Cannabis på danskt recept

De är svenskarna som tröttnat på att inte kunna få tag på medicinsk cannabis i Sverige. Nu organiserar de själva resor till Köpenhamn för att få cannabis utskrivet.
Foto: Jens Wingren.

Vi har just passerat Mölndal när Angela de Cabo tar upp bussens mikrofon och hälsar den handfull personer som stigit på Gröna bussen i Göteborg välkomna. Vi har just gett oss ut på en resa som hon menar är historisk.

Resans mål är Clinic Horsted i Köpenhamn där resenärerna ska få träffa läkaren Tina Horsted och hennes kollegor, med förhoppning om att få medicinsk cannabis utskrivet.

Men många ombord skulle nog mena att resans mål är något ännu större. Enligt dem kan hampa ersätta plast, bota cancer, rena miljön. Det har en tilltro till hampaplantan som för somliga verkar gränsa mot det religiösa.

– Ibland undrar jag ens om vi är värda att handskas med den här plantan eller om vi människor bara kommer förstöra den, säger Angela de Cabo.

Det är hon som arrangerat resan med Gröna bussen via en diskussionsgrupp på Facebook. Innan avfärd var 24 resenärer anmälda till resan, men några har hoppat av i sista stund. Idén om en gemensam resa till Köpenhamn för personer som är intresserade av medicinsk cannabis har funnits länge. Men det var först kring jul som Angela de Cabo bestämde sig för att göra slag i saken efter att ha varit nere i Köpenhamn och besökt Tina Horsteds klinik.

Angela de Cabo har en spridd cancer i skelettet. Det är en obotlig och dödlig cancer som började med en bröstcancerdiagnos 2012. Under en tid fick hon sativex mot smärtan.

– Mina läkare ville inte skriva ut det till mig, men en vän berättade att det finns en läkare som heter Risto Sutinen som skriver ut cannabis till sina patienter, säger hon.

Anledningen att hon sökte sig till just medicinsk cannabis var dels att lindra sina smärtor utan opiatiska läkemedel, men också en övertygelse om att cannabis kan läka cancer.

– Det vågar man ju knappt prata om. Men även om det inte botar mig så botar det mina symtom och gör mitt liv drägligt, säger hon.

Men medicineringen med sativex tog slut när hennes läkare Risto Sutinen flyttade till Finland sommaren 2018.

– Bemanningsföretaget han jobbade för tyckte nog inte om att han skrev ut cannabis till sina patienter, säger Angela de Cabo.

Angela de Cabo. Foto: Jens Wingren.

Det visar sig att Angela de Cabo inte är den enda på bussen som fått sativex utskrivet av Risto Sutinen. Flera berättar hur de fått hjälp av honom att få sativex tills han kom tillbaka från semestern i somras och fann sig entledigad. Av de 16 ombord som ska söka vård har 10 tidigare haft Risto Sutinen som läkare.

Under hösten lånade Angela de Cabo från vänner och köpte på gatan. Att vara utan cannabis var inte ett alternativ för henne. Strax innan jul sökte hon sig därför till Tina Horsteds klinik i Köpenhamn där hon fick bediol utskrivet.

Sedan början av 2018 är det möjligt för danska läkare att skriva ut medicinsk cannabis till patienter med exempelvis multipel skleros, ryggmärgsskador, illamående i samband med cancerbehandling eller kronisk smärta. Det är en tillfällig regel som kommer att gälla under fyra år för att sedan utvärderas. Men det är långt ifrån alla läkare som ordinerar cannabis. Danska forskare och den danska läkareföreningen har protesterat mot att det saknas kliniska studier och evidens på området. Flera stora metastudier har visat att cannabis har begränsade användningsområden som medicin. Effekten är svår att förutsäga och risken för biverkningar är stor. Men vissa patienter får effekt av medicinsk cannabis mot nervsmärtor och multipel skleros.

Trots det har många fler danskar fått cannabis utskrivet än vad den danska regeringen hade förväntat under första året. 1 400 stycken för att vara exakt. Och av dem är det 1 000 som gått till Tina Horsted, enligt henne själv.

Även svenskar söker sig alltså nu till Danmark.

– Jag har haft sativex mot min mördande huvudvärk och det är det enda som fungerat. De andra pillren de gav mig fick jag bara ont i magen av, säger en kvinna.

Men även sativex säger hon bara kapar den värsta toppen av smärtan. Medicinsk cannabis är det enda som fungerat helt för henne.

