Politiska konkurrenter gör gemensam sak
Kristina Axén Olin och Tomas Rudin. Foto: Jonas Eriksson

Politiska konkurrenter gör gemensam sak

Stress, sena middagsmöten och mycket minglande bidrar till att det dricks en hel del i politikerkretsar. Ändå finns det ingen strategi i partierna för att hjälpa den medarbetare som dricker för mycket. Kristina Axén Olin (M) och Tomas Rudin (S) föreläser tillsammans om alkoholriskbruk i politiken.
Av: Maria Zaitzewsky Rundgren

En lördag i februari 2014 stal det social­demokratiska oppositionsborgarrådet Tomas Rudin en flaska whisky på Systembolaget i Stockholmsförorten Farsta – och åkte fast. Han erkände direkt. Händelsen blev omskriven i media och Tomas Rudin försvann snabbt från rampljuset.

En som lite från sidan åsåg det som hände Tomas Rudin var före detta moderata finansborgarrådet Kristina Axén Olin. Hon förstod genast vad det handlade om och började fundera på varför ingen prat­ade om alkoholproblem inom politiken.

Händelser, som den med Tomas Rudins snatteri, uppmärksammades förstås. Men sedan sopades det snabbt under mattan. Ingen uppföljning, ingen diskussion om varför många politiker dricker för mycket – och vad man gör åt det.

För Kristina Axén Olin var alkoholproblem en av anledningarna till att hon själv 2008 lämnade uppdraget som finansborgarråd i Stockholm. Så hon kände med sin kollega, som hon under åren hade lärt känna och tyckte mycket om, trots olika partifärg.

– Vi har alltid gillat varandra och har varit överens om mycket. När jag hörde vad han hade råkat ut för tänkte jag att vi tillsammans kanske skulle kunna lyfta den här frågan.

Alkoholproblem är en icke-fråga i politiken, som i det här avseendet skiljer sig från andra verksamheter. Den som drabbas står väldigt ensam, säger Kristina Axén Olin.

Det finns 40 000 förtroendevalda, påpekar hon, men ingen personalchef:

– Missbruk finns i hela samhället. Men vår erfarenhet är att det är överrepresenterat i politiken, säger hon, och får nickande medhåll av Tomas Rudin.

Han har slutit upp den här februariförmiddagen för att berätta om seminarie­serien När livet är på topp, som politikerduon sedan några månader gör ihop och som bygger på deras egna erfarenheter.

– Efter händelsen på Systembolaget åkte jag direkt in på behandlingshem under tolv månader. En terapeut där föreslog att jag skulle ta kontakt med kollegor med liknande problematik. Jag tänkte direkt på Kristina, och när vi började jämföra våra erfarenheter insåg vi att vi skulle kunna göra en insats – och skillnad – genom att lyfta frågan, säger Tomas Rudin.

Han berättar utan omsvep att han blev alkoholist från första droppen. Som så många andra ungdomar gillade han att dricka och festa. Men han blev alltid fullast och drack mest. Så småningom eskalerade drickandet och gick ut över jobbet och familjen. Men han höll alltid fasaden utåt.

– Jag blev expert på att dölja mitt missbruk och kunde sitta i Stadshuset på en jobbmiddag och dricka alkoholfritt, för att senare åka hem och öppna en flaska sprit. Det var som ett djur som levde inom mig. Min hjärna var ständigt upptagen av att fundera ut tillfällen att kunna dricka, hela mitt liv kretsade kring längtan efter ett glas. På något sätt skämdes jag, annars skulle jag inte ha ansträngt mig så för att dölja missbruket. Samtidigt trodde jag att det var så här för alla människor, säger Tomas Rudin.

 

Kristina Axén Olin och Tomas Rudin föreläser tillsammans. Foto: Jonas Eriksson

Tomas Rudin och Kristina Axén Olin föreläser tillsammans. Foto: Jonas Eriksson

 

Den där februaridagen 2014 då missbruket uppdagades försökte han också dölja vad han höll på med. Det var därför han stal whiskyflaskan. Några flaskor med alkoholfritt hade han planerat att betala för. Det var som att han inte kunde erkänna ens för sig själv att han var alkoholist.

Fallet blev högt och skammen var stor. Men i dag är han tacksam över att det blev som det blev, att fasaden äntligen rämnade.

Som nykter har han tvingats lära känna sig själv på nytt, och nu vågar han känna livets alla faser. Han låter nästan nyfrälst när han beskriver lyckan i att vakna upp varje morgon i klarhet.

– Jag ser så många fördelar med att vara nykter. Jag kan alltid köra bil och jag har fått bättre kontakt med släkt och vänner, eftersom jag känner mer och visar fler känslor. Jag känner kärlek, sorg, glädje, vilket ger livet färg. Om man tar bort känslorna med alkohol blir allt bara grått. Jag är också lyckligt lottad som har fått behålla min familj. Jag har fått mycket stöd.

Också Kristina Axén Olin är numera nykter. Hennes historia skiljer sig från Tomas Rudins på så vis att hon använde alkohol som ett sätt att varva ner och kunna somna efter en intensiv dag på jobbet.

