Det händer allt som oftast att de som jobbar med alkoholförebyggande insatser sneglar avundsjukt på dem som jobbar med tobaksprevention. I dag är det rökfritt nästan överallt och tobaksanvändningen minskar. Alkohol går snarast åt andra hållet.
Även om alkoholkonsumtionen minskat de senaste tio åren så var det från historiskt höga nivåer och alkohol fortsätter att dyka upp i fler och fler sammanhang. Till och med de mest entusiastiska alkoholförebyggarna anser att det är utopiskt att tro att alkoholen skulle kunna gå samma väg. Men likheterna är många.
Omkring 70 procent av männen i Europa var rökare när det röktes som mest, enligt Hans Gilljam. Han är ordförande för organisationen Läkare mot tobak och berättar historien bakom tobaksmotståndarnas framgångar.
– Kvinnorna började senare och nådde aldrig högre än till cirka 40–50 procent. Sedan kom de första larmen om att män började bli sjuka, säger han under ett seminarium med Alkoholpolitiskt forum.
Den första studien som slog fast sambandet mellan tobak och lungcancer kom 1954.
– Tidigare hade man försökt förklara den kraftiga ökningen av lungcancerfall med allt annat än tobak. De flesta rökte ju själva och ville inte att det skulle vara tobaken som orsakade cancern, säger Hans Gilljam.
År 1963 rökte drygt 50 procent av svenskarna dagligen. Till skillnad mot hur det ser ut i dag rökte höginkomsttagarna mest. Rökning ansågs vara bra för hälsan – något som tobaksindustrin länge försökte hålla fast vid.
Året efter kom en rapport från USA:s folkhälsogeneral (surgeon general) som visade att rökning var livsfarligt. I Sverige bildades då Nationalföreningen mot tobakens skadeverkningar (NTS). 1974 bildades organisationen Vi som inte röker, och 1979 kom A non-smoking generation (som då hette En rökfri generation).
En svensk tobakskommitté tillsattes 1977 och året efter infördes varningstexter på cigarettpaketen. 1993 förbjöds tobaksreklam.
Den 1 juni 2005 infördes rökförbud på krogen. Ett förbud som föregåtts av många protester och farhågor att restauranger och barer skulle få slå igen. Men farhågorna kom på skam. Inkomsterna för restaurangerna blev till och med något högre än tidigare. Och personalen mådde bättre. Vid ettårsjubileet publicerade Aftonbladet en artikel med rubriken ”Supersuccé för rökförbud på krogen”.
Enligt Hans Gilljam är det flera faktorer som medverkat till att attityden till tobak förändrats drastiskt.
– Vi har haft stor nytta av EU:s tobaksdirektiv. Det har legitimerat våra krav, säger han och berömmer även Gro Harlem Brundtland för hennes insatser på tobaksområdet i WHO när hon var generaldirektör där.
Andra bidragande orsaker anser han är att många var engagerade och samspelta med myndigheterna.
– Vi var aktivister och anordnade demonstrationer. Vi hade också Gunilla Myrberg, journalist och ansvarig för Sveriges radios program Kropp och själ på vår sida. Hon gjorde en viktig insats för att sprida medvetenhet om tobakens skadeverkningar. Även Dagens nyheter gjorde en stor serie om tobak som hade effekt. Dessutom hade vi ett bra nätverk av frivilligorganisationer och myndigheter som Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut, Apoteket, Cancerfonden med flera. Oroande är dock att på senare tid har myndigheterna dragit sig undan mer och mer i den här frågan, säger Hans Gilljam.
Det är en Davids kamp mot Goliat han beskriver.
– Vi är visserligen tacksamma för de politiker och andra som vi haft stöd av. Utan dem hade det inte hänt något, men ekonomiskt har vi en svag struktur. Tobaksbolagen är mäktiga och har stark ekonomi, även om de numera verkar i det fördolda. Inte som under de tidiga riksdagsdebatterna då ledamöterna sprang upp på läktaren och hämtade argument från industrins representanter mellan inläggen, säger han.
Tobak vs alkohol – vilken lärdomar kan dras?
Likheter:
• Både alkohol och tobak är beroendeframkallande och har använts eller används av en stor del av befolkningen.
• Ideella organisationer, eldsjälar och myndigheter slåss mot en stor och mäktig industri med ofantliga ekonomiska resurser.
• Industrin för fram forskning, inte sällan bekostad av dem själva, som visar på hälsoeffekter av alkohol och förringar skadeverkningar.
• Andrahandsskadorna är stora såväl på enskilda som på samhället i stort, inte minst i form av enorma kostnader för sjukvård och frånvaro från arbetet.
• Industrin hävdar att höjda skatter leder till ökad smuggling, vilket det förstås göra om skatterna höjs för snabbt så att vinsterna på smugglingen blir hög och det samtidigt är enkelt att smuggla. Oftast leder dock en höjning av skatten till en sänkning av konsumtionen.
Skillnader:
• En skillnad är att allt bruk av tobak i dag ses som missbruk, och Sverige antog i år målet om ett tobaksfritt Sverige 2025. För alkohol innehåller regeringens nya ANDT-strategi inte några mål om sänkning av alkoholkonsumtionen och inte ens nykterhetsrörelsen har ett helt alkoholfritt samhälle som mål.
• EU, som varit ett stort stöd i tobakspreventionen, visar inget större intresse för åtgärder som kan minska alkoholskadorna. Inom EU finns allt för många stora alkoholproducenter för att unionen ska våga engagera sig på samma sätt.
• Medan tobaksreklamen har förbjudits har alkoholreklam blivit tillåten i Sverige.
• På tobakspaketen finns sedan länge varningstexter. Flera organisationer i Europa, inte minst Eurocare, har kämpat länge utan framgång för att få varningstexter på alkoholförpackningar.
• De flesta som röker är beroende. De flesta som dricker är inte beroende.
Läs mer:
7 saker nykterhetsrörelsen kan lära sig av tobaksmotståndarna