Regeringen tillsätter en utredning för att komma tillrätta med handel och marknadsföring av alkoholhaltiga produkter, som inte är drycker men ändå avsedda att förtäras, till exempel isglass.
– Det är bra att det görs något åt glassen. Det är viktigt att vi håller rent runt monopolet. Vi önskar att Folkhälsomyndigheten skulle ha agerat snabbare och starkare, men när de nu inte gör det är jag glad att Gabriel Wikström agerar och att han ser det här som en viktig alkoholpolitisk fråga, säger Linda Engström, kommunikations- och påverkanschef på IOGT-NTO.
Isglassen med namn och smak efter kända alkoholdrinkar har synts på stortavlor på gator och torg i sommar, något som de flesta uppfattat som alkoholreklam och som därmed borde vara förbjudet. Det har resulterat i flera anmälningar till Konsumentombudsmannen, men förbudet mot alkoholreklam har inte gällt glassen då den inte ansetts vara en alkoholdryck – åtminstone inte av Folkhälsomyndigheten.
Glassen har dessutom gått att köpa i livsmedelsbutiker trots en alkoholhalt som placerar motsvarande dryck på Systembolaget.
Under sommaren samlade IOGT-NTO in flera tusen namn för att få Folkhälsomyndigheten att ompröva bedömningen att isglassen inte är en alkoholdryck. Även regeringen har insett att något måste göras och låter därför utredaren se över hur man kan reglera försäljning och marknadsföring av alkoholhaltiga produkter som inte är drycker.
Alkohol marknadsförs ofta genom sponsring av idrottsevenemang, lag eller klubbar. Även för detta ska utredaren bedöma om det finns skäl att tydliggöra vad som ska vara tillåtet och i så fall föreslå en lämplig reglering.
Dessutom ska utredaren se över alkoholreklamen i sociala medier.
— Det här är något vi har efterfrågat länge. Lagstiftningen som reglerar marknadsföringen är inte anpassad för sociala medier och det är helt orimligt att de inte är tydligt reglerade då vi vet att unga i högre grad än äldre exponeras för alkoholreklam just i sociala medier, säger Johnny Mostacero, ordförande för IOGT-NTO, i ett pressmeddelande.
I en intervju i Dagens Nyheter säger Gabriel Wikström att han hoppas att utredningen ska leda till en bättre reglering så att den här typen av preparat inte ska kunna säljas hos vanliga kommersiella aktörer.
– Det här är inte i första hand en reglering av alkoglass, utan hur vi ska hantera alkoholhaltiga nya produkter som så tydligt vänder sig till barn och unga, säger Gabriel Wikström till DN.
Av utredningens direktiv framgår att utredaren ska analysera och lämna förslag på hur alkoholhaltiga preparat som är avsedda för förtäring bör regleras, hur marknadsföring via framför allt digitala medier kan begränsas. Att förbjuda glassen är inte aktuellt, men enligt direktiven skulle det kunna ske vad gäller andra produkter, som alkohol i pulver- eller tablettform, som marknadsförts i andra länder och skulle kunna komma att introduceras på den svenska marknaden.
– Det är ett steg åt rätt håll och det är positivt att även produkter som kan tänkas dyka upp i framtiden tas med liksom att man säger att man ska ta vara på resultaten från utredning om e-handel och marknadsföring. Men innan utredningen är klar och nya lagar hinner komma på plats tar det säkert ett och ett halvt år. Något behöver göras nu. För en lekman framstår det som självklart att man under utredningstiden borde gå tillbaka till den lagstiftning vi hade före 2011. Då var man tvungen att ha godkännande av Läkemedelsverket för att få sälja alkoholhaltiga preparat, säger Linda Engström.
Till utredare har rådman Ingeborg Simonsson utsetts. Hon har tidigare varit sakkunnig i flera utredningar, bland annat i utredningen om vissa alkoholfrågor, bland annat Gårdsförsäljning, som leddes av Lotty Nordling. I Ingeborg Simonssons uppdrag ingår också att bedöma vilken eller vilka myndigheter som ska ansvara för att regleringen upprätthålls.
Den del av utredningen som rör glassen ska redovisas senast den 1 juni 2017 och övriga delar den sista december samma år.