Två läkemedel, som idag används för behandling av depression respektive för rökavvänjning, har visat sig även kunna användas mot alkoholberoende. Det visar en ny avhandling från Sahlgrenska akademin.
Och det behövs fler läkemedel. Idag finns fyra preparat: Antabus, som orsakar illamående om man dricker alkohol och tre preparat som alla minskar suget. De fungerar dock inte lika bra för alla och för vissa inte alls.
– Det behövs fler alternativ så att man kan hitta rätt kombination för varje patient. I den bästa av världar hittar vi ett elixir som fungerar för allt och alla, men där är vi inte. För patienter som fått hjärtinfarkt finns en mängd preparat att tillgå. Tål inte patienten ett läkemedel eller om det inte fungerar så testar man ett annat. Man vill ju alltid kunna säga att det finns fler möjligheter, säger Andrea de Bejczy, som skrivit avhandlingen, till Accent.
I studien ingick tre läkemedel. Två av dem fick alkoholberoende att dricka mindre, ett med den verksamma beståndsdelen mirtazapin, som ingår i ett läkemedel mot depression, och ett med vareniklin, som används för rökavvänjning.
Hur kom ni på tanken att testa preparaten mot alkoholberoende?
– Det är lite spännande. Det antidepressiva preparatet har funnits på marknaden i tjugo år. Det har en farmakologisk profil som passar. Vi kunde teoretiskt förstå att det borde fungera. Dessutom har Bo Söderpalm, professor här på Sahlgrenska, noterat att en del av hans patienter som fått läkemedlet sagt att de dricker mindre, säger Andrea de Bejczy.
För alla fungerade det dock inte.
– Det visade sig att preparatet fungerar för dem som hade den ärftliga formen av alkoholberoende, men inte för de andra.
Antirökpreparatet testades av en anledning.
– Där fanns redan gedigen forskning på djur och friska frivilliga, säger hon.
För att preparaten ska få användas mot alkoholberoende krävs dock fler studier.
– Det är en jättelångsam process. Man måste bevisa att preparatet inte är farligt för den här patientgruppen och att det faktiskt fungerar för diagnosen. Även om ett läkemedel är testat och godkänt för en diagnos får det inte automatiskt användas för en annan. Därför behövs fler studier, säger hon.
För det ena preparatet har patentet gått ut.
– Det är svårt att få läkemedelsföretagen att bekosta forskning på preparat som de inte kan vara ensamma om att tillverka. Och det är svårt för oss inom akademin att få anslag. Vissa sjukdomar läggs det mer pengar på och andra mindre. Beroende hör inte till dem som får mest. Även om jag noterat en förbättring i synen på beroende. Förändringen går långsamt, men det är inte lika skambelagt, varken med beroende eller andra psykiska sjukdomstillstånd längre, säger hon.