ambjörn och Eva Ekeroth

Alkoholens del av den totala omsättningen på studenföreningarnas serveringsställen har ökat rejält och utgör i dag 68 procent. För fem år sedan, 2009, var motsvarande siffra 53 procent. I kronor räknat handlar det om en ökning på 45 procent – från 53 till 77 miljoner kronor på fem år. Trots att utskänkningsställenas priser legat relativt stilla under samma period. Hela granskningen – med tabeller och priser – publiceras även i Accent nr 1/2016.

Linus Mattsson är student i Uppsala och sedan årsskiftet ordförande i nationernas samarbetsorganisation Kuratorskonventet. Han är överraskad över ökningen.

Foto av Linus Mattson

Linus Mattson. Foto: privat

– Det låter anmärkningsvärt. Mitt intryck är att det dricks mindre nu än när jag kom till Uppsala 2011. Jag tycker att det dricks annorlunda, att man inte häver i sig sju starköl utan i stället väljer en dyrare specialöl. Men min bild kan ju bero på att jag blivit äldre och umgås i andra sammanhang i dag, säger han.Linus Mattsson bekräftar alkoholförsäljningens betydelse för nationernas ekonomi.

– Ja, den spelar en ganska stor roll, men jag har inga exakta siffror.

När det gäller sponsring från leverantörer, bland annat bryggerierna, kan han inte svara på hur omfattande den är.

– Vi har ofta gemensamma avtal med leverantörer, men det handlar oftast om prylar som ölunderlägg och parasoller. Det är ingen rutin med ren alkoholsponsring, men det kan förekomma vid speciella arrangemang, säger han.

 

”Låtom oss fröjdas i ungdomens vår” lyder strofen i den klassiska Studentsången. Och för den som med fröjdas menar festa med alkoholhaltiga drycker finns möjlighet hela veckan lång. Mycket av det sociala livet kretsar kring student- nationernas och kårernas verksamhet. De driver pubar och klubbar med rejält subventionerade priser. Listpriset för 40cl starköl var 24 kronor på Norrlands nation 2014, och på Gröne orm/Farmaceutiska kostade 50 cl starköl 30 kronor, vilket ger samma låga literpris. Samma år kostade en flaska vin 80 kronor på Uthgård (som drivs av Teknologerna & Naturvetarna).

Nationerna fungerar, enligt informationen på Uppsala universitets hemsida, som ett andra hem för studenterna. Som medlem välkomnas man till ett smörgåsbord av olika aktiviteter, bland annat till nationens traditionella gasquer och baler, pubar och klubbar – där alkohol att döma av nationernas hemsidor spelar en framskjuten roll.

Under 2015 bjöds studenterna bland annat in till whiskyprovning på ett namngivet destilleri, till att ”fredagslyxa” med champagne, gå med i vinprovarföreningen, eller svinga en ölsejdel i vardera handen på ”Schtoktoberfesten”. Nationernas hemsidor lockar med reducerade priser i barer och pubar, och möjlighet att välja mellan 200 olika ölsorter och 20–30 whiskysorter. Och så fortsätter det. I undantagsfall betonas att det också finns alkoholfria alternativ för den som så önskar.

Studentlivet kan framstå som en enda lång fest, men priset för studenten kan bli mycket högt. Många vittnar om den starka alkoholnormens konsekvenser. I en undersökning gjord av Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF, uppger 7 av 10 studenter att de upplevt alkoholhets under sin universitetstid. Och i rapporten Studentliv och alkoholkultur säger sig var tredje student ha presterat sämre i studiesammanhang beroende på att de druckit alkohol dagen innan. Lika många, var tredje student, faller inom ramen för riskbruk.

 

I studentstaden Uppsala är problemen långt ifrån okända. Linus Mattsson säger att normen i Uppsalas studentliv är att dricka alkohol, att ”det sitter i väggarna”.

– Studentlivet i Uppsala har länge kretsat kring alkohol, det är inget att sticka under stol med. Men jag tycker att det inte är lika stort fokus på att dricka i dag, och på att alkoholen inte är huvudpoängen. Fler tar frågan på större allvar och den diskuteras och problematiseras mer.