– Jag led av prestationsångest och stress och behövde hjälp att slappna av på kväll­en. Några glas vin blev lösningen. Annars kunde jag inte somna, säger Kristina Axén Olin, som beskriver tillvaron före 2008 som en balansakt på den tunnaste av linor.

Hon ville vara en närvarande mamma, ta hand om sin familj, baka bullar, sy gardiner, besvara mejl och högprestera på jobbet. Allt på en gång. Hon sov några få timmar per natt och gick på adrenalin. När hon hade fött dottern Maria valde hon att inte vara barnledig, utan tog i stället med sig sin baby till jobbet. Hon tyckte inte att hon hade tid att vara hemma.

– I efterhand begriper jag inte hur jag orkade vara på jobbet klockan åtta iklädd dräkt och pumps med ett spädbarn på armen. Det var verkligen inte klokt.

Hon menar att det i hennes fall inte handlade så mycket om mängden alkohol hon drack, utan varför hon drack.

– Det är farligt när man börjar använda alkohol för att slappna av, och det är knappast ett bra sätt att döva sina känslor. Kroppen blir som en tryckkokare. Förr eller senare briserar den, säger hon.

När hon 2008 valde att ta time-out och fick perspektiv såg hon med nya ögon på alkoholen i politikerkretsar. Hon insåg att det är tabubelagt att prata om problemen. Jo, visst pratar man om enskilda personer och händelser. Men det finns ingen strategi för hur man följer upp och stöttar. Och ingen ser på problemen som strukturella, utan som en privat angelägenhet.

– Partier som ska kunna hantera sociala problem ute i samhället klarar inte att hantera samma problem inom partiet, konstaterar Kristina Axén Olin med en suck, och fortsätter:

– I den här världen är konkurrensen hög. Vi har motståndare i andra partier och måste alltid prestera på topp, vara perfekta utåt och inte bli för privata. Minsta misstag, så kan man åka ut. Jobbet bygger ju på att hitta motståndarens akilleshäl, och det ställer extremt stora krav. I politiken är man alltid utbytbar och det bidrar förstås till att man inte vill prata om eventuella problem.

Tomas Rudin nickar.

– Ja, det är som att vara en idrottsman utan ett lag. När du faller igenom är du ute direkt. Därför gör du allt för att dölja problemen.

– Åh, vilken bra liknelse! Den gillar jag. Att vi är som idrottsmän utan lag som backar upp oss. Precis så är det, säger Kristina Axén Olin med ett skratt.

Hon tillägger att den ymniga alkoholkulturen inom politiken också är en bidragande orsak till att politiker förmodligen har en högre alkoholkonsumtion är genomsnittsbefolkningen.

– Det är sena middagar, möten och mingel med alkohol. Alkohol används som belöning och det är vanligt med exempelvis årsmöten med vinprovning, vilket förstås är ett problem för den som inte kan hantera alkohol. Det är lätt hänt att det blir för mycket och för ofta. Politiker löser gärna världsproblemen över ett glas vin och den som inte dricker anses tråkig, säger hon.

Kristina Axén Olin börjar skratta igen när hon kommer att tänka på att hon och Tomas Rudin numera är de där tråkmånsarna och glädjedödarna som ingen vill ha med på fest. Att utmana normerna har ett pris.

– Nej, vi är inte så poppis på middagar längre, skrattar Tomas Rudin, och framkallar ännu en skrattsalva från sin kollega.

 

Kristina Axén Olin och Tomas Rudin. Foto: Jonas Eriksson

Kristina Axén Olin och Tomas Rudin. Foto: Jonas Eriksson

Det märks att de trivs och har kul ihop. De hakar i varandras meningar lite som Piff och Puff. De föreläser förvisso om en svår och allvarlig fråga, men skrattet och humorn är aldrig långt borta. När Kristina Axén-Olin berättar att hon om några dagar ska prata om alkohol i politiken inför riksdagens nykterhetsgrupp börjar politikerduon gapskratta igen.

– Jamen, det är ju för de redan invigda som jag ska prata! Alltså folk som redan tycker som vi. Egentligen är det inte de som är vår målgrupp, utan alla andra politiker och ledare. Men de vill inte träffa oss!

Nej, än så länge har inte efterfrågan på seminarieserien varit så stor. Men föreläsarduon hoppas att det vänder. För ju fler som vågar prata om de tabubelagda problemen, desto större chans är det att de synliggörs. Det kan i sin tur leda till att man inom partierna tar tag i frågan på ett strukturellt plan.

– Åtminstone de stora partierna borde ha en alkoholpolicy och en handlingsplan för hur man hanterar alkoholproblem bland de förtroendevalda. Ännu bättre vore att inrätta en annan typ av organisation med HR-ansvariga, i likhet med större företag, säger Kristina Axén Olin.

Hon menar att de politiska partierna måste börja ifrågasätta den starka alkoholnormen och alkoholkulturen:

– Vi vill med vår seminarieserie väcka frågan och ta bort tabustämpeln. Politiker måste börja våga titta på sin egen alkoholkonsumtion och fundera kring varför de dricker.

– Det är också viktigt att förmedla att det finns hjälp att få. Jag trodde att problemet var mitt, att jag var helt ensam. Men så är det inte, säger Tomas Rudin.

Dela artikeln:
0