Vid ett seminarium i Borås släppte IOGT-NTO idag en ny rapport om alkoholskatt.
Genom skatteförändringar kan man påverka konsumtionen. Forskningen visar att prisförändringar ger genomslag på konsumtionen, högre priser gör att man dricker mindre och tvärtom.
Redan för flera decennier sedan började man också styra konsumtionen mot alkoholsvagare drycker genom att låta skatten på starksprit öka avsevärt mycket mer än skatten på vin och öl. Det har resulterat i att svenskarna idag dricker betydligt mer öl och vin än sprit.
− Alkoholskatten behöver höjas och det är dags för regeringen att agera och leverera det man lovat, säger Anna Carlstedt, ordförande för IOGT-NTO.
Anledningen till att skatten på alkohol inte höjts, trots regeringens löften, tror IOGT-NTO beror på att den svenska alkoholnäringen under en lång period, på olika sätt, bedrivit lobbyarbete för att undvika en skattehöjning.
− Det är ganska naturligt att företag som tjänar pengar på att sälja så mycket alkohol som möjligt inte vill ha en högre skatt. Problemet är att de använder argument som verkar handla om omtanke för barn och unga när de försöker motverka en skattehöjning, argument som inte stämmer, säger Anna Carlstedt.
Alkoholnäringen hävdar att en skattehöjning inte skulle få någon effekt eftersom svenskarna skulle dricka lika mycket, men istället köpa alkoholen i Danmark och Tyskland. Det skulle då innebära färre arbetstillfällen i Sverige och mindre skatteintäkter.
Branschens intresseorganisationer hävdar att det redan idag är så att svenskarna handlar väldigt mycket mer alkohol utomlands, och tar med hem, än vad officiell statistik visar. Enligt IOGT-NTO:s rapport vill branschens intresseorganisationer på så sätt få ökad legitimitet för sina intressen och hålla nere alkoholskatten.
Precis som IOGT-NTO vill många svenskar höja skatten. Nya siffror från SOM-instituet visar att det är fler som vill höja än som vill sänka. Trettio procent vill höja skatten mot 23 procent som vill sänka den.