En utredning tillsattes redan i oktober 2015 för att komma till rätta med de eskalerande problemen med s.k. nya psykoaktiva substanser (NPS), eller nätdroger som de kallas i vardagligt tal. Nu föreslår regeringen ett flertal lagändringar.
– Vi kan aldrig acceptera att unga människor dör till följd av droger som de enkelt kan få tag i på nätet. Det är inte värdigt Sverige, säger socialminister Annika Strandhäll i ett uttalande på Regeringens hemsida.
Folkhälsomyndigheten ska, enligt förslaget, ges mer resurser för att bevaka och utreda nya substanser. Polisen föreslås även få rätt att anonymt köpa nya psykoaktiva substanser. På detta sätt vill man skära ner tiden som det tar innan myndigheterna kommer över nya substanser och klassificeringsprocessen kan inledas.
Problemet med nätdroger generellt är att de är svåra att lagstifta bort. Små förändringar i en substans kan ge upphov till en ny substans som ännu inte narkotikaklassats. Då utredningarna av nya substanser kan ta upp till ett år är det svårt för myndigheterna att hålla jämna steg med de som säljer drogerna. Så fort en substans narkotikaklassats dyker en ny upp och kan säljas helt legalt på nätet.
130 personer dog med NPS i kroppen under 2016 enligt Rättsmedicinalverket. För åren 2007–2015 har Rättsmedicinalverket identifierat 388 dödsfall där den avlidna haft en eller flera nätdroger i kroppen. Det handlar bland annat om syntetiska cannabinoider (spice-varianter), centralstimulerande katinoner och syntetiska opioider. En stor andel av dödsfallen de senaste åren är kopplade till olika varianter av fentanyl.
Lagändringarna, som föreslås träda i kraft i början av nästa år, skulle även innebära skärpta straff för den som visar ”grov oaktsamhet” i handeln med varor som klassats som hälsofarlig vara.
Familjeklassificering, att lagstifta mot hela grupper av substanser, finns dock inte med i regeringens förslag.
– Vi har funnit att gruppklassificeringar riskerar att träffa för brett och klassa ofarliga ämnen också, och det blir alltför rättsosäkert. Dessutom skulle sådan klassning kunna fastna i en oändlig process i domstolar, sade kammarrättspresident Thomas Rolén, som lett nätdrogsutredningen till Accent redan förra året.
Norge, Danmark och Storbtittanien har gjort försök med familjeklassificeringar. Utredningen har tittat på dessa försök och valt att inte rekommendera den vägen. I en intervju med SVT säger Annika Strandhäll att familjeklassificeringar skulle kunna göra klassificeringsprocessen långsammare på grund av överklaganden från företag och enskilda.
Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:
»