Kritik mot alkolåsregler: ”Kommer att kosta liv”
Foto: Thomas Anderson

Kritik mot alkolåsregler: ”Kommer att kosta liv”

EU-anpassningen kommer att kosta människoliv. Det anser MHF om nya regler som försvårar för rattfylleridömda att få köra bil med alkolås.
Av: Anna Fredriksson

När EU-kommissionen gick igenom alla medlemsländernas körkortslagar för att se att EU:s direktiv tillämpas, fick Sverige kritik för sitt alkolåsprogram. Det tillät personer som dömdes för rattfylleri, med eller utan beroendediagnos, att direkt ansöka om att delta i programmet. De kunde då behålla sitt körkort mot att de installerade ett alkolås i bilen och gick på regelbundna medicinska kontroller.

 

Men från den 1 mars i år gäller nya regler i Sverige. Detta som en följd av EU:s kritik. De innebär att en person som döms för rattfylleri och har ett diagnosticerat beroende, först måste bevisa sin nykterhet i minst sex månader för att därefter kunna ansöka om alkolås.

EU har inte förstått det svenska programmets rehabiliteringseffekt, menar Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef på Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF.

– Alkolåsprogram är dubbelt så effektivt som de flesta andra rehabiliteringsformer. Det som nu händer är att den grupp som programmet har störst betydelse för inte längre får möjlighet att delta. Antalet återfall i rattfylleri kommer att öka. EU-anpassningen kommer att kosta människoliv, säger han.

 

Det som händer är att den här personen några år senare riskerar att döda sig själv eller andra, alkoholpåverkad och utan körkort.

 

Enligt Lars Olov Sjöström visar forskning under 1990-talet att närmare 59 procent av de rattfyllerimisstänka förarna hade ett problematiskt förhållande till alkohol.

– Rattfylleri speglar ett samhällsproblem. EU tänker att genom att dra in körkortet har vi hindrat rattfylleristen från att köra. Men det som händer är att den här personen några år senare riskerar att döda sig själv eller andra, alkoholpåverkad och utan körkort, säger han.

 

Under 2017 återkallades 5 694 körkort i Sverige som en följd av rattfylleri och 1620 drogs in på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende. Att återkalla körkortet är inte en straffrättslig åtgärd, utan en trafiksäkerhetsåtgärd. Straffet är att den som kört onykter döms till böter eller fängelse.

Transportstyrelsen beviljade ungefär 1 700 körkort med villkor om alkolås under 2017.

 

Många har tack vare detta kommit tillrätta med sin alkoholproblematik menar Lars Olov Sjöström.

–Vi vet också att personer som lagförts för rattfylleri och fått körkortet återkallat ökar sin alkoholkonsumtion och återfaller i rattfylleribrott. Förmodligen för att det inte satts in några som helst insatser mot alkoholanvändningen, säger han.

Han har uppvaktat EU-kommissionens generaldirektör, ansvarig för frågan, tillsammans med en forskare från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. som nu utvärderar programmet med alkolås.

– Generaldirektören är närmast förvånad att man inte har diskuterat detta från svenska myndigheters sida. Jag är besviken på politikerna som klubbat igenom en kraftig försämring, som ger en negativ effekt i trafiken, och för folkhälsan. Jag anser att Transportstyrelsen borde pekat på forskning och erfarenhet från Sverige.

 

Sverige och EU-kommissionen förde en dialog om det här och Sveriges ståndpunkt var hela tiden att den här gruppen borde omfattas.

 

Pär-Ola Skarviken, utredare på körkortsavdelningen på Transportstyrelsen säger att myndigheten försökte argumentera på samma sätt som MHF, men utan framgång.

–Sverige och EU-kommissionen förde en dialog om det här och Sveriges ståndpunkt var hela tiden att den här gruppen borde omfattas. Men EU stod på sig och hade vi inte ändrat våra regler hade det blivit en fråga för EU-domstolen, säger han.

I en del andra EU-länder finns alkolåsprogram. Både Lars Olov Sjöström och Pär-Ola Skarviken menar att det finns misstankar om att andra länder inte är lika noga med att kontrollera dömda personers beroendediagnoser. Då försvinner själva problemet och de kan delta i programmet.

–De efterforskar överhuvudtaget inte eventuella beroendediagnoser. De vet inte och kommer inte att ta reda på om deltagarna i alkolåsprogrammet har ett alkoholberoende, säger Lars Olov Sjöström på MHF.

Ett annat sätt att komma runt reglerna är att ta bort frivilligheten och döma en person att delta i ett alkolåsprogram.

– Det är en fråga för lagstiftaren, men hittills har Sverige inte valt den vägen, säger Pär-Ola Skarviken på Transportstyrelsen.

 

Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:

»
Dela artikeln:
0