Medberoende: ett omdiskuterat ordval
Illustration: Ilya at Simpleshow Foundation

Medberoende: ett omdiskuterat ordval

Medberoende är ett ord som väcker reaktioner. Anders Hammarberg som intervjuades i gårdagens artikel är en av kritikerna. Här ger ytterligare fem personer sin syn på ordet.
Av: Anna Fredriksson, Ulrica Ambjörn, Jens Wingren

Ida Högström, Grundare av Medberoendepodden.

– Första gången jag hörde begreppet medberoende antog jag att det innebar att en närstående till exempel drack tillsammans med sin alkoholist, men jag trodde också att alkoholberoende var ett val, och inte den sjukdom som det faktiskt är. Alltså handlade detta mindre om ordet och desto mer om min bristande kunskap. Detta var ett av skälen till att jag startade Medberoendepodden.

 

Ida Högström. Foto: Jens Wingren.

– Medberoende kommer från engelskans codependency. Begreppet har funnits i Sverige sedan 1980-talet och har etablerats i samhället. Idag finns en social överenskommelse om ordets innebörd och syfte. Kanske skulle jag vilja bryta ner begreppet och beskriva det som att vara ”beroende av att vara med”. För det ligger närmare vad jag anser att medberoende handlar om – en medberoende person är inte sin egen person, utan står hela tiden i relation till någon annan eller något annat.

 

Begreppet medberoende uppfattar jag som passivt, man är en integrerad del av sjukdomen.

 

Thomas Barrögård Fahlquist. Foto: Maria Zaitzewsky Rundgren

Thomas Barrögård Fahlquist, vd för IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm.

– Medberoende är ett tveksamt begrepp som kan tolkas som att även den anhörige, kamraten, arbetsgruppen lider av en sjukdom.

– Jag föredrar ordet möjlig­görare. Då poängterar man att en person gör det möjligt för den som har ett substansbrukssyndrom att bibehålla sin sjukdom. Då blir det lättare att se sin egen roll i att bidra till ett tillfrisknande. Medberoende uppfattar jag som passivt, man är en integrerad del av sjukdomen. Möjliggörare är mer aktivt, du kan välja att försvåra för ett vidare sjukdomstillstånd

 

Niklas Eklund. Foto: Privat.

Niklas Eklund, ordförande för Brukarföreningen i Stockholm.

– Det är jättesvårt att ersätta, men medberoende är inget bra ord. Det säger bara att du gått kurs där de sagt att du möjliggör för någon att fortsätta sitt abnormala beteende. Medberoende kan vara en plit på en kåk, någon på behandlingshem, en fru eller pappa. Socialsekreterare är de mest medberoende vi har.

Marie Hillner. Foto: Maria Hansson.

Marie Hillner, distrikts­konsulent IOGT-NTO Dalarna som driver anhörigstöd.

– Medberoende är ett svävande begrepp. Man kan vara anhörig och känna medkänsla och vara hjälpsam, utan att se sig som medberoende. Jag tror att alla i någon fas och situation i livet kan känna igen sig i något av det som brukar beskrivas som medberoende, att den som är beroende styr ens liv.

– Vilka ord jag använder handlar om vem jag pratarmed och i vilket sammanhang. Jag vet vad medberoende ärför mig, men andra kan tänka helt andra saker. Jag tycker att man ska prata om anhörig­problematik istället.

 

Joar Gutestam. Foto: Karolinska institutet.

Joar Guterstam, specialist i psykiatri på Beroendecentrum Stockholm /Karolinska Institutet.

– Medberoende är ett uttryck jag ogillar, eftersom det är väldigt vagt, saknar vetenskapligt stöd, och mer eller mindre sjukförklarar engagerade anhöriga.

Dela artikeln:
0