#pensionssynden

Så lurade Sjunde AP-fonden DN-debatt

För att få tyst på olika grupper som vill påverka hur AP-fonderna placerar pensionspengarna använde Sjunde AP-fonden DN:s debattsida. Med hjälp av en opinionsundersökning påstods att en kvalificerad majoritet av svenska folket inte alls vill ta hänsyn till miljö och etik när det gäller pensionen. Men för den som tittar närmare på undersökningen framträder en helt annan bild.

När Accent till slut får en intervju med DN-debattchefen Nils Öhman ser han först inga problem alls med Sjunde AP-fondens debattartikel. Men efter ett tag erkänner han att de aldrig skulle publicerat texten om de upptäckt statistiktrixandet.

– Nu när du presenterar det för mig och jag tänker på det inser jag problemet. Men det var verkligen lurigt, säger Nils Öhman, chef för DN Debatt.

Vad är då detta luriga? Låt oss ta det från början.

Rubriken på Dagens Nyheters debattsida den 27 oktober i år lyder:

”Svenskar vill inte att etiska hänsyn sänker pensionen”.

Artikeln presenteras på följande sätt:

”Ny Sifomätning. Lobbyister ligger på för att använda AP-fondernas pengar för olika politiska mål, från glesbygds- och småföretagsstöd till miljöåtgärder. Det riskerar att sänka svenskarnas pensioner.”

Bakgrunden till debattutspelet är att Sjunde AP-fonden är trötta på kritik från olika grupper, exempelvis Naturskyddsföreningen och nätverket Schyssta Pensioner. Vilka företag AP-fonderna får investera i styrs av en skrivelse från 1999 som säger att: ”Hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att avkall göra på det övergripande målet om hög avkastning.”

AP-fonderna tolkar den här skrivningen som att de ska ta hänsyn till både etik, miljö och avkastning. Men av dessa tre områden väger avkastningen tyngst. Men den här skrivningen kan snart komma att ändras.

Johan Florén Foto: Peter Knutson
Johan Florén Foto: Peter Knutson

Efter flera statliga utredningar har den tvärpolitiska Pensionsgruppen meddelat att ett nytt förslag är på väg. I samband med regeringsskiftet erbjöds Miljöpartiet plats i Pensionsgruppen och nu ryktas det om att hållbarhetsperspektivet ska stärkas ytterligare.

– Vi är en myndighet och gör som vi blir tillsagda, säger Sjunde AP-fondens informationschef Johan Florén.

– Om politikerna skriver fram en ny lag där det står att vi inte ska investera i olje, vapen, tobaks- eller alkoholbolag då gör inte vi det. Men skulle man fatta ett sådant beslut skulle det inte vara baserat på att man vill ha bästa möjliga pensioner. Utan då är det ett politiskt ställningstagande att man har en värdering man vill driva, eventuellt till ganska höga kostnader.

I DN-debattartikeln argumenterar Sjunde AP-fonden för sin sak med hjälp av en SIFO-undersökning de själva beställt. Johan Florén och Sjunde AP-fondens vd Richard Gröttheim skriver:

”För att få en tydligare bild av svenska folkets uppfattning i dessa frågor har vi låtit Sifo fråga svenskarna vad de har för åsikter när det gäller hänsyn till miljö och etik i förvaltningen av pensionspengarna.

En kvalificerad majoritet, tre av fyra svenskar, tycker inte att hänsynen till etik och miljö får leda till sänkta pensioner.”

Sjunde AP-fondens tolkning av undersökningen sprids vidare. På realtid.se är rubriken:

”Pensionens avkastning är viktigare än etik”

Och bloggen Ekologistas skriver:

”Svenskar ser gärna att andra har det dåligt för att få högre pension”

Men det finns flera problem med Sjunde AP-fondens debattutspel.

Emma Sjöström Foto: Bamboo in Asia
Emma Sjöström Foto: Bamboo in Asia

För det första målar Sjunde AP-fonden upp en bild av att det skulle finnas en motsättning mellan hållbarhet och hög avkastning. Är det verkligen så?

Forskaren Emma Sjöström är en av landets främsta experter på hållbarhetsfrågor. 2011 analyserade hon, på uppdrag av Sjunde AP-fonden, 21 olika akademiska studier som publicerats i ämnet sedan 2008. Resultatet? Det finns inga belägg för att etisk hänsyn sänker avkastningen. Hon tycker den nuvarande skrivningen, att AP-fonderna ska ta hänsyn till etik och miljö utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning, är otydlig.

– Formuleringen antyder ju att det skulle vara så att tar du hänsyn till miljö och etik så riskerar du att försämra din avkastning, säger Emma Sjöström.

– Men det finns andra som tvärtom menar att ta hänsyn är ett sätt att öka avkastningen.

Representanter från Svenska Kyrkan går ännu längre i en debattreplik till Sjunde AP-fonden. Anders Thorendal, finanschef och Gunnela Hahn, ansvarig för hållbara investeringar skriver:

”Det är dags att avliva myten att det finns en motsättning mellan finansiell avkastning och hållbarhet. För att få en god och långsiktig värdeökning på våra investeringar, och på vår pension, måste de som förvaltar vårt kapital i dag väva in hållbarhetsfrågorna när de bedömer ett bolags förmåga att skapa värde och lönsamhet över en längre tid än ett eller några kvartal.”

Bild ur SIFO-mätning om etiska placeringar 2014-10-07.
Bild ur SIFO-mätning om etiska placeringar 2014-10-07.

För det andra gör Sjunde AP-fonden en märklig tolkning av den SIFO-undersökning som de själva beställt. Den fråga som 1098 personer fått är:

”AP-fonderna förvaltar svenskarnas allmänna pensionsbesparingar.

