De områden som idag används för att odla narkotika på är förhållandevis små ur jordbrukssynpunkt, men odlingarna utgör ändå ett stort hot mot miljön. Eftersom verksamheten är olaglig är den helt oreglerad, vilket gör det svårt att få fram fakta om miljöpåverkan. FN uppskattar att 418 000 hektar mark (586 000 fotbollsplaner) används för att odla 10 500 ton opium årligen. Kokain uppskattas uppta 213 000 hektar (288 000 fotbollsplaner), 68,5 procent av denna yta ligger i Colombia, som producerar 1 400 ton kokain varje år.
• Jorderosion
Opiater framställs från vallmo, kokain från kokaplantan, och cannabis från hampa. Alla dessa växter behöver plats att växa på, och som alltid när grödor odlas monokulturellt (endast ett växtslag odlas) leder det till problem med erosion.
• Skog skövlas
Vallmo trivs bäst i kalkrika områden och har lett till stor skogsskövling i fattiga delar av världen. I Colombia har hundratusentals hektar skog röjts för att göra plats för odling av koka.
• Mark översvämmas
Skogsskövling leder till ytterligare erosion och översvämningar. Träd bidrar till att fånga upp nederbörd och en effektiv ytavrinning av vatten. När områden avskogas leder det till ytterligare erosion och översvämningar.
• Starka bekämpningsmedel används
För att bekämpa kokaodlingarna har flera sydamerikanska länder bombat stora områden med bekämpningsmedel. Den oreglerade och olagliga produktionen av narkotika drar sig inte heller för att använda starka bekämpningsmedel.
• Biologisk mångfald hotas
När skogsområden avverkas utarmas också den biologiska mångfalden, inte minst i Sydamerikas regnskogar.
• Kemikalier som förgiftar
Både vallmo och koka förädlas för att kunna säljas som narkotika. I processen används flera skadliga kemikalier som förgiftar mark och vatten. När koka blir kokain används bland annat fotogen, svavelsyra, kaliumpermanganat, metylbensen och aceton. För att göra opium av vallmo används bland annat ättiksyreanhydrid, etyleter, aceton och saltsyra. Restprodukterna hamnar ofta i vattendrag nära förädlingsanläggningen. Amfetamin är en helt kemisk drog, men det betyder inte att den är ofarlig för miljön. För att tillverka ett kilo amfetamin krävs sex kilo miljöfarliga kemikalier som aceton, eter och metanol, som efter användning dumpas utan kontroll.
• Transporter
Narkotika som odlas i Sydamerika och Asien fraktas långa sträckor för att sedan konsumeras i världens rika länder. 2016 beslagtogs 71 ton kokain i EU.
• Mänskliga restprodukter
De ämnen i narkotikan som inte bryts ner i kroppen återförs med urin och avföring till naturen. En analys av avloppsvattnet i Östergötland under 2018 visade att cannabis och amfetamin absorberas av reningsverk, men att kokain är svårare att stoppa. Kokainet kan spridas i vattendrag och påverka djur– och växtliv, eller hamna i dricksvattnet. I Linköping var 68 procent av kokainresterna kvar i dricksvattnet.
Källor: The Environmental Magazine, UNODC, FCRN, EMCDDA, UNODC, Länsstyrelsen Östergötland.