Känslostorm på Tollare över kapade träd

Naturskyddsföreningen undersöker stammen på en 150 år gammal ask som huggits ner vid Tollare folkhögskola. Foto: Naturskyddsföreningen

I början av november höggs 35 träd ner på Tollare folkhögskola. En gallring som var nödvändig enligt rektor Anders Svensson. Men gallringen har väckt starka reaktioner. Nu ska en åklagare på uppdrag av Nacka kommun bedöma om något brott har begåtts.

Gallringen av 35 träd vid Tollare folkhögskola, däribland tio ekar och lindallén ner mot vattnet, var enligt rektor Anders Svensson nödvändig, då vissa träd var rötskadade och minst två utgjorde fara för hus och människor. Lindallén hade under många år hamlats (grenar klipps ner) hårt, varför hälften av träden rötskadats uppifrån. Rektorn ville dessutom öppna upp ner mot vattnet för att skapa en luftigare och ljusare park. Han informerade skolans personal och elever i god tid och satte, i samråd med Tollares skogstekniker Björn Hallrin, igång med gallringen. Då kom reaktionerna.

”Rektor går bärsärkagång på Tollare” skrev Naturskyddsföreningen som upprördes över att gamla , friska ekar kapats och därmed boningar för fåglar, kryp, lavar och insekter. Nacka kommun kopplades in och menade att strandskyddsdispens borde ha sökts hos Länsstyrelsen inför kapningen av lindallén. Många lärare och elever blev bestörta över vad de uppfattade som en förödelse av Tollar-parken. Men mest upprörd blev rektorn som ansåg att han varit tydlig med sitt uppsåt – utan att då få en enda reaktion från sin personal. Först när träden var kapade kom känslostormen.

-Herregud, vi gallrar här varje år. Men i år blev det extra många träd. För mig var det helt odramatiskt och nödvändigt att ta bort farliga och ruttna träd. Jag tycker att stockholmare ofta är överdrivet hängivna träd, man får absolut inte röra gamla ekar. Men om de utgör fara och förstör för annan växtlighet bör man ju ta bort dem, säger Anders Svensson, som påpekar att det fortfarande finns närmare 1200 träd kvar på Tollare. Så det handlar alltså inte om någon brutal skövling.

Men på Nacka kommun och Naturskyddsföreningen är man av en annan uppfattning.

-När vi såg vad som skett blev vi förfärade. Förändringen blev så stor att man borde ha begärt dispens. Vi hade aldrig tillåtit detta om vi hade vetat, säger Birgitta Held Paulie på Nacka kommun och berättar att det är förbjudet att både hamla och ta ner en allé utan tillstånd, då alléer har biotopskydd. Just den här allén hade dessutom ett kulturhistoriskt värde.

-Rektorn skickade visserligen på vår begäran en karta över området, när han insåg att han kanske borde kontakta kommunen. Men när vi fått den var gallringen redan genomförd. I och med att kommunen har synpunkter på gallringen har vi nu lämnat över ärendet till åklagare för att se om brott begåtts.

Held Paulie menar att Tollar-skogen är ett viktigt område som kommunen värnar extra om. Alla träd ligger inom strandskyddsområde.

-Det trodde vi att rektorn förstod, säger hon och tillägger att rektorns bedömning om alla rötskadade träd inte stämmer överens med deras.

Inte heller Naturskyddsföreningen anser att det fanns någon anledning att gallra ut så många träd, i synnerhet inte de gamla ekarna.

-De ekstubbar vi såg var alla friska. Endast en lind var rötskadad. Just gamla ekar kan vara håliga och stå bra ändå. Håligheterna blir hemvist för svampar, insekter och fåglar. De ekar som togs ner var på väg in i sin bästa ålder. Kapningarna är helt obegripliga, säger Ronny Forss, före detta elev på Tollare och ordförande i Naturskyddsföreningen i Nacka.

Han förstår inte att man valt att hugga ner ekar som ”lutat” lite och, enligt rektorn, hotat hus och människor.

-De står garanterat stadigt och har enormt kraftiga rötter. Varför inte kapa några grenar i så fall? Och vilka andra träd är det rektorn vill gynna med gallringen? Varför tar han ner de största och äldsta träden och inte ask och björk?

Rektor Anders Svensson uppger att han blir helt matt av alla påhopp, som han menar är orättvisa och tendentiösa. Naturskyddsföreningen och kommunen far med osanningar om trädens tillstånd, säger han. Och han står fast vid att han gjort rätt. Bakom sig har han Tollares styrelse.

-Mitt uppsåt var gott. Jag tänker i första hand på säkerheten. Detta är en skola och vi måste värna om människor och byggnader. Men med facit i hand borde vi naturligtvis ha kontaktat kommunen och begärt tillstånd. Tyvärr hade varken jag eller Björn Hallrin någon information om att detta krävdes. Träden på Tollare är ju vårt ansvar tyckte vi. Kanske borde vi också ha delat upp gallringen på tre år.

Tollare Folkhögskola har nu begärt uppskov till februari för att sätta sig in i alla lagparagrafer och vad som gäller. Man bestrider kommunens anmälan och kommer att överklaga en eventuell dom.

Maria Zaitzewsky Rundgren

Mer från Accent