Det finns en lagregel som säger att den som begår brott under berusning ska kunna dömas på samma sätt som en nykter. Det tycker Högsta domstolen är fel och har friat två personer som begått allvarliga brott under berusning. Ett tredje fall kommer snart att avgöras.
Vid ett seminarium anordnat av SLAN och Alkoholpolitiskt forum i går kväll redogjorde professor emerita Madeleine Leijonhufvud för de två avgjorda fallen.
I det första hade en man knivhuggit två personer under alkohol- och läkemedelspåverkan. Tingsrätten dömde mannen till åtta års fängelse för mordförsök. Något som hovrätten senare höjde till nio år.
Högsta domstolen tog upp ärendet eftersom de inte ansåg att regeln att man ska kunna dömas för uppsåt till brott under berusning skulle tillämpas på det sätt som varit brukligt. I stället prövade HD om mannen vid tillfället kunde anses ha uppsåt. Eftersom mannen, enligt vittnesuppgifter, uppträtt förvirrat ansåg inte HD att han kunde anses ha uppsåt. De dömde istället mannen för grov misshandel till tre och ett halvt års fängelse.
Övriga rättsexperter höll sig avvaktande eftersom skälet till HDs bedömning kunde vara att det handlade om ett försöksbrott. Det var ju inte mord utan mordförsök. Det dröjde dock inte mer än 14 dagar innan nästa dom visade att så inte var fallet. Denna gång hade en man dömts till mordbrand sedan han tänt eld på en långtradare. HD friade mannen med hänvisning till hans tillstånd vid brottstillfället.
Inom kort väntas en tredje dom där en man i berusat tillstånd huggit sin sambo upprepade gånger med ett samurajsvärd.
Madeleine Leijonhufvud är förvånad över hur HD hanterat frågan.
− För det första har man inte kallat till plenum vilket man ska göra när man ändrar en regel. Bara fem av 16 justitieråd deltog i beslutet, säger hon.
HD hänvisar till att detta inte är en betydelsefull förändring.
− Men jag anser att HD, genom att ändra på en i lag fäst regel, har gett sig in på lagstiftarens område, säger Madeleine Leijonhufvud.
Det andra hon reagerar på är den bristfälliga motiveringen till domen.
− Det finns en bekymmersam logisk tabbe i den första domen. Hur kunde mannen ha uppsåt att misshandla offren om han inte kunde ha uppsåt att döda? Den frågan lämnas obesvarad, säger hon.
HD hänvisar till Europadomstolens praxis som säger att Europakommissionen inte tillåter antaganden i domar.
− Men det finns inga fall i Europadomstolen som liknar detta. Det går inte att stödja sig på, säger Madeleine Leijonhufvud.
Det tredje hon är bekymrad över är den rättspolitiska frågan. Hittills har den som åstadkommit skada under berusning varit ansvarig för sina gärningar. Det verkar nu vara på väg att ändras.
− Med en sådan här tillämpning har jag svårt att se att Mattias Flinck skulle blivit dömd, säger hon. Kanske inte heller Anna Lindhs mördare.
Johan Pehrson (FP), ledamot av riksdagens justitieutskott, är upprörd.
− Vi kan inte ha en situation där berusade inte behöver ta konsekvenserna av vad de gör. I så fall måste vi lagstifta om det. De flesta våldsbrott begås under någon form av påverkan, säger han.
Eva Ekeroth