Alkoholservering

Kommunerna slarvar med tillsynen

Kommunernas tillsyn spelar stor roll för hur krögarna sköter sig och för hur mycket våld det blir i på krogen. Ändå lägger vissa kommuner mindre än två timmar i veckan på hela tillståndshanteringen.

Se listan på hur mycket (eller lite) din kommun lägger på tillsyn här.

Det blir allt tätare mellan krogarna i Sverige. Fler och fler serveringstillstånd utfärdas. Ökad tillgång på alkohol leder till mer våld. Forskning har dessutom visat att alkohol som dricks på restaurang oftare leder till våld, åtminstone om den dricks i form av starköl eller sprit.

Ju tätare krogarna ligger desto viktigare är det därför att personalen inte serverar berusade personer eller någon som är under 18. Därför rekommenderar Statens folkhälsoinstitut att kommunerna arbetar med metoden Ansvarsfull alkoholservering som innebär utbildning till restaurangpersonal, samverkan mellan myndigheter och restauranger, samt ökad tillsyn.

Utvärderingar visar att enbart utbildning av personalen inte har effekt. Det krävs också kontroller.

Enligt alkohollagen är det kommunerna som, tillsammans med polisen, har skyldighet att se till att bestämmelserna som gäller alkoholservering följs. Men hur kommunernas tillsyn ska bedrivas regleras inte alls. Det är upp till varje kommun att besluta hur mycket tid och kraft man ska lägga på arbetet.

Däremot regleras hur lång tid det får ta att handlägga en ansökan om tillstånd. Risken finns att kommunerna därför prioriterar den verksamheten framför tillsyn och samverkan.

Accent har granskat alla landets kommuner och upptäckt att den tid kommunerna lägger per tillstånd varierar från 0,028 till 5,7 timmar/vecka.

Trettio procent av kommunerna ägnar mindre än en halv timme per vecka åt handläggning och tillsyn av varje serveringstillstånd.

Länsstyelsen övervakar kommunerna

Länsstyrelsen ska övervaka att kommunerna sköter tillsynen. Men även länsstyrelsernas insatser varierar. Under 2011 gjorde tre av landets 21 länsstyrelser, Västmanland, Kronoberg och Jönköping, inga kontroller alls av sina kommuner, tillsammans 31 stycken.

Folkhälsoinstitutet övervakar länsstyrelserna

Det nationella ansvaret för att lagen följs har Statens folkhälsoinstitut.

− Men vi har inga sanktionsmöjligheter om länsstyrelserna inte fullgör sitt uppdrag. Vi ska följa tillsynsarbetet i landet och bland annat sammanställer vi det i Länsrapporten. Vi redovisar varje år till socialdepartementet. Om vi ser att det finns svårigheter med tillämpningen ska vi lyfta det till regeringen, säger Anne-Lie Magnusson, jurist på Statens folkhälsoinstitut.

Vetlanda sämst på tillsyn

Vetlanda är den kommun som rapporterat att de avsatt minst tid för handläggning och tillsyn av serveringstillstånd under 2011. Inte mer än 1,7 procent av en tjänst ägnades åt uppgiften. Det motsvarar 40 minuter per vecka.

Vetlanda är en relativt liten kommun med drygt 26 000 invånare. Men långt ifrån minst i Sverige. Vetlanda hade 24 serveringstillstånd 2011, vilket är genomsnittligt för en kommun i den storleken.

Fördelar man 40 minuter på 24 serveringstillstånd blir det 0,028 timmar per tillstånd och vecka, eller ungefär en och en halv minut.

I Mjölby, med lika många invånare och 29 tillstånd, lägger kommunen ner 16 timmar i veckan, vilket blir en dryg halvtimme per tillstånd. Då kommer ändå Mjölby bara på 160:e plats på listan över vilka av landets 290 kommuner som lägger ner mest tid per tillstånd.

Svårt att jämföra

Att räkna tid per tillstånd som Accent gjort för att kunna jämföra kommunerna har stora brister. I vissa kommuner är omsättningen på krogar stor. Då går mer tid åt för tillståndsprövningar.

Hur mycket tid som bör läggas på inspektioner beror också på vad för slags krogar det rör sig om. Lidingö, som är fjärde sämsta kommun, sett till tid per tillstånd, har till exempel få ställen med sena öppettider.

– Vi kanske är fjärde sämst när det gäller hur mycket tid vi lägger ner, men det betyder inte att vi är fjärde sämst när det gäller att hantera alkoholfrågor. Vi har väldigt bra utfall i vår tillsyn och väldigt få incidenter. Lidingö har väldigt lite sena nattställen utan främst kursgårdar och ett ganska lugnt alkoholläge, säger socialnämndens ordförande Torsten Engevik.

Vetlandas låga aktivitet på området märks dock hos polisen.

