IOGT-NTO:s och Svenska läkaresällskapets rapport om effekter av lågdoskonsumtion av alkohol, presenterades i onsdags vid ett vetenskapligt samtal på konferensen Forte Talks.
Sven Andréasson, professor vid Karolinska institutet och en av forskarna i gruppen bakom innehållet i rapporten berättade om bakgrunden och hur forskarna kommit fram till resultaten.
– Det var många studier som pekade i samma riktning, att måttliga mängder alkohol faktiskt skulle ha en skyddande effekt. Det publicerades till och med en artikel som sa att nu behövs det inte fler studier i ämnet, utan nu bör vi i stället flytta fokus till hur vi ska förhålla oss till detta. Men sedan började det dyka upp artiklar som ifrågasatte sambandet, säger Sven Andréasson i sin föredragning.
Det ville forskargruppen bakom rapporten titta närmare på.
– Problemet med den här typen av studier är att de alltid är observationsstudier eftersom man kan inte göra kontrollerade experiment. Då löper man alltid risk att personer felklassificeras, till exempel som nykterister, fast de kan ha druckit en stor del av sitt liv. En annan risk är confounding, säger Sven Andréasson.
Confounding betyder att man blandar ihop orsaksfaktorer. Om två företeelser samvarierar är det lätt att tro att den ena orsakar den andra. I själva verket kan båda orsakas av ytterligare en faktor som man inte undersökt.
– När vi gick igenom de studier som gjorts upptäckte vi att ju mer välgjord studien var, desto mindre tydligt var sambandet, säger Sven Andréasson.
Efter genomgången var det publikens tur att ställa frågor och komma med synpunkter. En som ställde frågor var Robert Larsson, lärare i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola.
– Det var mycket som var nytt för mig. Tobak är den stora frågan för oss. Alkohol är så mycket svårare, men det här var intressant och klargörande, säger han till Accent efteråt.
Han får medhåll av Cecilia Ljungblad som forskar i arbetslivsfrågor vid högskolan i Borås.
– Jag skulle egentligen gå på ett annat seminarium, fast det var fullt. Men det här var väldigt spännande, särskilt de tre kurvorna han visade, säger hon.
Kurvorna hon syftar på är tre diagram där det första är den berömda J-formade kurvan, som visar att de som inte dricker alls mår lite sämre än de som dricker lite, men ökar man mängden alkohol så blir hälsotillståndet sämre igen. Och ganska snart betydligt sämre än om man inte dricker alls.
Sven Andréasson visade sedan ytterligare två kurvor där psykosociala faktorer och biologiska visas var för sig.
För de biologiska effekterna är sambandet linjärt – ju mindre man dricker desto mindre hälsoproblem. Den andra kurvan, som visar psykosociala effekter, har däremot en U-form. De som inte dricker alls har ungefär lika stora psykosociala problem som de som dricker mycket, medan de som dricker måttligt har minst problem. Slår man ihop de båda sista kurvorna bildar de tillsammans den J-formade kurva.
– Det är inte så roligt att visa kurvan med psykosociala effekter för IOGT-NTO, fast egentligen gäller det inte dem. Organiserade nykterister har ingen förhöjd risk, men de utgör bara en liten del av alla som inte dricker alkohol, säger han.
Om man inte är nykter av ideologiska skäl är bristande hälsa en vanlig orsak, eller att man saknar socialt nätverk. De flesta dricker alkohol i sociala sammanhang. Har man ingen att dricka med så gör man det inte. Och även ensamhet är en riskfaktor för hälsan.
Sven Andréasson var nöjd efter seminariet.
– Även om det kom några kritiska frågor känns det som om vi får allt större gehör. De kommentarer jag fått från olika håll sedan vi gav ut rapporten har varit övervägande positiva. Vi har fått en del mediegenomslag eftersom det faktiskt är en nyhet att alkohol inte är nyttigt, säger han.
Även Per Leimar, alkoholpolitisk sekreterare på IOGT-NTO, och den som hållit i arbetet med rapporten, var nöjd.
– Det är kul att rapporten lever vidare. Jag hoppas att den ska fortsätta att göra det ett tag till. Det är viktigt att diskussionen hålls vid liv, säger han.