Vårterminen på Tollare folkhögskola har just börjat och Pär Svensson, som vi träffade i början av höstterminen, har kommit igång med skolarbetet igen efter julledigheten. Han går den 2-åriga”Allmän kurs med sociala frågor och livskunskap” – som han nu har bestämt sig för att gå under tre år i stället för två.
– Klassen och skolan känns jättebra, men jag känner att jag behöver mera tid och en långsammare studietakt för att verkligen tillgodogöra mig allt. Det här med datorer är fortfarande svårt. Inte att googla och så, men att få ihop texter och uppsatser. Och jag har ganska stora kunskapsluckor i engelska och matte. I matten har jag fått gå tillbaka ett steg för att komma i kapp, säger Pär och berättar att han försöker hitta en glädje i varje ämne. Men visst känner han lite extra för psykologi och svenska.
– Hur det går i skolan handlar ju om dagsformen också, konstaterar han.
”Känner mig tryggare”
Förväntningarna han hade på utbildningen i höstas – att växa som människa, få djupare kunskaper och bredare kontakt – har redan börjat infrias.
– Jag känner mig lugnare och mer fokuserad, upplever att jag har mera koll på läget nu. I augusti när jag kom hit kände jag mig stressad och orolig, rädd att inte räcka till. Jag tyckte ofta att ”nej, jag kan inte”, självförtroendet sviktade, allt kändes rörigt. Nu tänker jag efter mer och ber om hjälp när det behövs, jag jagar inte upp mig så lätt. Jag känner mig tryggare och gladare och har en bättre struktur på tillvaron.
Strukturen består bland annat i träning i en brasiliansk kampsport två gånger i veckan, läxläsning på elevhemmet, timslånga promenader och regelbundna AA- och NA-möten inne i centrala Stockholm.
Den fysiska träningen gör under, tycker han, för både kropp och själ.
– Det ger ett välbefinnande. Under de timmar jag tränar tar jag semester från mig själv och alla tankar som ständigt virvlar runt i huvudet. Om framtiden, om kärleken till min dotter och om det som varit. Träningen kräver hundra procent fokus, man har inte en chans att fundera på annat. Det är bra.
Kvällsmeditationer med andra elever
Pär har flera metoder för att hitta ett inre fokus och ett själsligt lugn. Emellanåt mediterar han genom att sakta räkna till tio på in- och utandningar. Några elever på skolan har dragit igång kvällsmeditationer och om han har tid hänger han med dem också.
Annars ägnas fritiden främst åt läxläsning, promenader och träning. Ibland åker han in till centrala Stockholm och går ut med kompisar på krogen. Musik och barhäng lockar. Men alkohol och andra droger håller han sig borta ifrån.
– Jag känner inte det där suget längre, det är ingen stor sak att avstå. Jag har nu varit drogfri i två år och hoppas förbli drogfri. Jag fortsätter att kämpa för min dröm att utbilda mig till socialpedagog, även om jag inser att det troligen kommer att ta många år innan jag når dit. Men jag har inte bråttom. Det får ta den tid det tar.
Gemensamma middagar i korridoren
Gemenskapen med klasskamraterna har fördjupats. Han trivs bra i klassen och upplever det som en stor rikedom att alla bidrar med olika erfarenheter och bakgrunder. Han har inte blivit jättetajt med någon speciell, men umgås ibland på fritiden med några av skolkompisarna över en fika. Ibland ordnar någon en korridormiddag och då deltar han förstås gärna. Några gånger har lärarna kommit till elevhemmet och fixat middag, vilket har varit mycket uppskattat.
Pär bor i ett litet rum med handfat på elevhemmet. Här samsas fotografier av familjen och andra personliga ägodelar med en enkel säng och ett skrivbord. Det är spartanskt men funktionellt. Kök och toa delar han med 16 andra elever som bor här.
Livet lunkar på precis som Pär hoppades att det skulle göra när han började på Tollare. Än har inte alla pusselbitar fallit på plats. Han har fortfarande mycket att kämpa med. Men det går helt klart framåt.
Maria Zaitzewsky Rundgren