I april skrev Accent om att Moderaternas och Kristdemokraternas budget, som riksdagen antog för innevarande år, innehöll en minskning av anslagen med 30 miljoner kronor till arbetet mot alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Inför 2020 aviserades nedskärningar med ytterligare 70 miljoner, totalt alltså 100 miljoner mindre än 2018, vilket innebär mer än en halvering, från närmare 196 miljoner till 95 629 000 kronor.
Inte heller var det tänkt att medlen skulle öka framöver. För såväl 2021 som 2022 var det föreslagna anslaget exakt samma storlek som för 2020.
Protesterna uteblev nästan helt eftersom de flesta såg M–KD-budgeten som en parantes och antog att siffrorna skulle justeras i årets budget. Till den skaran hörde IOGT-NTO:s drogpolitiska chef, Irma Kilim.
– Nedskärningarna är otroligt oroväckande och bara en del i den nedrustning vi ser i ANDT-arbetet. Men vår förhoppning är att det här är ett undantag och att nya pengar kommer i nästa års budget, sa hon då till Accent.
Så blev det inte. Den budget som finansminister Magdalena Andersson lade fram igår är identisk med M–KD-budgeten.
Enligt Karin Rågsjö (V), riksdagsledamot som sitter i Socialutskottet, är en halvering av budgeten detsamma som att lägga ner verksamheten.
– Det måste komma nya pengar. Annars kan vi lika gärna lägga ner hela ANDT-området. Det går inte att bedriva bra verksamhet utan pengar, sa hon i våras till Accent.
Hon trodde då att det gått lite fort när budgeten togs fram.
– Jag tror inte att Moderaterna och Kristdemokraterna riktigt förstod vilka konsekvenserna skulle bli. De gjorde riktade nedskärningar för Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Länsstyrelserna och hade nog inte tid att sätta sig in i vad det skulle leda till.
Den nya budgeten är dock inget hastverk, och partierna bakom är andra. Det verkar alltså råda politisk konsensus om att ANDTS-frågorna ska prioriteras ned. Karin Rågsjö var förvånad redan över nedskärningarna i nuvarande budget.
– Åtminstone narkotika och dödsfallen är ju ett område det pratas om hela tiden. Däremot är ointresset för alkoholens skadeverkningar anmärkningsvärt. I politiken har alkoholfrågan reducerats till att handla om gårdsförsäljning, sa hon då.
Förvåningen lär knappast ha minskat.