Kamratstöd blir partner med Linköpings kommun
Foto: Roger Karlsson/Flickr-CC by 2.0, Nathlie C. Andersson

Kamratstöd blir partner med Linköpings kommun

Nu är det klart med ett treårigt avtal om samverkan, och ett ekonomiskt stöd på 300 000 kronor per år, mellan Linköpings kommun och IOGT-NTO.
Av: Anna Fredriksson

Idéburet-offentligt-partnerskap mellan IOGT-NTO Linköping och Linköpings kommun ska ge medborgarna kamratstöd i en nykter oas.

– Vi har bedrivit kamratstöd i snart tio år och det har funnits ekonomiskt stöd tidigare. Men nu har vi diskuterat samverkan på en mer ambitiös nivå och utformat det i ett idéburet-offentligt-partnerskap, IOP, berättar Jan-Ove Ragnarsson, distriktsordförande i IOGT-NTO Östergötland.

Partnerskapet är en modell för att hitta ett bra samarbete mellan idéburen verksamhet och offentig verksamhet, framtagen av Forum, en intresseorganisation för idéburna organisationer med social inriktning.

 

Ett IOP är juridiskt tillåtet när det inte finns någon marknad.

– Kommunen handlar i det här fallet inte upp en tjänst, och det är inget vanligt föreningsbidrag, utan parterna bidrar utifrån sina respektive förutsättningar. Vi samverkar för att uppnå något gemensamt, säger Jan-Ove Ragnarsson.

 

Kommunens huvudinsats är att bistå ekonomiskt, men man samverkar också för att utveckla verksamheten. Kamratstödet som IOGT-NTO erbjuder är eftervård, ett område där kommunens egna insatser inte alltid räcker till, eller inte når fram, till dem som verkligen behöver ett socialt stöd. Ett viktigt mål är att förhindra återfall.

– Här finns en annan potential hos frivilliga krafter. Kamratstödet ska ge människor på väg ur missbruk, eller de som har kommit ur det, en nykter oas att vara i.

Men målgruppen för IOGT-NTO:s kamratstöd är vidare än så. Också arbetslösa och de som känner sig ensamma ska få stöd att ta steg till arbetsliv och sociala relationer.

– Vi driver hjälp till självhjälp. Och vi har lyckats blanda människor med ett missbruk bakom sig och andra föreningsmedlemmar i en verksamhet där folk trivs och umgås. Det skapar en annan typ av sociala nätverk att ha en blandad besöksgrupp.

 

För att få människor att hitta till verksamheten finns en hemsida och en Facebooksida. Information ges med jämna mellanrum till ett 20-tal aktörer inom sociala sektorn och på olika mottagningar.

– Vi har haft öppet hus och gör besök på olika andra ställen där människor också söker den här typen av stöd. Vi får många telefonsamtal från människor som vill ha stöd och en del av dem blir också besökare. Men det är viktigt att profilera kamratstödet så att vi blir mer kända i dessa kretsar och får fler besökare, säger Jan-Ove Ragnarsson.

 

Att kamratstödet fått en ny fin lokal i stadsdelen Valla kommer lägligt, och har också gett ett större engagemang för Kamratstödet i IOGT-NTO-föreningen.

–Jag hoppas att IOP som modell är intressant och kan inspirera andra IOGT-NTO-föreningar. Jag tror det är något som kommer att få ökad betydelse.

 

IOP kräver mer av kommunen än att dela ut ett föreningsbidrag. Målen sätts tillsammans och kommer att följas upp. Samverkan ska ske om arbetssätt och utvecklingsmöjligheter. Jan-Ove Ragnarsson hoppas att det är en möjlighet för IOGT-NTO att knyta fler kontakter med sina målgrupper, behandlingsenheter och andra sociala verksamheter:

– Vi ser en styrka och möjlighet i att vi anstränger oss gemensamt med kommunen för en så bra verksamhet som möjligt. Så får vi se hur det landar i praktiken.

Finns det något att vara vaksam på? Någon risk att ni styr åt ett annat håll än ni valt annars?

– Det är ett åtagande att leva upp till. Vi har överenskommelsen att hålla oss inom, men i övrigt står vi fria att bedriva föreningsverksamheten som vi önskar. Om vi vill göra vit jul för barn som vi gjorde i julas, då gör vi det inom ramen för vår föreningsverksamhet, det påverkas inte.

Dela artikeln:
0