Olika syn på kunskapslyft på IOGT-NTO:s folkhögskolor
Mats Kempinsky, rektor för Tollare folkhögskola. Foto: Nathalie C. Andersson

Olika syn på kunskapslyft på IOGT-NTO:s folkhögskolor

Regeringen genomför nu ett stort kunskapslyft för att ge fler chansen att utbilda sig. Satsningen ska ge 5 000 nya utbildningsplatser inom folkhögskolan, däribland IOGT-NTOs folkhögskolor.
Av: Maria Zaitzewsky Rundgren

Utbildningssatsningen kommer att kosta 671 miljoner kronor årligen och pengarna fördelas på de folkhögskolor som är villiga att utöka antalet utbildningsplatser inom allmän och särskild kurs.

 

På IOGT-NTOs folkhögskola Tollare är man mycket positiv till kunskapslyftet, som man hoppas ska leda till att skolan får fler deltagare.

– Det är glädjande att regeringen anser att folkhögskolorna är en kraft att räkna med och att vi kan bidra till att fler utbildar sig och får arbete, säger Tollares rektor Mats Kempinsky.

 

Han menar att skolan nu kan ta in ännu fler elever och att den allmänna kursen kan utvecklas och förbättras. I dag har man även yrkeskurser, som ska leda rakt ut i arbetslivet.

– Där skulle vi kunna göra ytterligare med finansiering av statsbidrag. I nuläget vet vi inte hur pengarna kommer att fördelas, men vi önskar vara bland de skolor som får ta del av pengarna, säger Mats Kempinsky och understryker att elevunderlag finns, då det bor mycket folk i närområdet.

– Jag tänker också att satsningen kommer att gynna IOGT-NTO. Genom att bedriva bra utbildning för fler stärks nykterhetsrörelsens varumärke, säger Mats Kempinsky.

 

Sören Eriksson på Wendelsbergs folkhögskola. Foto: Nathalie C. Andersson

På Wendelsbergs folkhögskola är man däremot avvaktande till att utöka verksamheten, trots att möjligheten nu finns tack vare regeringens kunskapslyft.

– På Wendelsberg har vi under de två senaste åren lagt stor kraft på att bedriva kurser för nyanlända på olika sätt. Det arbetet har varit omfattande och i nuläget känns det inte möjligt att utöka ytterligare. Vi behöver då fler lokaler och fler lärare och det är inte aktuellt för oss i nuläget, säger Sören Eriksson, rektor på Wendelsberg.

 

Han menar att det inte är intressant för skolan att skapa fler extra platser till lika låg ersättning som man får i dag, eftersom ekonomin inte går ihop. Bland annat lärarnas löner släpar efter.

– Om det inte sker en rejäl ökning av ersättningen per deltagarvecka, så kommer vi att få svårt att behålla de kompetenser vi har på vår folkhögskola, konstaterar Sören Eriksson.

 

Regeringens förslag innebär, utöver de 5 000 utbildningsplatserna, att 30 miljoner kronor tillförs för särskilt utbildningsstöd, så att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna vara en viktig utbildningsväg för personer med funktionsnedsättning.

Budgetpropositionen för 2018 baseras på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Dela artikeln:
0