Recovery Majorna riktar in sig på en utsatt stadsdel
Mariaplan i Majorna. Foto: Jens Wingren.

Recovery Majorna riktar in sig på en utsatt stadsdel

Göteborg är en segregerad stad med flera ytterområden som lider av sociala problem. Men de största problemen med alkohol och droger finner vi nära stadens centrum.
  • Fakta Majorna-Linné

    • 33 procent av de boende i Majorna-Linne uppger att de någon gång använt narkotika i en enkätundersökning från 2018. Genomsnittet i Göteborg ligger på 19 procent.
    • 25 procent av de svarande bedöms ha riskabla alkoholvanor i Majorna-Linné, jämfört med göteborgssnittet på 18 procent.
    • Alkoholanvändningen bland unga minskar i stadsdelen men ligger fortfarande över göteborgssnittet. 20 procent av de unga i Majorna-Linné svarar att de intensivkonsumerar alkohol minst en gång i månaden i CAN:s drogvaneundersökning. Unga göteborgare överlag snittar på 16 procent. Högst på denna punkt ligger dock stadsdelen Centrum där 25 procent av de unga intensivkonsumerar en gång i månaden.
    • 21 procent av de unga i Majorna-Linné uppger att de provat narkotika någon gång. I Göteborg i stort ligger samma siffra på 13 procent.

    Källa: Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné

Av: Jens Wingren

Västerut från Järntorget löper Andra långgatan, ett av Göteborgs krogtätaste områden, bort mot Masthuggshugget och bortom det ligger Majorna. Det är centrala och trendiga delar av staden. Men stadsdelen Majorna-Linné är också det område som dras med mest drogproblem i Göteborg.

– Jämfört med resten av Göteborg så ligger stadsdelen Majorna-Linné högt i flera mätningar, säger Ellinor Öjersson, utvecklingsledare inom folkhälsa på stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné.

– De slår högt i alla mätningar oavsett om det gäller tungt missbruk, cannabisvanor eller alkohol. Men också vad gäller psykisk ohälsa, säger Linda Nilsson.

Och även Majorna är ett krogtätt område.

– Det är ju svårt att veta vad de här problemen beror på, men när du har psykisk ohälsa och en stor tillgänglighet av både alkohol och narkotika så blir det nog inte en så bra kombination, säger Linda Nilsson.

Linda Nilsson är utvecklingsledare på Social förvaltning, Göteborgs stad, och ansvarig för ett pilotprojekt som hoppas kunna tackla situationen i stadsdelen Majorna-Linné.

– Recoverykonceptet är rätt etablerat i anglosaxiska länder och mycket av det handlar om att knyta samman de olika stegen när en person ska ta sig ur ett missbruk, säger hon.

Ellinor Öjersson är positiv till att Majorna-Linné har fått bli en del av pilotprojektet.

– Vi har ett relativt stort bruk och därför också många personer som är på väg ur eller som vill ta sig ur ett missbruk. Då känns det extra viktigt att vi visar upp möjligheterna som finns i stadsdelen, säger hon.

Majorna var förr i tiden ett ganska fattigt arbetarområde. Men med sina karaktäristiska landshövdingehus och gammeldags neonskyltar utanför butikerna har det på senare år också blivit ett populärt område för en kreativ medelklass. Mycket på samma sätt som Söder i Stockholm. Men det är långt ifrån hela stadsdelen som tagits över av en välmående medelklass.

– Inom Majorna finns det ju också olika delar som skiljer sig åt, säger Linda Nilsson.

Mariaplan i Majorna. Foto: Jens Wingren.

Det är främst i de västligaste delarna som drogvanorna står ut i folkhälsoundersökningar. Här har man också en lägre utbildningsnivå än övriga Majorna-Linné, men man ligger fortfarande över göteborgssnittet. Även inkomst och arbetssysselsättning är något sämre i de västra delarna jämfört med den övriga stadsdelen.

– Men jämfört med resten av Göteborg så är Majorna-Linné en stadsdel med rätt god socioekonomisk status, utbildningsnivå och så vidare, säger Ellinor Öjersson.

Mönstret skulle också kunna vara ett kulturellt problem.

– Det finns en ganska liberal attityd i Majorna och det finns kluster av människor där det är ganska normaliserat att använda narkotika. Det märks på skolor och i hela stadsdelen, säger Linda Nilsson.

Ellinor Öjersson håller med.

– Att det skulle finnas en liberal attityd är ju egentligen något som vi bara kan spekulera kring. Men om vi ser att Majorna-Linné ligger över snittet vad det gäller droganvändning både för vuxna och unga så kan man tänka sig att det finns en mer liberal attityd. Sedan behöver det ju inte betyda att man är positiv till att ens barn håller på med narkotika bara för att man själv som förälder använt det någon gång, säger hon.

Inom stadsdelen är det också skillnad på vilka droger som används. De centralare kvarteren kring Linné har den högsta andelen invånare med riskabla alkoholvanor, 25 procent, medan man där har en något lägre erfarenhet av cannabis än i resten av stadsdelen

– Så det är inte det område som är mest socioekonomiskt sårbart som har de högsta siffrorna när vi tittar på alkoholvanor, säger Ellinor Öjersson.

Men varför droganvändningen är störst de centrala stadsdelarna är svårt att säga.

– Vi vet inte riktigt varför det är så. Det har ju med tillgången att göra. Samtidigt rör sig narkotikahandeln över hela stan och vi vet att man åker från andra stadsdelar in till centrum för att handla med narkotika, säger Ellinor Öjersson.

Linda Nilsson. Foto: Jens Wingren.

Linda Nilsson hoppas nu att Recovery Majorna ska kunna bredda arbetet för personer med substansberoende i Majorna-Linné.

– Det handlar ju mycket om socialiseringen tillbaka in i samhället. Och där spelar civilsamhälle och ideella organisationer en väldigt stor roll, säger hon.

– Kommunen blir ju aldrig din kompis, det ligger inte inom kommunens uppdrag och där är ju olika former av kamratstöd oerhört hjälpsamt för att finna sociala sammanhang.

Det första året är oftast det mest kritiska för den som vill ta sig ur ett beroende.

– Och då måste vi tänka kring ensamhet, sociala sammanhang, sysselsättning och att hitta sin plats i samhället så att man inte hamnar i en ofrivillig isolering.

Ofta krävs sex månaders dokumenterad drogfrihet för att en person i behandling kan plockas upp till nästa steg och få en sysselsättning.

– Jag tror inte det är rimligt att alla ska klara av de här trösklarna som vi byggt in i vårt system. Och det finns mängder med organisationer i staden som arbetar med de här frågorna men som vi inte drar full nytta av.

Pilotprojektet Recovery Majorna-Linné löper fram till sommaren och Linda Nilsson tror att det kan ha en positiv inverkan på stadsdelen.

– Det finns studier som visar att människor i recovery är en stor tillgång för samhället. De har bättre fysisk och mental hälsa samtidigt som de också bidrar mer till samhället. I en brittisk undersökning svarade 80 procent av personer i recovery att de utöver sitt arbete också jobbade ideellt på något sätt. Vi måste prata mer om det och se möjligheterna istället för att bara prata om de här människorna på ett stigmatiserande sätt.

 

Torsdag den 11:e april anordnas en Recoverymässa på Dalheimers hus i Majorna-Linné för att knyta kontakter och visa upp vilka möjligheter som finns inom Göteborgs civilsamhälle.

Dela artikeln:
0