Nu presenteras nykterhetsrörelsens nya narkotikapolitik
Montage. Till vänster: Anders Andersson. Till höger: Sven-Olov Carlsson. Foto: Nathalie C Andersson/Pierre Andersson

Nu presenteras nykterhetsrörelsens nya narkotikapolitik

Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN, presenterar nu nio principer för en framtida svensk narkotikapolitik.
Av: Eva Ekeroth

Anders Andersson, ordförande i SLAN, som består av 27-medlemsorganisationer, och Sven-Olov Carlsson, projektledare för att göra organisationerna mer synliga i narkotikadebatten, presenterar de nio principerna i en debattartikel på Drugnews.

– Det finns en ambition att samla nykterhetsrörelsen och andra organisationer som finns på den narkotikapolitiska arenan. Vi har prioriterat arbetet högt eftersom vi anser att vi behövs i debatten. Det är jätteviktigt och det räcker inte med att finnas i nationella medier. Vi behöver personer ute i den lokala debatten som klarar en diskussion på tu man hand., säger Anders Andersson till Accent.

Där slås fast att:

  • narkotikapolitiken ska baseras på kunskap och humanitet.
  • förebyggande arbete är grunden.
  • lägre bruk ger mindre skadeverkningar.
  • narkotikabruk är inte bara upp till den enskilde.
  • det ska vara lätt att få vård.
  • drogfrihet ska vara det långsiktiga målet.
  • vård bara är första steget – vägen mot återhämtning är lång.
  • samhällets reaktioner måste anpassas till människan.
  • den narkotikarelaterade dödligheten måste minska.

 

Enligt Anders Andersson är principerna inte rangordnade.

– Det är inte så att den första är viktigare än den sista. Det är ingen inbördes ordning. Däremot är det viktigaste att förebygga. Vi ska inte stödja narkotikakapitalet, säger han.

 

Hur kom ni fram till just de här nio principerna?

– Vi har haft en arbetsgrupp med en handfull personer som har arbetat fram ett förslag. Sedan har vi diskuterat det i SLAN:s arbetsutskott och förra veckan i styrelsen. Dokumentet har stötts och blötts och olika aspekter har vägts in. Det blev några ändringar så sent som på styrelsemötet. Jag tror det här är version fem, Anders Andersson.

 

Nästa steg är en konferens den 10 maj.

– Vi ska ha en upptaktskonferens i Stockholm för SLAN:s medlemmar där vi presenterar satsningen som vi kallar ”Prevent, don’t promote”, säger han.

 

De nio principerna:

  1. Narkotikapolitiken ska baseras på kunskap och humanitet

Kunskapen om narkotikans effekter, om vilka behandlingsmetoder som ger bäst effekt och om vilken slags förebyggande insatser som faktiskt fungerar utvecklas ständigt. Svensk narkotikapolitik måste bygga på etablerad evidens och erfarenhet.

Även med en kunskapsbaserad politik måste man göra ett antal vägval och prioriteringar. Här behövs vägledande principer och en idé om vad man vill uppnå med de insatser som görs.

Det är också viktigt att narkotikapolitiken i grunden präglas av respekt för mänskliga rättigheter och att den innehåller ett stort mått humanitet. Lagar och förbud är viktiga för att förebygga problem. För den som redan hamnat i missbruk och beroende måste samhällets utgångspunkt vara att stödja, hjälpa och ge vård oavsett kön, ålder och etnicitet.

 

  1. Förebyggande arbete är grunden

Att förebygga att problem uppstår är alltid att föredra. Det förebyggande arbetet måste ske på fler nivåer.

Idag finns en bred internationell evidensbas för att förebyggande insatser fungerar. Sverige bör eftersträva att de insatser som genomförs på området utvärderas och baseras på den kunskap som finns om metoder som faktiskt fungerar.

Samhället måste också eftersträva att förebygga narkotikamissbruk genom att aktivt arbeta med bakomliggande faktorer, såsom utanförskap, orimliga uppväxtförhållanden och bristande stöd från vuxenvärlden.

En i grunden restriktiv politik, som bidrar till att hålla prevalensen och utbudet nere, är en av de viktigaste förebyggande insatserna.

 

  1. Lägre bruk ger mindre skadeverkningar

Från både tobak och alkoholområdet är det ett faktum att nivån på skadeverkningarna i ett samhälle till stor del styrs av nivån på bruket. Ett grundläggande mål för svensk narkotikapolitik bör därför vara att minska narkotikabruket.

Detta står inte i motsats till att man också gör insatser för att minska skadeverkningar från narkotikabruk.

 

  1. Narkotikabruk är inte bara upp till den enskilde

Narkotika påverkar inte bara den som använder det, skadeverkningarna är bredare än så och skapar otrygghet för såväl enskilda som för samhället i sin helhet. Närstående, inte minst barn, riskerar att drabbas hårt av missbruk och beroende. Samhället i stort påverkas genom minskad produktivitet och ökade vårdkostnader.

Det är viktigt att ha ett folkhälsoperspektiv i narkotikapolitiken. Individperspektivet är avgörande när det gäller vårdinsatser, medan man i det förebyggande arbetet också måste ta sig an problematiken ur ett samhällsperspektiv.