Sativex är ett cannabisextrakt som i Sverige främst skrivs ut för att lindra symtom av multipel skleros. Det är den enda formen av medicinsk cannabis som är möjlig att få utskriven i Sverige; undantaget ett fåtal patienter med ryggmärgsskador som fått dispens för andra typer av medicinsk cannabis. I Danmark finns möjligheten att få ett flertal olika mediciner som oljor med CBD och THC, samt bediol på recept. Det senare är ett läkemedel baserat på faktiska växtdelar från cannabis.

Bediol tillverkas av blomknopparna på cannabisplantan. Foto: Jens Wingren.

Angela de Cabo visar upp en liten vit burk med ett grönt, malet innehåll från knoppen av cannabisblomman. Hon får 30 gram utskrivet varje gång hon besöker Köpenhamn och använder ett gram om dagen. Det betyder att hon behöver åka till Köpenhamn en gång i månaden.

– Det här kostar 160 kronor grammet så det är ju bra mycket dyrare än cannabis som man köper på gatan. Men då är också innehållet mycket mer kontrollerat, säger hon.

Hon föredrar dock sina hemodlade plantor.

– Man får en annan samenergi med plantorna man odlat själv. Det blir en helig olja för mig. Jag har fått ett nytt liv efter min dödsdom. Jag har fått så mycket kunskap om den här växten, säger hon.

En annan fråga är införandet av substanserna till Sverige. Angela de Cabo har brottats med Läkemedelsverket för att få ta med sin medicinska cannabis hem, men veckan innan bussresan fick hon avslag.

– Jag behövde söka ett införselintyg för att få ta med mig 30 gram hem, men de tyckte uppenbarligen inte att jag hade synnerliga skäl. Vi är flera här på bussen som sökt utan att få något intyg, säger hon.

Men hon är inte orolig inför resan hem ikväll.

– Vi ska inte behöva deklarera för något. Folk är för sjuka för att orka med sånt. Det får avgöras mellan Sverige och Danmark, det är inte något som jag tänker ta ansvar för. Jag har fått min medicin lagligt utskriven. Och hälsa går före lag, säger hon.

Enligt Läkemedelsverket gäller olika regler för införande av olika narkotiska preparat. Preparat så som bediol, som består av växtdelar från cannabis räknas till en annan klass än cannabisoljor och andra extrakt. Extrakt av cannabis faller under Läkemedelsverkets förteckning 2, vilket innebär att det är tillåtet att som svensk medborgare föra med sig fem dagsdoser av en medicin som är utskriven utomlands, även om den är narkotikaklassad i Sverige. Bediol däremot faller under förteckning 1, vilket innebär att den inte får föras in alls utan tillstånd från Läkemedelsverket. Och för att få tillstånd krävs synnerliga skäl, något som ingen ombord på bussen har enligt Läkemedelsverket. De som är på resa för att få tag på extrakt av cannabis kan alltså lagligen ta med sig fem doser hem. De som hoppas få med sig bediol hem bryter enligt Läkemedelsverket mot lagen.

Foto: Jens Wingren.

Solen skiner i Helsingborg när bussen rullar in. De resande samlas i en klunga omgiven av söt rök utanför bussen. Angela de Cabo har rullat en cigarett med bediol.

– Nackdelen med att röka varje dag är att jag blandar ut med tobak, så jag röker mycket mer tobak än vad jag gjorde innan, säger hon.

Men tidsschemat är tight. Snart är alla tillbaka på bussen igen och en man med skägg och stickad keps improviserar en liten sång om Gröna bussen på ukulele. Han är inte med för att få något recept utan av intresse. Han är engagerad i partiet Enhet som har avkriminalisering av narkotika i sitt partiprogram.

– Så jag är mest med för att se att allt går rätt till, säger han.

Men även han har fått sativex utskrivet av Risto Sutinen. Mot invärtes sår i tarmarna.

En annan som också är med av intresse för cannabisfrågan är reggaeartisten Ivan Olausson Klatil, mer känd som ”General Knas” från bandet Svenska Akademien, som kliver på i Malmö. I högtalarsystemet ger han resenärerna en acapellaversion av sin låt ”Doktor Cannabis” medan bussen rullar över Öresundsbron med strax över tjugo personer ombord.

General Knas sjunger ”Doktor Cannabis” ombord på Gröna bussen. Foto: Jens Wingren.

