Unga svenskar dricker mindre

Av: Pierre Andersson

Svenskarna dricker allt mindre alkohol. Speciellt unga människor. Det visar den senaste rapporten från Sorad, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, vid Stockholms universitet.

Sedan rekordåret 2004 när svenskarnas alkoholkonsumtion var som högst har drickandet minskat med 13 procent, enligt den senaste rapporten från Sorad. Under 2010 drack svensken i genomsnitt 9,2 liter ren alkohol per person. 2004 var motsvarande siffra 10,4 liter. Det är främst yngre personer under 40 år som dricker mindre. Konsumtionen har minskat allra mest hos unga män medan den äldre generationen fortfarande dricker lika mycket.

– Det är en intressant utveckling som har skett de senaste åren. Men varför alkoholkonsumtionen går ner vet vi egentligen inte. En sak kan vara att konsumtionen drogs upp när det blev fritt att köpa alkohol utomlands, nu minskar införseln och smugglingen och kanske därmed också konsumtionen, säger Mats Ramstedt alkoholforskare på Sorad.

Norrlänningarna är nyktrast
Tvärtemot vad många tror dricks det mest i Stockholms län och minst i Norrland. Stockholmarna dricker i genomsnitt 10 liter alkohol per invånare medan norrlänningarna dricker i snitt 7,5 liter. Stockholm har också högst antal riskkonsumenter.

– De regionala skillnaderna verkar till stor del bero på att det är fler som inte dricker i Norrland. I Norrbotten till exempel är det mer än 25 procent som är nyktra medan andelen nyktra i Halland är 12 procent. Sedan kan det ändå vara så att de som dricker i Norrland dricker sig mer berusade än de i Stockholm. Det har vi inte tittat på, säger Mats Ramstedt.

Smuggling och införsel minskar
Trots att den totala konsumtionen går stadigt nedåt ökar Systembolaget sin försäljning. Det kan delvis förklaras med att svenskarna köper med sig mindre alkohol från utlandet men också med att den illegala smugglingen minskar. Andelen svenskar som uppger att de köpte med sig alkohol vid en resa under 2010 var 47 procent, 2004 var motsvarande siffra 63 procent. Endast 2 procent uppgav att de köpt smugglad alkohol under de senaste 30 dagarna.

– Det var inte den bilden man trodde man skulle se när det blev helt fritt att ta in alkohol från EU till Sverige. Man trodde inte att Systembolaget skulle öka sin försäljning direkt. Det har inte alls gått som förväntat och det är inte helt lätt att förstå utvecklingen.

Tysk gränshandel ökar
Däremot ökar införseln av alkohol från Tyskland kraftigt. 2010 stod landet för 47 procent av den alkohol som förs in till Sverige, motsvarande siffra för 2003 var 38 procent.

Tullen har ökat sina alkoholbeslag, Sveriges bryggerier säger att deras försäljning av öl till gränshandeln ökar markant, men ni säger att smugglingen och införseln minskar, hur går det ihop?

– Tullen har ökat sina insatser när det gäller alkoholsmuggling och då är det inte konstigt att man gör fler beslag. Nu har de inte gjort fler beslag men större beslag. Så de drar slutsatsen att den storskaliga smugglingen ökat men jag tycker inte att man kan dra sådana slutsatser eftersom de beslag som görs egentligen är helt slumpmässiga, säger Mats Ramstedt och fortsätter:

– När det gäller bryggerierna så redovisar de hur mycket öl de säljer till gränshandeln, inte hur mycket som förs in igen av svenskar. De säger att gränshandeln ökat med 10 till 15 procent per år. Skulle det stämma skulle svenskarnas alkoholkonsumtion ökat kraftigt men den minskar ju, speciellt hos ungdomar. Det där kan inte stämma riktigt.

Men införseln från Tyskland ökar även i er mätning. Skulle en sänkning av alkoholskatten minska gränshandeln?

– Det är möjligt att man skulle minska gränshandeln något om alkoholen blir billigare i Sverige. Men det finns ett pris för det eftersom de flesta köper sin alkohol i Sverige så innebär det att alkoholen blir billigare för en stor grupp människor. I Stockholm kommer den mesta spriten som ungdomar dricker från Systembolaget så i praktiken blir det att man sänker priset även för ungdomar.

Fler vill ha restriktiv alkoholpolitik
Enligt rapporten ställer sig också allt fler svenskar bakom en restriktiv alkoholpolitik. Exempelvis är det i dag endast 31 procent av kvinnorna som vill att vin ska säljas inom livsmedelshandeln, 2002 var 56 procent positiva till en sådan försäljning. Även bland män har stödet för vinförsäljning på mataffärer minskat från 69 till 42 procent.

– Det är en allmän trend att människor är mer restriktiva alkoholpolitiskt. Det kan vara så att synen på alkohol förändrats i samhället, säger Mats Ramstedt.

Joanna Wågström

Dela artikeln:
0