Nya regler: Fler kan få läkemedelsbehandling
Subutex. Foto: Nicolas Nova/Flickr/CC BY 2.0

Nya regler: Fler kan få läkemedelsbehandling

Socialstyrelsen har beslutat om nya föreskrifter från nästa månad för substitutionsbehandling vid opioidberoende. Bland annat kortas karenstid, avstängning försvåras och även personer med läkemedelsberoende ska erbjudas behandling.
Av: Sven Liljesson, Drugnews

Fler slags beroenden godkänns för läkemedelsbehandling i Socialstyrelsens nya föreskrifter.

– Det gör att fler beroende kan komma i fråga för behandling, även de som blivit beroende av smärtstillande läkemedel för möjlighet till effektiv behandling, säger Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen, till Drugnews.

Ledorden är att medicinska bedömningar ska styra behandlingen tydligare.

Redan i dag kan personer med gravt missbruk av exempelvis heroin, morfin och opium komma ifråga för underhållsprogram för få narkotikaklassade läkemedel som metadon och buprenorfin (Subutex).

 

Från 15 februari ska programmen även kunna behandla personer som blivit beroende av opioidläkemedel, exempelvis smärtstillande, och som inte klarar nedtrappning till medicinfrihet.

Läkemedelsassisterad behandling, LARO, är avsett att förebygga återfall till droger, minska risk för överdoser och dödsfall och underlätta socialt liv.

I de nya föreskrifterna (pdf-fil, 8 sidor) lyfts vissa hinder bort mot att inleda behandlingen. Framöver ska läkemedelsassisterad behandling kunna ges även till personer som dömts enligt LVM, (lagen om vård av missbrukare i vissa fall).

Tidigare krav på dokumentation av ett års missbruk för patient för att få behandling överlämnas i stället för bedömning av behandlande läkare. Uteslutning från program ska bli svårare då spärrtider tas bort vid exempelvis sidomissbruk.

 

Mikael Johansson, ordförande för Skånes Brukarförening, som själv får metadon sedan länge, välkomnar förändringarna:

– Jättebra att inte behöva riskera att bli utesluten från program, och bättre att våra kamrater får stanna kvar i säkrare miljö och träffa vårdpersonal regelbundet, i stället för att riskera förlora bostad och hamna på gatan, säger han till Drugnews.

Patienten ska även få möjlighet att tidigare successivt själv få hantera sin medicin, efter tre månader i stället för som i dag sex månader. Mikael Johansson hämtar ut sin medicin i veckodoser på apoteket och han besöker kliniken varannan vecka.

– Det underlättar återgång till samhället. Lättare att kombinera med skola och arbete, än att behöva hitta på ursäkter för att varje dag smita iväg till programmet för att få sin medicin, säger han.

 

Det finns kritiker som varnar för en medikalisering av missbruksvården genom att öppna för att fler kan omfattas av underhållsbehandling och att målet i stället bör vara att fler ska bli drogfria.

– Avsikten är att öka tillgängligheten och att fler ska få behandling. Programmen måste också erbjuda psykosocial behandling. Men hur många nya patienter som kommer bli aktuella vet vi inte, säger Daniel Svensson på Socialstyrelsen.

I september 2013 var cirka 3 700 personer inskrivna på 110 Laro-program i Sverige, dessutom stod omkring 500 i kö. Enligt en beräkning skulle kanske 2 000–3 000 ytterligare med missbruksproblem kunna bli aktuella. Hur många opiatberoende som finns i landet vet inte Socialstyrelsen.

Antalet dödsfall med metadon och Buprenorfin i kroppen har ökat när Laro-programmen byggts ut senaste decenniet. Men Socialstyrelsen har tillbakavisat uppgifter om ökat läckage från programmen och menar att en del kan bero på smuggling av buprenorfin via Frankrike. Läkemedlen används även för smärtbehandling i vanliga sjukvården för tiotusentals patienter.

– Det finns de som felaktigt försöker koppla alla problem till Laro-programmen, säger Daniel Svensson.

Samtidigt försöker Socialstyrelsen kartlägga orsaken till kraftigt ökat antal narkotikarelaterade dödsfall i Sverige och vilka som avlider. Den utredningen medverkar Svensson också i och ska redovisas till regeringen i slutet av februari.

Dela artikeln:
0