 

  1. Det ska vara lätt att få vård

För den som har hamnat i missbruksproblem måste hjälpen finnas nära. Det är viktigt att sjukvård, socialtjänst och andra samhällsinstanser som kommer i kontakt med människor som använder narkotika har en icke-dömande, fördomsfri och stödjande inställning.

Idag vittnar såväl människor i missbruk som de som arbetar inom socialtjänsten att de resurser som finns för missbruksvård inte motsvarar de behov som finns. På många platser är väntetiden till vård alldeles för lång.

Satsningar på vård hjälper människor tillbaka till ett fritt och meningsfullt liv – men de är också lönsamma för samhället. Forskning presenterad av WHO visar att förhållandet mellan kostnader och besparingar är 1:13.

Missbruksvård är svår och kräver tålamod. Tillgänglig kunskap visar också att olika typer av vård verkar fungera olika bra för olika människor, här krävs individuella bedömningar och individbaserad vård.

 

  1. Drogfrihet det långsiktiga målet

Den vård som bedrivs måste hålla god kvalitet och bygga på evidens. Samhällets långsiktiga mål bör vara att vårdinsatserna ska leda till drogfrihet – utan att målsättningen under vägens gång står i vägen för vårdinsatser som behövs för att rädda liv och förbättra människors livssituation.

Substitutionsbehandling för opiatberoende har ett brett stöd i forskningen. Det är dock av stor vikt att den medicinska behandlingen kombineras med psykosociala insatser, något som dessvärre inte alltid är fallet idag.

Det är viktigt att substitutionsbehandling inte är det enda behandlingsalternativet, det måste finnas möjlighet till drogfri behandling och till utfasning från substitutionsprogram till drogfrihet.

 

  1. Vård är bara första steget – vägen mot återhämtning är lång

De flesta som hamnar i en beroende- eller missbruksproblematik lyckas komma tillbaka till ett rikt och fritt liv. Full återhämtning från missbruk – till ett liv av välbefinnande, frihet och fullt deltagande i samhällslivet – är möjligt.

Att upphöra med sitt drogbruk är bara första steget på resan mot återhämtning.

Att efter avslutad behandling få tillgång till stödjande och accepterande sociala miljöer är en förutsättning för ett gott slutresultat. Det finns god evidens för att olika typer av självhjälpsgrupper kan vara effektivt stödjande miljöer om de fungerar väl.

 

  1. Samhällets reaktioner måste anpassas till människan

Bruk och innehav av narkotika är förbjudet i Sverige. I teorin är påföljden sex månaders fängelse för ringa narkotikabrott, men i praktiken handlar det om böter.

Lagar har en normerande effekt och måste kopplas till konsekvenser för den som bryter mot dem för att fungera. Förbudet bidrar till att minska såväl utbud som efterfrågan av narkotika, och ger dessutom samhället möjlighet att tidigt upptäcka problem och sätta in åtgärder.

Konsekvenserna för den som bryter mot narkotikalagstiftningen måste vara rimliga och proportionerliga till det brott som begåtts. Det måste finnas andra typer av påföljder än böter och fängelse för människor med missbruk- och beroendeproblem som kommer i kontakt med rättsväsendet. Dessa alternativ till straff – vårdande och sociala insatser av olika slag – bör i högre grad än i dag användas när det är lämpligt. Detta är särskilt viktigt när barn använder narkotika.

Det är också viktigt att utnyttja de möjligheter som rättssystemet erbjuder. Många resor mot återhämtning har börjat vid en kontakt med rättssystemet. Genom att stärka banden mellan socialtjänst, hälsovård och rättssystem kan vi bidra till att starta fler.

 

  1. Den narkotikarelaterade dödligheten måste minska

Stora metodskillnader gör att det i praktiken är omöjligt att jämföra narkotikadödligheten mellan olika länder. Det har visat sig att metodskillnader över tid också gör det svårt att på ett exakt sätt överblicka utvecklingen i Sverige. Kunskapen om den narkotikarelaterade dödligheten – och om vad som driver utvecklingen – måste bli bättre.

Under det senaste decenniet har vi sett en ökning av antalet kliniker som driver underhållsbehandling från ett dussintal till över hundra. Samtidigt har förskrivning av opioidbaserade smärtstillande läkemedel blivit vanligare. I båda fallen förekommer läckage till svarta marknaden. Dessutom sker insmuggling av dessa läkemedel. De som säljer heroin på gatan har således fått konkurrens och anpassat sina priser därefter, vilket ökat tillgängligheten av heroin. Den opioidepidemi vi upplever i Sverige, och som är orsaken till de höga dödstalen, är vi dock inte ensamma om. Att andra länder har samma problem som vi är naturligtvis vare sig en tröst eller en ursäkt till passivitet.

Oavsett de kunskapsluckor som finns är det enkelt att konstatera att många dör på grund av narkotika i Sverige varje år. Detta är ett område som måste prioriteras. Här finns inga enkla lösningar, allt talar för att det är en kombination av många insatser som ger resultat. Ett exempel på sådana insatser är distribution av naloxon – ett motgift mot överdoser i form av en nässpray.

Den viktigaste insatsen för att minska den narkotikarelaterade dödligheten är dock att samhället verkar för att fler människor med en beroendeproblematik lämnar sitt beroende. I detta ingår att ha en långsiktig plan för vård och vägen tillbaka till samhället.

 

 

 

Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:


»

 

Dela artikeln:
0