Som exempel tar Linus Mattson att många nationer har en alkoholpolicy, och att Kuratorskonventet gemensamt fattar beslut om begränsade öppettider och anordnar kurser i ansvarsfull servering. Han nämner också satsningen Bästa festen, ett samarbete mellan SFS, Sveriges förenade studentkårer, och Systembolagets dotterbolag IQ.

– Fem av Uppsalas tretton nationer är engagerade i Bästa festen, som går ut på att skapa en sundare alkoholkultur.

Så vad tänker du om de siffror accent redovisar?

– Det är jätteviktigt att få reda på, och ett tecken på att det finns mycket att jobba med. Det är lätt att bli hemmablind, säger Linus Mattsson.

Kuratorskonventet har också inrättat en särskild alkoholombudsman som har i uppdrag att hålla medlemsnationerna uppdaterade i drog- och alkoholpolitiska frågor. I samarbete med Kuratorskonventets vice curator, studenthälsan, polisen, kommunens tillståndsenhet och länsstyrelsen arbetar hen med kampanjer och utbildning, till exempel i regelverket för servering av alkohol.

Foto av Tove Åkerén

Tove Åkerén. Foto: Privat

– Vi har träffats ungefär en gång per månad och stämt av vad som händer och vad vi behöver jobba med, som till exempel inför Valborgsfirandet som är stort i Uppsala, säger Tove Åkerrén, som innehade det ideella uppdraget som alkoholombudsman under 2015.

Gruppen diskuterar också marknads- föringsfrågor, till exempel av nationernas aktiviteter.

Vad tycker du om norrlands nations inbjudan till whiskyprovning till ett namngivet destilleri, som marknads- fördes på nationens hemsida före jul?

– Jag har inte sett den, men det låter som något vi bör kolla. Det låter kanske inte helt rätt, säger Tove Åkerrén.

Just nu genomför de i samarbete med studenthälsan en enkätundersökning om studenternas alkoholkonsumtion. Resul- tatet är inte klart, men Tove Åkerrén, som kom till Uppsala 2009, delar Linus Mattssons bild av att läget har förbättrats.

– Det har absolut blivit bättre de senaste åren. Det är mer utbildning och information kring alkoholfrågorna, och det går i dag att till exempel välja vin till maten men dricka alkoholfritt i övrigt. Man behöver inte köpa hela alkoholpaketet, säger hon.

 

I den gemensamma alkoholpolicyn för nationerna som antagits av Kura- torskonventet står under punkten Stävja överkonsumtion, att ”Ingen ska uppmuntras att dricka mer än han vill och personer med alkoholproblem ska stöttas så att de inte dricker mer än de bör”.

Vad betyder det? Bör en person med alkoholproblem dricka alls?

– Det betyder att man inte ska alkoholhetsa eller ifrågasätta den som inte dricker alkohol, och att det ska finnas alkoholfria alternativ. Och att den som har problem uppmärksammas och får hjälp. Men den punkten kanske behöver förtydligas och göras mer konkret, säger Tove Åkerrén.

Har ni någon gång diskuterat era försäljningspriser på alkohol, om höjda priser skulle sänka konsumtionen?

– Inte vad jag vet, men själva tanken med nationerna är att det ska vara billigare för studenterna att gå ut och äta och dricka. Men det är absolut värt att tänka på.

Att det är en hög omsättning på studenter och förtroendevalda i nationer och kårer är en av de stora utmaningarna anser Tove Åkerrén.

– Vi kan aldrig säga att nu har vi informerat om detta och nu är det klart. Det är jätteviktigt att hela tiden prata med studenterna om hur alkohol påverkar, så att problem upptäcks i tid. För många studenter är det här deras första egna boende och steget in i vuxenlivet.

Läs mer i Accents serie om alkoholen och studentlivet:

Bryt mot alkoholnormen

Rapport från bardiskarna

Dela artikeln:
0