År 1960 fick en verkstadsarbetare jobba mer än dubbelt så lång tid som en nutida kollega för att tjäna ihop till en flaska sprit.
– Alkoholskatten har inte höjts i paritet med hur medelinkomsten har ökat över tid, säger Anders Tengström, beroendeforskare vid Karolinska Institutet.
Priset på alkohol har stadigt ökat – men lönerna har ökat mycket snabbare, och alkoholkonsumtionen gräver allt mindre hål i svenskarnas plånböcker.
För 50 år sedan fick en verkstadsarbetare jobba drygt 2,7 gånger så länge som sin nutida kollega för att tjäna ihop till en spritflaska, enligt Accents uträkningar som bland annat bygger på siffror från Systembolaget och fackförbundet IF Metall.
För 30 år sedan behövde hon jobba drygt 1,5 gånger så länge och för 10 år sedan drygt 1,3 gånger så länge som i dag.
Utvecklingen ser likdan ut för vin. Arbetstiden som krävdes för att tjäna ihop till en flaska vin var nästan 2,4 gånger så lång för 50 år sedan som den är i dag.
Ett högt pris på alkohol är tänkt att minska tillgängligheten på så sätt att folk inte är beredda att betala priset, enligt Anders Tengström, beroendeforskare vid Karolinska Institutet.
– Men alkoholskatten har inte höjts i paritet med hur medelinkomsten har ökat över tid. En flaska vin kanske skulle kosta 250 kronor istället för 80 kronor.
Enligt Anders Tengström dricks allt mer alkohol på krogen, speciellt i storstäderna.
– Det är en effekt av den relativa sänkning av priserna. Förut drack man inte ute som nu, det hade man inte råd med. Folk är mer priskänsliga på krogen eftersom priset är ungefär tre gånger så högt som på Systembolaget. Om en flaska vin skulle kosta 250 kronor på Systemet så skulle den kosta runt 750 kronor på krogen.
Han tror att få är medvetna om att alkohol har blivit allt billigare relativt sätt.
–Folk uppfattar inte alkohol som billigt, känslan av att det fortfarande är dyrt lever kvar fastän det inte är det egentligen, säger Anders Tengström.
Jenny Stadigs