Narkotika

I dag narkotikaklassas 11 nya preparat

Från och med i dag klassas 11 nya preparat som narkotika och ytterligare 31 klassade som hälsofarlig vara.

På förslag av Folkhälsomyndigheten har regeringen beslutat att elva nya ämnen klassas som narkotika den 16 januari. Det meddelar Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

De flesta är centralstimulerande. Två är smärtstillande och tre är hallucinogena. Inget av ämnena används för medicinska ändamål och tas därför in i Läkemedelsverkets förteckning över narkotika.

Enligt Anders Persson, utredare på Folkhälsomyndigheten, klassas dessutom ytterligare 31 preparat som hälsofarlig vara.

– De flesta är så kallade syntetiska cannabinoider. Vi har haft fokus på den typen av droger som säljs via nätet en tid. Därför har fler preparat än vanligt blivit klassade, säger han till Accent.

Han är kritisk mot indelningen av narkotiska preparat i kategorier.

– Det är en ålderdomlig indelning som inte fungerar idag. Många preparat är numera både centralstimulerande och hallucinogena. Ibland är det svårt att avgöra var de ska hamna, så det där med hur många som hör till den ena eller andra sorten ska man ta med en nypa salt, säger Anders Persson.

Att fler klassas som hälsofarlig vara än som narkotika beror på att kraven inte är lika höga.

– Arbetsinsatsen från vår sida är mindre och då går det också fortare, säger han.

Det är ovanligt att förslag på klassning av preparat från Folkhälsomyndigheten inte går igen enligt Anders Persson.

– Men det har hänt, till exempel med GBL och andra som används i industriprocesser eller för läkemedelsanvändning. Då återremitteras förslaget till oss och man får göra en avvägning av hur stort problemet är i Sverige mot de svårigheter det kommer att innebära för industrin när de ska importera preparaten.

Enligt Anders Persson är det inga problem att hitta preparat att klassificera.

– Vi har ett nätverk där en rad myndigheter ingår, NADiS, Nätrverket för den aktuella drogsituationen i Sverige, och så ingår vi i ett europeiskt nätverk, EMCDDA, som finns i Lissabon. Dessutom har vi tillgång till internationellt samarbete via WHO. Vi har också samarbete med enskilda nationer, säger han.

Det svenska nätverket har ett online-rapporteringssystem dit alla rapporterar ett preparat så snart de fått kännedom om det.

– Tullen och polisen bedriver ju också spaning på internet. Dessutom har några organisationer och universitet fått projektmedel för att bedriva sådan spaning. säger han.

Han är nöjd med arbetssättet.

– Jag tror vi har hittat ett ganska effektivt system, med den snabba klassningen och Förstörandelagen, säger han.

Förstörandelagen innebär att en substans som kan ”antas vara avsedd att användas i syfte att uppnå berusning eller annan påverkan och då kan komma att orsaka skada eller dödsfall” får förstöras.

Om polis eller tull hittar en substans som de misstänker kan komma att förstöras får de beslagta preparatet i väntan på beslut.

Mer från Accent