− Fredagar och lördagar har vi en problembild med alkohol och våld i offentliga miljöer i fyra av våra sex kommuner, Vetlanda är definitivt med där. De sticker ut rätt rejält, säger Lars-Gunnar Rydholm kommissarie och chef för akutsektion på polisen Höglandet, där Vetlanda ingår.

Inte heller Vetlanda kommun är nöjda med sakernas tillstånd och har därför sedan årsskiftet inlett ett samarbete med Hultsfred med målet att öka tillsynen.

Starkare tillsammans

Gemensamt för de kommuner som lägger mest tid per tillstånd är att de samverkar med andra kommuner.

Göteborg sköter handläggning och tillsyn åt Öckerö, Tjörn, Orust och Stenungsund som på så vis får del av storstadens betydligt större resurser. Tillsammans har de fem kommunerna tillgång till en enhet på 19 personer.

− Storleken ger förutsättningarna för att hålla hög kvalitet. Jag är inte avundsjuk på dem som sitter ensamma med de här ärendena i sina kommuner, säger Gun Kanmert, alkoholhandläggare i Göteborg.

Hon säger att alkohollagen lämnar en del utrymme för tolkningar.

− Då är det viktigt att ha kollegor att bolla med. Varje vecka har vi ärendehandledning då vi diskuterar komplicerade ärenden. Vi följer också upp rättsfall. På så sätt ökar vi vår kompetens hela tiden, säger hon.

Gun Kanmert tycker att Göteborg har hittat en modell som fungerar.

− Under de här omständigheterna är det roligt att jobba, säger hon.

Fyra av Gun Kanmerts kollegor jobbar med RUS som betyder Restauranger, Utveckling, Samarbete och är deras variant av Ansvarsfull alkoholservering.

− All utbildning genomförs i kommunens egen regi, säger hon.

Hon betonar att kontakten med krögarna är viktig och att det är bra att träffas även vid andra tillfällen än oanmälda inspektioner.

− Vi ordnar träffar med krögare. Senast hade vi en krögarmässa i Stenungssund, säger hon.

Enligt Gun Kanmert försöker inspektörerna alltid att få en bra dialog med krögarna.

− Vi berättar vad det är vi ska kontrollera och förklarar att det bidrar till en sund konkurrens. De flesta tycker det är bra. Våra kontroller gör att spelreglerna blir lika för alla. Vi uppmanar dem också att ställa frågor och ta upp saker när vi ändå är där. Om krogen inte ligger i Göteborg är det inte vi som beslutar om tillstånden, även om vi gör utredningen. Enligt alkohollagen får inte kommunerna överlåta beslutet till någon annan, säger hon.

Alkoholhandläggares förening förvånas inte över skillnaderna

Annelie Silvander, ordförande i Kommunala alkoholhandläggares förening, KAF, säger till Accent att hon förstår att det ser olika ut.

− Det här är en verksamhet som ska finansiera sig själv genom avgifter från tillståndshavarna. Små kommuner har svårt att få tillräckliga resurser, säger hon.

Ur arbetsmiljösynpunkt förordar hon att kommunerna går samman.

− Det är ett tufft och ganska utsatt jobb. Det underlättas om man har kollegor. Men kommunerna bestämmer själva. Från KAFs sida kan vi bara sätta ljus på frågan, säger hon.

Hon poängterar dock att många handläggare har byggt upp egna nätverk. KAF fyller också en sådan funktion och har förutom möten ett forum på hemsidan där medlemmarna kan diskutera problem med kollegor i andra kommuner.

Annelie Silvander betonar också att länsstyrelserna är viktiga både som stöd för kommunerna och som kontrollfunktion.

Kriterier saknas

En uppgift som inte är helt enkel när det inte finns några kriterier att göra bedömningar efter.

Enligt Mikael Bentzer, socialdirektör på Länsstyrelsen i Södermanland ska det förhoppningsvis inom kort bli ändring på den saken.

− Statens folkhälsoinstitut har tillsatt en bedömningsgrupp som ska ta fram kriterier på en rad olika områden som vi ska poängsätta kommunernas arbete efter. På sikt kommer bedömningarna att redovisas i länsrapporten och jämföras med indikatorer på alkoholsituationen i länet, säger han.

Han tillägger dock att Länsstyrelserna sedan flera år arbetat hårt för att utveckla ett gemensamt arbetssätt för att få enhetliga bedömningar över landet.

Carina Amréus, avdelningen för tillsyn på Statens folkhälsoinstitut, kan inte säga när arbetet med de nya kriterierna blir klart.

− Det finns förslag på kriterier för alkoholtillsyn, men vi ska göra en pilotstudie och innan den är klar är det svårt att veta hur lång tid det kan ta, säger hon.

Mer från Accent