Tycker du att de ska ta hänsyn till miljö och etik i förvaltningen av pensionspengarna?”

Svaren fördelar sig så här:

  • 37 procent: Ja, så länge det inte leder till lägre pensioner.
  • 25 procent: Ja, till och med om det sänker pensionerna
  • 12 procent: Ja, men bara om det leder till högre pensioner.
  • 18 procent: Nej, förvaltningen ska bara ge svenskarna så bra pension som möjligt.
  • 8 procent: Vet inte/kan inte uttala mig.
Peter Håkansson
Peter Håkansson

Accent bad forskaren och statistikexperten Peter Håkansson, som bland annat skrivit boken ”Statistiken i nyheterna”, granska SIFO-underlaget och debattartikeln. Han tycker inte att Sjunde AP-fondens slutsats håller.

– Det är oärligt helt enkelt, säger Peter Håkansson.
– Det är en oärlig slutsats utifrån resultatet av de här mätningarna.

Vad vore en rimligare slutsats?

– Man skulle kunna dra slutsatsen att tre fjärdedelar svarar ja, de tycker att etiska och miljömässiga hänsyn vid pensionen ska ha betydelse. Arton procent svarar nej och åtta procent vet inte.

Peter Håkansson är även kritisk till hur undersökningen är utformad.

– Frågeställningarna är märkliga. Ta frågorna: ”Ja, men bara om det leder till högre pensioner” och ”Ja, så länge det inte leder till lägre pensioner”, är inte det samma sak? Och hur kan man sedan tolka dessa båda Ja-svar som ett nej? Det hade varit ärligare om de i stället ställt frågan: Tycker du att AP-fonderna ska ta hänsyn till etik och miljö? Ja, eller nej? Om det bara hade funnits två alternativ hade det varit enklare att dra en slutsats.

Sjunde AP-fondens informationschef Johan Florén tycker att han kanske borde skrivit till någon mening i debattartikeln om att många svenskar är positiva till hållbarhetsarbetet.

– Det är faktiskt bara arton procent som inte tycker att vi ska hålla på med det. Sedan är det några som tycker att det måste leda till ökad avkastning. Men mer än hälften tycker att vi ska göra det så länge det inte kostar, det borde framgått tydligare.

Dagen efter Accent:s intervju med Johan Florén publiceras ett inlägg på AP7:s egen blogg ”Förvalt”. Rubriken lyder ”Ingen motsättning mellan hållbarhet och avkastning”.

Nils Öhman Foto: Nils Öhman
Nils Öhman Foto: Nils Öhman

När Nils Öhman, chef för DN-debatt, får frågorna Accent vill ha svar på har han plötsligt inte tid med någon intervju. Nils Öhman förklarar i ett mejl:

”För att kunna ge bra svar på frågorna behöver jag gå igenom detta ordentligt och det hinner jag inte denna vecka.”

Men Accent har möjlighet att vänta. En vecka senare genomförs intervjun.

– Det är ju lite grann så i debattjournalistiken att budskapet står debattörerna för. Sedan gör vi en rimlighetskontroll. Verkar det här rimligt? Verkar det vettigt det de säger? Om de falskeligen försöker påstå något som det inte finns någon grund för, det försöker vi avstå ifrån, säger Nils Öhman.

Du tycker det var en rimlig tolkning av SIFO-mätningen?

– Ja, finns det någon annan tolkning?

Accent berättar om statistikexperten Peter Håkanssons syn på tolkningen och guidar debattchefen genom frågeställningarna.

– Nu när du presenterar det för mig och jag tänker på det inser jag att problemet är att alternativet innehåller ett ”Ja”.

Precis, de svarar ju inte på ”nej”.

– Jag förstår det nu. Men det var verkligen lurigt.

Om ni hade kunnat göra om det, vad hade ni gjort?

– Då hade vi ju sagt till dem: det där håller inte. Då skulle vi tackat nej.

Läste ni själva opinionsundersökningen?

– Ja, absolut.

Om ni läste den, hur kunde ni ändå …

– Jag tycker man kan säga att det är lurigt formulerat. Vi missade helt enkelt i det här fallet. Men när man ser deras text: Det är VD för Sjunde AP-fonden. Det är chef för kommunikation och ägarstyrning. Det är SIFO som har gjort undersökningen. Jag vill inte skylla ifrån mig men vad ingår i att publicera texter på en debattsida: titta på avsändaren, titta på vem som har gjort undersökningen och se om det verkar rimligt. Men det är klart att hade vi klurat lite här hade vi insett att det kanske inte är rimligt att dra den där slutsatsen.

Nils Öhman vill framhålla att DN Debatt har väl fungerande rutiner.

– Det är inte så att vi släpper igenom allt vad folk säger. Utan tvärtom bemödar vi oss verkligen om att se till att sådana här saker inte blir felaktiga. Det är viktigt för oss. Vi gör en rimlighetskoll. Men jag tycker att det var lurigt formulerat och problemet ligger snarare på det psykologiska än på det matematiska.

För det tredje innehåller opinionsundersökningen faktiskt en helt annan nyhet som de flesta missat helt. Hållbarhetsexperten Emma Sjöström tycker det är anmärkningsvärt att hela 25 procent är okej med att hållbarhetsarbete leder till sänkt avkastning.

– I en liknande undersökning för några år sedan, gällande fondförvaltare i allmänhet, var den siffran tolv procent, säger Emma Sjöström.

Även statistikexperten Peter Håkansson reagerar över att en fjärdedel är positiva till att hänsyn till etik och miljö till och med om det sänker pensionerna.

– Som den här undersökningen är utformad är det en hög siffra. Det är överraskande och spännande att den delen ökar, säger han.

Mer från Accent