Förespråkarna för gårdsförsäljning av alkohol hävdar ofta att det skulle bidra till en levande landsbygd. Men majoriteten av de företag som skulle få sälja alkohol om förslaget går igenom ligger runt Mälardalen och i Skåne – inte i Norrland eller andra avfolkningsbygder.
Det finns i dag 101 svenska företag som har tillstånd att tillverka alkohol. Här ingår såväl små vingårdar som stora ölproducenter.
– Utredaren för gårdsförsäljning skulle ju kolla på gårdsförsäljning på just små gårdar, men det förslag hon väntas lägga är långt borta från den idén. För att få möjlighet att sälja den där lilla gulliga flaskan på en gård så är hon tvungen att öppna för alla, och kanske även för utländska aktörer, säger Peter Moilanen, verksamhetschef på IOGT-NTO.
Han tror inte att gårdsförsäljning skulle bidra till en levande landsbygd.
– Pratar vi om just små gårdar som säljer vin så kan vi inte se någon möjlighet till att det ska bidra till många arbetstillfällen eller ökad turism. I Finland, som ligger närmast till hands att jämföra med, så har försäljningen snarare gått ner på sistone. De har hållit på i 15 år och har 36 gårdar. De sysselsätter omkring 100 personer i produktion och försäljning, så det är ingen jättemarknad.
– Men pratar vi om alla som får sälja utländsk alkohol så är det klart att vi kan börja prata pengar och att det skulle skapa jobb, om det nu är det man vill.
Men de jobben skulle inte skapas på landsbygden, tror Peter Moilanen.
– Den här kartan visar ju att det snarare blir spritfabriker i Farsta, och det kan ju inte ha varit meningen. Det kommer säkert att öppnas flera producenter, men på landsbygden lär det inte finnas någon marknad. Det här är privat vinstintresse och då lägger sig marknaden där folket finns, säger han.
Helena Bouveng, riskdagsledamot för Moderaterna, håller inte med Peter Moilanen utan tror att gårdsförsäljning av alkohol skulle utveckla landsbygden, öka intresset för lokala producenter och stärka möjligheterna till nya arbetstillfällen på svenska gårdar.
– Jag tor inte att det skulle kunna lösa hela frågan, men det skulle ha en liten del i att landsbygden skulle kunna utvecklas.
Hon låter sig inte nedslås av att det finländska exemplet.
– De gårdsproducenter som jag har träffat tror väldigt mycket på det, och de borde ju veta. De får väldigt mycket förfrågningar från gäster som vill köpa deras vin.
Inte heller det faktum att majoriteten av alkoholtillverkarna ligger runt Mälardalen och i Skåne ser Helena Bouveng som något problem.
– Jag kommer från Småland och har träffat på massa äppel- och vinodlingar där, allt är inte koncentrerat till Mälardalen. Och man kanske skulle kunna göra lingonvin i Jämtland – idéerna är inte framtagna ännu eftersom inte möjligheten har funnits.
Helena Bouveng tror därför att det kommer att öppna många fler alkoholtillverkare om gårdsförsäljning blir tillåtet.
– Jag har ingen aning om var de kommer att öppna, men jag hoppas att det blir över hela landet så att man kan få ett lokalproducerat vin.
Tror du att det finns det någon risk att det blir spritfabriker i Farsta snarare än gårdsturism i Norrland?
– Nej, det verkar ju jättekonstigt. Jag tror inte att det blir så pittoreskt med en spritbutik i Farsta, jag skulle inte handla där. Jag vill köpa mitt vin, min gris och mina tomater från den lokala gården – det är det som är konceptet. Vi ska inte få fler spritbutiker i Sverige, säger Helena Bouveng.
Jenny Stadigs
Här ligger de 101 företag som i dag har tillstånd att tillverka alkohol i Sverige.