I septembernumret av tidskriften Critical Public Health har Benjamin Hawkins, Chris Holden och Jim McCambridge publicerat sin studie av hur industrin påverkar alkoholpolitiken i Storbritannien.
De har intervjuat 35 personer, dels representanter från olika sektorer av industrin: återförsäljare och producenter, från både enmansföretag och stora företag, dels personer utanför industrin som tidigare ministrar, parlamentsledamöter, personer från det civila samhällets organisationer och professionella grupper.
Intervjupersonernas svar har sedan jämförts med remissvar och offentliga uttalanden från industrin.
”Betydlig inblandning”
”Vi fann bevis för betydlig inblandning av industrin i den politiska processen både i Edinburgh och Westminster. Industrins aktörer har täta kontakter med tjänstemän, ministrar och parlamentsledamöter och satsar avsevärda resurser på att främja kontakterna med regeringen. Officiella konsultationer, partykonferenser, parlamentariska grupper, handelsorganisationer, bilaterala och multilaterala möten ger mängder av tillfällen för industrin att påverka politiken” skriver forskarna i sin rapport.
De noterar också att industrins representanter ser regelbundna möten med regeringstjänstemän och politiker som en självklar del i den politiska processen.
I rapporten skriver forskarna att “alkoholindustrins målsättning är att bli sedda som aktörer som spelar en nyckelroll för alkoholpolitiken. Rätten att få vara med och ha åsikter i politiska frågor försvarar industrin med att de har möjlighet att erbjuda politiska lösningar så att upptagna ministrar med begränsade resurser slipper lösa problemet”.
Inte effektivt
Enligt forskarna har det lett till att åtgärder som inte visat sig särskilt effektiva, som självreglering och företagsansvar, förespråkas framför prishöjningar och regleringar.
Till allmänheten förordas istället information. Något som industrin bekostar genom webbsiten Drinkaware.
I Skottland har den minoritetsregering som styrt landet sedan 2007 brutit kontakterna med industrin. Det har givit folkhälsoresonemang större utrymme i debatten.
När industrin inte fick samma gehör för sina idéer bytte de strategi och riktade in sig på oppositionen. Det fungerade och ledde till att regeringens förslag på att införa minimipriser drogs tillbaka.
Folkhäloargumenten har ändå slagit rot och debattörer fortsätter att förespråka minimipriser. Det har lett till att industrin istället vänt sig till allmänheten och via en mediakampanj har de beskrivit hur minimipriser skulle komma att drabba konsumenterna och den skotska ekonomin. Allt i syfte att skapa opinion mot förslaget.
”Grundlig omprövning behövs”
Forskarnas slutsats av studien är att det behövs en grundlig omprövning av vilken tillgång alkoholindustrin ska få ha till den politiska processen.
Forskarna ser också folkhälsoexperter som en underutnyttjad resurs.
“Vår studie visar också att folkhälsoaktörer skulle kunna spela en mycket större roll för att ändra den politiska agendan och visa på alkoholpolitiska åtgärder som har effekt.” skriver de.
I slutorden efterlyser forskarna jämförande studier av hur industrin agerar lokalt, regional, nationellt, inom Ejämförande studier av hur industrin agerar lokalt, regional, nationellt, inom EU och globala organisationer som WHO och WTO.