Primärvården är inte tillräckligt bra på att uppmärksamma riskbruk eller lätt missbruk av alkohol, enligt forskarna. Vid en internationell alkoholkonferens i Göteborg diskuteras just nu hur problemet ska hanteras.
I dag torsdag och i morgon fredag pågår den stora internationella alkoholkonferensen International network on Brief Intervention on Alcohol, Inebria, i Göteborg. Fokus ligger på hur primärvårdens hantering av alkoholproblem ska kunna förbättras.
Genom att uppmärksamma riskbruk eller lätt missbruk av alkohol i primärvården går det nämligen att komma åt problemen tidigt, vilket innebär att det kan räcka med små och korta insatser, enligt Fredrik Spak, docent på enheten för socialmedicin vid Sahlgrenska akademin.
Stora utbildningsinsatser har därför gjorts, både på svenska och utländska vårdcentraler, för att få med vårdpersonalen på arbetet med att minska alkoholproblemen.
– En svensk studie visar att allt fler i vårdcentralernas personal har börjat arbeta med de här frågorna, men andra undersökningar visar att arbetet fortfarande lämnar mycket i övrigt att önska, säger Fredrik Spak.
Varför primärvården fortfarande inte är tillräckligt bra på att uppmärksamma riskbruk eller lätt missbruk av alkohol, trots de stora utbildningsinsatserna, finns det inga säkra svar på, enligt Fredrik Spak.
Under konferensen ska därför forskare från olika länder dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter för att gemensamt försöka hitta svar på hur primärvårdens arbete mot alkoholproblem ska kunna förbättras.
Enligt Fredrik Spak är ett av problemen att vårdpersonalen tycker att det är svårt att ta upp patientens alkoholvanor eftersom de flesta själva också är alkoholkonsumenter.
– Alla undersökningar visar att vårdpersonal, även i Sverige, har lättare att jobba med rökning, bristande motion och kostfrågor än med alkohol. Vi tror även att många i vårdpersonalen underskattar alkoholproblemen.
Fredrik Spak tror även att många vårdgivare inte tycker att det känns riktigt naturligt att ta upp alkoholfrågan.
– Många ortopediska skador hör samman med alkohol. Men om en patient kommer in med ont i foton så vill den ha vård och hjälp för det. Om vårdgivaren frågar om det har att göra med alkohol så är det en beställning från vårdgivaren snarare än från patienten själv.
Ett sätt att hantera den här problematiken kan vara att ha speciella coacher som regelbundet tar kontakt med vårdcentralerna och uppmuntrar arbetet med alkoholproblem. I bland annat Australien har sådana försök genomförts med lyckade resultat, enligt Fredrik Spak.
Andra försök har visat att även ekonomisk incitament kan ha god effekt. Ett annat hinder för arbetet med alkoholproblem är nämligen resursbrist.
– De känner sig oerhört pressade på vårdcentralerna, och här i Sverige har de fått ännu mindre resurser efter vårdvalet. Alla hälsofrågor, inklusive alkoholfrågan, har fått stryka på foten, säger Fredrik Spak.
Jenny Stadigs