Lättare stoppa nätdroger

DRUGNEWS. Riksdagen röstade i onsdags ja till regeringens förslag om en effektivare narkotika- och dopinglagstiftning. Nya nätdroger ska från 1 april kunna beslagtas innan de hunnit klassas och dopingstraffet skärps bland annat.

Maxstraffet för grovt dopingbrott höjs från fyra till sex års fängelse. Dessutom ska ämnen som används i industrin som har ruseffekter kunna narkotikaklassas framöver, det gör att lösningarna GBL och 1,4 Butandiol kan narkotikaklassas för att hindra missbruk. De omvandlas i kroppen till drogen GHB som förbjöds år 2000.

Men det är framför allt att ge tull och polis verktyg att kunna beslagta nya droger som uppmärksammats. Detta för att förhindra spridning i väntan på analys och klassning som narkotika eller hälsofarlig vara. Åklagare ska även kunna besluta om att preparaten förstörs.

Den ovanliga rättsmöjligheten har sin bakgrund i att sajter på Internet kan sälja nya substanser lagligt innan myndigheter hunnit utreda och stoppa dem. Under tiden sprids de i ungdomsgrupper och riskerar göra skada och skapa beroende. När preparaten förbjuds, så har tillverkare ändrat någon molekyl och kan saluföra ett liknande preparat.

Flera ungdomar som intagit droger har avlidit i denna allvarliga katt- och råttalek.

Regeringens proposition har dragit ut på tiden, sedan utredarens föreslag för över två år sedan. Socialutskottet stödde förslaget, även om några ledamöter ville gå längre och bland annat mer jämställa dopingpreparat med narkotika.

Samtliga riksdagspartier röstade för förslaget, utom Sverigedemokraterna som lagt en reservation. Röstsiffrorna blev 279 för, 19 emot, 51 ledamöter var frånvarande.

– Vi tycker propositionen i stort var bra, men hade velat ha högre straff för dopingbrott, såsom utredaren föreslog, säger Per Ramhorn, SD:s talesman i ANDT-frågor, till Drugnews.

• Frågan är om nya preparat kan stoppas tillräckligt effektivt med den nu antagna lagen. Några anser att en s.k. generisk klassning av hela kemiska grupper med samma uppbyggnad och effekter varit att föredra.

– En familjeklassning skulle sätta stopp för narkotikaproducenternas molekylpillande och se till att lagen inte alltid är den eviga tvåan i spelet om människoliv, säger Vidar Aronsson, ordförande i Ungdomens nykterhetsförbund.

Drugnews/SL

Mer från Accent