Psykedelisk renässans

”Kan bli en murbräcka för legalisering”

Samma princip gäller för psykedeliska droger som för exempelvis morfin, menar Pierre Andersson, policyrådgivare på IOGT-NTO.

Om man kan använda narkotikaklassade preparat i medicinska syften på säkra och effektiva sätt så ska man göra det inom de lagar och regelverk som redan finns, säger Pierre Andersson, IOGT-NTO. Men han ser också en likhet med diskussionen kring medicinsk cannabis.

– Medicinsk användning av cannabis har använts som murbräcka för att öppna dörrar för senare legaliseringskrav. Det här har man jobbat med på ett medvetet sätt genom att kraftigt överdriva marijuanans förtjänster och även sprida rena lögner, som att det skulle bota cancer, vilket man inte har något forskningsstöd för.

Pierre Andersson menar att det finns en risk att utvecklingen för psykedeliska droger går i samma riktning.

– En del av de grupper som jobbat för en legalisering av cannabis vill ju gå vidare och legalisera andra substanser. Den här forskningen kan komma att användas för att öppna upp för legalisering. Och det behöver vi se upp med.

Trots att LSD och andra psykedeliska droger fortfarande är relativt ovanliga i Sverige finns det tecken på att användningen ökat under de senaste åren. Beroendemottagningen Mini-Maria för unga i Stockholm säger att du fått in fler ungdomar som tagit LSD under senare år, och Tullverket beslagtog dubbelt så många doser LSD 2017 jämfört med 2015.

Joar Guterstam. Foto: Erika Ljung.

Joar Guterstam, forskare och specialistläkare i psykiatri vid Beroendecentrum Stockholm, ser inte att LSD har en stor potential att skapa beroende:

– I djurstudier har man sett att råttor som får möjligheten att fritt dosera sig själva med LSD hellre avstår, säger han.

Vissa menar att LSD skulle kunna hjälpa människor ur ett beroende. Men Joar Gutestam, som följer den psykedeliska forskningen, tror inte att det är en behandlingsform som är nära förestående.

– Det finns väldigt få välgjorda studier i nuläget. Utifrån pilotstudier och teoretiska modeller har vi redan kunnat bota beroende hundra gånger om, men när resultaten ska översättas till riktiga patienter i en klinisk verklighet så är det en helt annan femma. Det finns många goda idéer som inte håller hela vägen fram.

Joar Gutestam ser också en risk för att en allt för stark entusiasm hos vissa forskare kan få dem att överskatta hur stora framsteg man faktiskt gjort.

– Man gör små studier med något dussin personer och tycker att det fungerar bra, och sedan ser man det nästan som tidsfråga innan man har en färdig och godkänd behandling. Men det har ju hänt många gånger att man trott på saker som inte hållit i större studier och hela idén rasar.

Mer från Accent