Idag inleds en global satsning på trafiknykterhet. Den brittiska tidningen The Lancet frågar sig hur det kommer sig att reglerna för trafiknykterhet är, och framför allt har varit så olika i olika länder? Deras slutsats är att den svenska nykterhetsrörelsen har ett finger med i spelet.
Enligt the Lancet var det först på 1910-talet, när den svenske psykologen Erik Widmark utvecklade en metod för att mäta alkoholhalten i blodet, som man började tillämpa lagstiftningen mot rattfylleri.
År 1931 kom en amerikansk biokemist, Rolla Harger, på hur man kunde beräkna blodalkoholhalten genom att mäta den i utandningsluften.
Trots att alla länder ansåg att det var otillåtet att köra bil berusad och trots att alla hade tillgång till samma teknik, var ändå gränserna för vad som var tillåtet väldigt olika.
Norge var först med att införa enbart promillegräns, utan hänsyn till hur förmågan att köra var påverkad. I andra länder fick föraren till exempel balansera på ett streck för att kontrollera den motoriska förmågan. Den norska gränsen sattes till 0,5 promille redan 1936.
I USA satte man gränsen till 1,5 promille. Förare med lägre promillenivå kunde åka fast om de var märkbart påverkade. Mellan dessa två ytterligheter lade sig alla andra länder.
Ett skäl till dessa stora skillnader, anser the Lancet, är nykterhetsrörelsen. The Lancet pekar på att MHF bildades i Sverige i början av 1930-talet och att organisationen spreds till Norge, Finland och Danmark. I USA däremot ledde den misslyckade förbudstiden till att allt som påminde om förbud och moralism inte var någon framkomlig väg.
Medan man i Norge, enligt the Lancet, ansåg det självklart att man skulle lämna bilen hemma, eller låta bli att dricka ansåg man i USA att den personliga friheten var så viktig att man måste få göra i stort sett vad man vill så länge man inte allvarligt bryter mot lagen. Och dit räknades inte att köra rattfull, inte ens om man tidigare kört ihjäl någon. Det ansåg man fortfarande efter att den amerikanska regeringen 1968 givit ut en rapport som visade att ungefär 25 000 amerikaner dog varje år pågrund av alkohol i trafiken.
Många trafikexperter framhöll Skandinavien som ett föredöme. Trots det var det svårt att få andra länder att följa efter, skriver the Lancet. På senare år har dock attityden ändrats. Många frivilligorganisationer, som MADD (Mothers against Drunk Driving), har gjort stora insatser. Antalet som dör i USA varje år är numera halverat.
De flesta länder har sänkt sin promillegräns till 0,5. Några få länder som USA, Storbritannien och Kanada har 0,8. I Sverige, liksom i flera andra länder, är gränsen 0,2 promille, medan bland andra Tjeckien, Ryssland och Israel har nolltolerans.
Eva Ekeroth