Så används medicinsk cannabis i politiskt syfte
Pelle Olsson. Foto: Eva Ekeroth.

Så används medicinsk cannabis i politiskt syfte

Medicinsk marijuana är inget problem – problemet är de som utnyttjar det faktum att några blir hjälpta av marijuana som ett politiskt vapen i legaliseringsdebatten. Det säger författaren Pelle Olsson.
Av: Eva Ekeroth

In på IOGT-NTO-gården på Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm kommer en man gående, framåtlutad på grund av den tunga ryggsäcken han bär. Det är författaren Pelle Olsson som stannar till på tågresan mellan hemmet i Småland och en väntande föreläsning i Norge.

– Jag har med mig några av mina böcker i fall de vill köpa också så det blir lite tungt, förklarar han.

Pelle Olsson har länge intresserat sig för narkotika och särskilt cannabis. Han har skrivit flera böcker i ämnet, är ofta ute och föreläser. Han är också engagerad i Riksförbundet narkotikafritt samhälle, RNS.

 

Hans nya bok Cannabis som medicin – historia, politik, forskning handlar om lobbyarbete, narkotikapolitik och pengar.

– Jag vill reda ut begreppen. Den medicinska användningen av cannabis är relativt liten och inget problem. Problemet är de som använder det faktum att några blir hjälpta av marijuana som ett politiskt vapen i legaliseringsdebatten, säger han.

Pelle Olsson upplever att det är nya grupper som förespråkar legalisering.

– Någon stor folklig rörelse har det aldrig varit. Det har mest handlat om en välutbildad akademisk överklass. Från början var det idealister i organisationer som NormL, Marijuana policy project och Drug policy alliance, som förde debatten. Deras motiv för att legalisera cannabis var att individen själv skulle få bestämma. Nu när den lagliga industrin har tagit över och blivit tongivande har debatten hårdnat. De har andra resurser med betalda lobbyister och kontor, säger han.

 

Nu handlar mycket om att tjäna pengar.

– De nöjer sig inte med att marknadsföra sina produkter där det är legaliserat. De vill också bana väg för att nå nya marknader. I det syftet utnyttjar de att det finns en medicinsk användning, säger han.

Han poängterar att marijuana inte är ett läkemedel.

– Cannabisplantan kommer aldrig att godkännas som ett läkemedel. Då skulle vi backa hundra år tillbaka i tiden då det var sämre koll på vad som såldes på apoteken. Däremot finns det läkemedel baserade på syntetiskt THC (tetrahydrocannabinol) respektive CBD (cannabidiol). De finns som tabletter eller i sprayform. Sativex, som är läkemedelsnamnet för sprayen, är visserligen utvunnet ur Cannabis sativa, men den innehåller bara THC och CBD, i kända mängder, och inga andra ämnen, säger han.

 

De är inga läkemedel som botar någon sjukdom, men däremot kan de lindra symptom.

– Sativex skrivs ut till patienter med MS för att lindra kramper. Det handlar om cirka 300 patienter i Sverige. Sedan kan man få det syntetiskt framställda Marinol utskrivet mot illamående och aptitstörningar, men det är ett licensläkemedel där Läkemedelsverket måste godkänna utskrivningen för varje patient. 2015 beviljades tio sådana ansökningar, säger han.

Utöver dessa finns de tre patienter som beviljats cannabis mot kronisk smärta, som Accent skrivit om tidigare.

– De har nog gått igenom det mesta som finns. De är väl utredda av smärtexperter innan de beviljats det här undantaget från medicinsk praxis. Den cannabis de får odlas i Holland under väldigt strikta förhållanden där de har stenkoll på nivån av THC och CBD. Bediol som preparatet heter innehåller lika mycket THC som CBD och ska intas oralt, inte rökas, säger han.

 

Både THC och CBD är cannabinoider som finns naturligt i cannabis. Medan THC är ett psykoaktivt ämne som ger rus, så bidrar CBD inte till något rus, men är verksamt på annat sätt och har bland annat antipsykotiska effekter. Det motverkar alltså risken att drabbas av psykos i samband med användningen.

Om kontrollen i Sverige är rigorös så ser det helt annorlunda ut i USA.

– Där svämmar det över alla breddar. Det är egentligen helt otroligt att det försiggår en allmän debatt om det här. Diskussionen om ett måttligt verksamt läkemedel med begränsat användningsområde borde väl diskuteras av en handfull vetenskapsmän och inte av narkotikadebattörer, säger han.

– De vetenskapliga sammanställningar som jag tittat på från 2010 och 2017 säger alla samma sak. Effekterna är små och finns bara belagda för kronisk smärta, kramper hos MS-patienter, vissa typer av epilepsi hos barn, för att öka aptiten hos till exempel Aidssjuka och minska illamåendet hos till exempel cancerpatienter som behandlas med cellgifter.

 

Pelle Olsson menar att det är en medicinsk skandal att cannabis har fått marknadsföras som medicin mot allehanda sjukdomar i USA.

– Och då handlar det inte om någon kontrollerad sort, särskilt framtagen för medicinskt syfte, utan om samma marijuana som säljs för rekreationellt bruk, säger han.

Enligt Pelle Olsson har amerikanska läkemedelsverket nu satt ner foten och förbjudit cannabisindustrin att påstå sådant som inte är belagt.

– Men det är svårt att kontrollera. Det finns så många försäljare och webbplatser att hålla reda på, säger han.

Dela artikeln:
0