I SVT:s Nordnytt den 14 december 1990 rapporterades att två män backat in en skåpbil i Systembolagets entré i Umeå. Männen var medlemmar i UNF respektive IOGT-NTO, men genomförde aktionen som privatpersoner. En händelse som skulle vara i det närmaste otänkbar i dag. Men hur såg egentligen vägen ut från att vara motståndare till att göra gemensam sak och bland annat anställa en lobbyist i Bryssel?
– Det var en utveckling som pågick under ett antal år då försvaret av monopolet blev allt viktigare, säger Sven-Olov Carlsson, ordförande i IOGT-NTO mellan 1995 och 2009.
Det var inför EU-inträdet som diskussionerna om monopolets vara eller inte vara tog fart.
– Det var en lång debatt inom IOGT-NTO om hur vi skulle förhålla oss i EU-omröstningen. En del menade att vi borde rekommendera medlemmarna att rösta nej till EU, men vid en extra insatt kongress enades vi till slut om att gå fram med tydliga alkoholpolitiska krav. Förutsatt att de hanterades på ett bra sätt skulle vi inte uppmana medlemmarna att rösta på något särskilt sätt. Ett av kraven var förstås att Systembolaget skulle vara kvar, säger han.
Oenigheten var dock inte större än att IOGT-NTO och Systembolaget gick ihop och anställde en gemensam lobbyist i Bryssel.
Första dagen efter EU-inträdet, den 1 januari 1995 sålde ICA-handlaren Harry Franzén vin i sin butik med hänvisning till att det svenska alkoholmonopolet stred mot EU:s regler om fri rörlighet för varor.
– Det var inte självklart hur EG-domstolen skulle ställa sig. Det var centralt att vi fick behålla monopolet. Det låg i vårt gemensamma intresse, så vi hade all anledning att göra gemensam sak med Systembolaget, säger Sven-Olov Carlsson.
Tidigare hade nykterhetsrörelsen och Systembolaget inte alltid dragit jämt.
– Det förekom ett antal aktiviteter och demonstrationer, men de var inte beslutade i förbundet. Jag minns till exempel att några UNF:are limmade igen låsen på en Systembolagsbutik. Ännu tidigare skulle det varit helt otänkbart att en medlem skulle ta anställning på Systembolaget. I dag har vi flera medlemmar som jobbar där.
Det betyder inte att Systembolaget och IOGT-NTO varit bästisar och bundis hela tiden sedan mitten av 90-talet.
– Vi har inte alltid haft gemensam syn. Anitra Steen var inne på att en sänkning av alkoholskatterna var nödvändigt för att få stopp på den ökade införseln. Jag ansåg inte att det var lämpligt att hon drev den frågan. Då var en skattesänkning nära, men opinionen var för stark så regeringen lade ner förslaget, säger Sven-Olov Carlsson.
Oenigheten var dock inte större än att IOGT-NTO och Systembolaget gick ihop och anställde en gemensam lobbyist i Bryssel.
– Det kom ett tjänstedirektiv från EU som skulle ta bort hinder för ett fritt utbyte av tjänster mellan EU-länderna. Både vi och Systembolaget var oroliga och missnöjda med hur regeringen hanterade direktivet. Systembolaget kunde inte operera på EU-nivå, men det kunde IOGT-NTO. Vi anställde Tamsin Rose, som varit lobbyist i folkhälsofrågor i 15 år. Hon hjälpte oss att få kunskap och viktig och relevant information. Norska vinmonopolet, finska Alko och Statens folkhälsoinstitut var också med.
Samarbetet kom att kallas Borealis och utvecklades till ett nätverk som finns kvar än i dag.
– Ganska snart ville även monopolen på Island och Färöarna komma med i gruppen, säger Sven-Olov Carlsson.
I boken Tajming, kunskap och lite tur. Om påverkansarbetet i ett nytt alkoholpolitiskt landskap av Accents tidigare chefredaktör Eva Åhlström, citeras Tamsin Rose:
”De (monopolen och IOGT-NTO) har olika uppdrag, men alla vill de bidra till en effektiv nationell alkoholpolitik som kan minska alkoholens skadeverkningar. De olika parterna i samarbetet har förstått att EU har ett verkligt inflytande över utvecklingen på nationell nivå och de har gått in i det för att öka sin kunskap om alkoholpolitiken inom EU. Varje organisation får själv bestämma hur de vill använda den information de får från mig, men de kommer åtminstone att veta vad som är på gång på ett så tidigt stadium att de kan agera om de vill.”
Systembolagets dåvarande vd Gabriel Romanus instämmer i att närmandet skedde gradvis.
– Som ny vd på Systembolaget fick jag snart kontakt med IOGT-NTO:s ledning, både förtroendevalda och tjänstemän, och märkte att de var kunniga och intresserade av alkoholpolitik. De insåg att Systembolaget behövdes och var verkligen intresserade av att minska alkoholskadorna, säger han.
När vi ökade servicen kunde IOGT-NTO kritisera oss, men det var alltid kritik i sak.
Gabriel Romanus var vd i Systembolaget mellan 1982 och 1999.
– När jag tillträdde var Rolf Persson ordförande i IOGT-NTO, sedan kom Kjell-E Johansson och efter honom Sven-Olov Carlsson. Jag hade ett bra samarbete med alla tre och även med tjänstemännen, men det var inte så att Systembolaget blev behandlat med silkesvantar hela tiden. När vi ökade servicen kunde IOGT-NTO kritisera oss, men det var alltid kritik i sak. Och sådan kritik har man inget emot. Det handlade aldrig om att misstänkliggöra Systembolaget. IOGT-NTO visste ju att vi inte gjorde det för att tjäna mer pengar, utan för att slå vakt om monopolet.
Inför EU-inträdet blev samarbetet än viktigare.
– Det betydde väldigt mycket. När Sverige skulle gå med i EU ansåg såväl kommissionen som ministerrådet och parlamentet att alkohol var en jordbruks- och handelspolitisk fråga. Systembolaget och IOGT-NTO hade båda många politiska kontakter och vi samarbetade under hand. Den svenska nykterhetsrörelsen är synlig och accepterad i Bryssel och bidrog starkt, genom paraplyorganisationen Eurocare, till att få alkohol accepterad som en folkhälsofråga, säger Gabriel Romanus.
Sven-Olov Carlsson tar dock inte för givet att Systembolagets och IOGT-NTO:s relationer alltid kommer att löpa lika friktionsfritt.
– Beroende på Systembolagets inställning kan saker och ting förändras, säger Sven-Olov Carlsson.
Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:
Din e-post
»