Alkohol

Minimipriser eller höjda skatter?

Skotska regeringen har valt att ta strid för minimipriser på alkohol. I Norden satsar man på höga skatter. Båda åtgärderna syftar till att förbättra folkhälsan och det ena behöver inte utesluta det andra.

Både minimipriser och höga skatter på alkohol har som mål att skydda folkhälsan. Båda är effektiva, men har delvis olika effekter.

– I Sverige skulle ni kvalificera er för minimipriser. En standarddrink av det billigaste boxvinet på Systembolaget kostar mindre än 6 kronor. Det är lite för billigt, säger Tim Stockwell, chef för Centre for Addictions Research of British Columbia, University of Victoria i Kanada.

Han tycker att en fördel med minimipriser framför höga skatter är att minimipriser främst påverkar dem som dricker mycket och unga.

– Det är oftast de som väljer de allra billigaste sorterna. Fördelen med minimipriser framför skatter är att minimipriserna är en riktad insats som inte påverkar måttlighetskonsumenterna. Alla blir nöjda. Till och med industrin som får bättre betalt för sina produkter, säger han.

Den åsikten delas inte av OECD:s generalsekreterare, Angel Gurria, som i våras uttalade sig för höjda alkoholskatter. Vid en presskonferens sa han:

”Med minimipriser stannar vinsten hos dem som säljer och kommer inte staten tillgodo, trots att de får ta kostnaderna. Därför är skatter att föredra, även om en del politiker inte tycker om att ta ordet i sin mun.”

Oavsett vilken variant man väljer så har det effekt. Enligt Tim Stockwell är priset den överlägset mest effektiva faktorn för att påverka konsumtionen och skadorna.

– Kanada är rena drömlandet för en alkoholforskare. Vi har tio provinser och tre territorier som alla har egen alkoholpolitik. Och den ändras hela tiden, säger han.

Staten har monopol på alkoholförsäljning i Kanada, men i flera provinser har man privatiserat delar av monopolet. Det innebär att privata aktörer kan få tillstånd att driva en butik där alkohol säljs, men att staten reglerar sortiment och öppettider.

– Monopolet eroderar gradvis. Det visar sig att alkoholförsäljningen alltid stiger där det finns privata aktörer. Sortimentet är detsamma i både statliga och privata butiker. Prisnivån är generellt lite högre i de privata butikerna, men på grund av att de privata använder sig av extrapriser blir deras genomsnittspriser lägre. Med extrapriserna lockar de kunder till butiken. När de ändå har tagit sig till butiken så handlar de även varor ur det dyrare sortimentet, säger Tim Stockwell.

Studier som gjorts i Kanada visar att tillgängligheten har stor betydelse, men störst betydelse har priset.

– Hur tätt försäljningsställena ligger samvarierar med alkoholkonsumtionen, men hur stor andel av butikerna som är privata butiker har större samband. Ännu tydligare blir sambandet om man tittar på hur många som dör av alkohol, säger han.

Han berättar också om provinsen Saskatchewan som behövde öka sina inkomster och bestämde sig för att höja minimipriserna. Det var något som kunde försvaras med folkhälsoskäl.

– Det är inte många andra åtgärder som ger så stora effekter. Inte nog med att inkomsterna ökade genom de högre priserna, utgifterna minskade också genom minskad kriminalitet, minskad konsumtion och färre trafikolyckor, säger han.

Mer från Accent