Nyligen tillsatte civilminister Ardalan Shekarabi en utredning om svensk spelpolitik. Den kom knappast som en överraskning för någon. Utlovad redan strax efter valet, sen kom budgetkaoset emellan och den blev fördröjd.
Beställningen till utredaren presenterades i en debattartikel i DN den 22 september:
”Genom att öppna för konkurrens och införa ett licenssystem ska staten återta kontrollen och stänga ute oseriösa aktörer”, skrev Ardalan Shekarabi.
Bort med spelmonopolet, in med statliga licenser för privata aktörer.
Bakgrunden är förstås att spelmonopolet knappast kan sägas vara ett monopol längre. Utländska spelbolag har under de senaste 15 åren kapat åt sig 20 procent av marknaden enligt Lotteriinspektionens statistik. Svenska Spel har 44 procent, ATG ytterligare 19 procent. Svenska Postkodföreningen har 11 procent av den svenska spelmarknaden och övriga föreningsknutna lotterier (varav IOGT-NTO:s Miljonlotteriet är ett) delar på de återstående sex procenten.
– Vi tycker att det är bra att det görs en grundlig utredning av spelmarknaden, säger Erik Wagner, tillförordnad generalsekreterare på IOGT-NTO. Vi har en gammal skyddspolitik som vi i grunden tycker är bra, men som håller på att bli omsprungen av omvärlden. I praktiken är marknaden oreglerad i dag.
Försvinner monopolet och det undantag som folkrörelserna haft i lagstiftningen kommer konkurrensen på marknaden att öka ytterligare. Klarar de föreningsdrivna spelen – inklusive IOGT-NTO:s Miljonlotteriet – att hävda sig?
– Det är klart att det här påverkar IOGT-NTO:s ekonomi. Om man väljer att öppna upp för privata aktörer på spelmarknaden så ändrar man en viktig tradition när det gäller föreningslivets- och folkrörelsernas finansiering. Vi som redan är etablerade på marknaden klarar oss kanske, det blir värre för framtidens folkrörelser. Det är en viktig fråga.
Erik Wagner är av flera skäl tveksam till att ett licenssystem är den bästa vägen att gå.
– Vi ser inte att det skulle lösa alla problem. Vissa aktörer skulle fortfarande välja att inte gå in i ett sådant system och då måste man hitta verktyg för att stänga dem ute från den svenska marknaden. Då kan man ju lika gärna använda dessa verktyg för att stänga ute alla aktörer som går utanför det spelmonopol vi har i dag.
Skulle det svenska monopolet kunna försvaras genom att man helt enkelt stänger ute utländska aktörer? I en värld där allt mer spel sker över internet är det svårt. Ett stärkt främjandeförbud (att inte tillåta marknadsföring av spel utanför licenssystem eller monopol), bankförbud, eller till och med blockering av spelsajter har nämnts i diskussionen.
En expertrapport lämnad till Finansdepartementet i februari i år förespråkar ett licenssystem liknande det som infördes i Danmark för några år sedan. Resonemangen i rapporten utgår främst från behovet att ha en större del av spelmarknaden ”under svensk kontroll” och på så sätt säkra framtida intäkter till statskassan:
”En fortsatt traditionell reglering riskerar att ytterligare försvaga uppfyllnaden av de svenska spelpolitiska målen. /…/ de närmaste 10–15 åren riskerar kontrollen över marknaden att urholkas från 85 till 72 procent av den totala spelkonsumtionen, och överskottet minska från 48 till 41 procent av den totala spelkonsumtionen.”
Enligt rapporten skulle en sådan utveckling medföra en framtida förlust av intäkter till den statliga budgeten med upp till 1,4 miljarder kronor per år.
Expertrapporten säger dock ingenting om den andra funktionen som monopolet har: att skydda folket från spelberoende, aggressiv marknadsföring och så vidare.
– Spelberoendet ökar, säger Erik Wagner. Det här är ju en fråga vi har jobbat med länge, just eftersom vi har en egen spelverksamhet. Vi tycker att vi sköter den med bravur, men det verkar svårare för de aktörer som drivs av ett privat vinstintresse. Det blir helt andra drivkrafter.
IOGT-NTO:s främsta argument i speldebatten handlar dock just om möjligheten för civilsamhället att skaffa oberoende finansiering.
– Det finns få sätt för organisationerna att få in egna pengar som inte är öronmärkta till specifika ändamål, säger Erik Wagner. Vi har en tradition i Sverige där många och ganska stora organisationer skaffar finansiering via spel. Det sker under hårda regleringar och spelformerna är ansvarsfulla.
I regeringens direktiv till spelutredningen finns föreningslivet med på ett hörn. Utredaren ska ”belysa förslagens effekter för det allmännyttiga föreningslivet”.
– Från början handlade diskussionen i Sverige bara om hur man bäst skulle säkerställa skatteintäkterna från spel, säger Erik Wagner. Nu tycker jag att regeringen lyssnar in civilsamhället bättre. Om regeringen ändå bestämmer sig för ett licenssystem krävs andra reformer för att säkerställa finansieringen av ett starkt och oberoende civilsamhälle, en viktig del av vår demokrati.