Men rörelsen som backar upp den här resan är betydligt större. Facebookgruppen där resan planerats har över tusen medlemmar.

– Många har uttryckt ett intresse av att följa med men känner sig rädda och vågar inte riktigt än, säger Angela de Cabo.

Och även om man ska göra tydlig skillnad på medicinskt bruk av cannabis, avkriminalisering och legalisering så finns det helt klart en rörelse som drar åt ett liberalare håll.

Den svenska legaliseringsrörelsen må kunna samla tusentals intressenter på internetforum. Men politiskt sett är frågan inte särskilt het, och en majoritet av svenskarna är inte intresserade av att legalisera cannabis enligt en undersökning Aftonbladet nyligen genomfört. Frågan lever inom några av de politiska ungdomsförbunden och inom några mindre partier. Men trots att cannabisfrågan inte åtnjuter någon större synlighet i svensk narkotikadebatt har ungdomars inställning till cannabis blivit mer tillåtande enligt mätningar gjorda av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. En anledning kan vara att världen utanför Sverige långsamt ändrar sitt förhållningssätt till cannabis.

Men det finns de som har ett mer organiserat tillvägagångssätt att få till förändring i Sverige. Sargon de Basso är en av dem. Dagarna innan Gröna bussens resa har han och flera av hans kollegor på advokatfirman De Basso publicerat en debattartikel om avkriminalisering av drogbruk. De Basso arrangerade även seminarier om cannabispolitik under Almedalsveckan förra året tillsammans med det amerikanska CBD-företaget Charlottes web. Han har också försvarat flera återförsäljare av CBD-oljor under det senaste året. Sargon de Basso har även startat en organisation för jurister med namnet Tryggare Ruspolitik som kommer arbeta för avkriminalisering och skademinimering i narkotikapolitiken.

Tina Horsted. Foto: Jens Wingren.

Tina Horsteds klinik ligger på andra våningen av ett tegelhus i korsningen av Farvergade och Hestemöllestraede i Köpenhamn. Hon har jobbat med cannabis som medicin i sex år, under de tre senaste åren från sin egen klinik. Hon har nyligen blivit kontroversiell efter att hon skrivit ut CBD-olja till barn i smärtlindrande syfte. Idag uppskattar hon att hon har 3 000 patienter som får medicinsk cannabis. Ett hundratal av patienterna är svenskar som kommer ner en gång i månaden för att få sitt recept förnyat.

– Det handlar om sjuka människor som prövat andra typer av behandling utan att bli hjälpta, säger hon.

Det svenska Läkemedelsverkets bestämmelser om att fem dagsdoser skulle vara den högsta tillåtna införselkvoten för cannabisextrakt, och som helt förbjuder växtdelar från cannabis, har hon inte mycket till övers för.

– Det är dumheter. Enligt Schengenavtalet har du rätt att ta med dig medicin för 30 dagar, säger hon.

Men Läkemedelsverket menar att det här rör sig om ett missförstånd. Bara en person som är bosatt i ett annat schengenland än Sverige får föra med sig 30 dagsdoser av en narkotikaklassad medicin in i landet. Bestämmelsen är alltså menad att underlätta för boende i andra länder att ta med sig sin medicin när de vistas i Sverige tillfälligt.

Receptionisten blir märkbart stressad när ett 20-tal svenskar tränger sig in i det lilla väntrummet samtidigt. Ett beslut tas att dela upp gruppen. En handfull ska stanna på kliniken för att träffa läkare medan resten tar sig till fristaden Christiania mitt inne i Köpenhamn i väntan på deras läkartid.

På Pusher street i Christiania har killarna som säljer cannabis i små stånd luvorna uppdragna över huvudet. Det är en råkall februaridag. För femtio kronor kan man få en färdigrullad joint i ett litet plaströr. Bitar av olika sorters hasch ligger upplagda på fat och cannabisknoppar hälls mellan plastpåsar. Men trots den öppna stämningen kring försäljningen gäller det för försäljarna att vara beredda.

– Om det blir en polisrazzia måste de snabbt kunna plocka ihop grejerna och gömma sig, säger Rod Parero Maller, dokumentärfilmare som följt med bussen.

Cannabisförsäljningen i Christiania har länge varit ett stående inslag i stadsbilden och det har inte alltid varit populärt bland de boende. Speciellt inte när tungt kriminella kontrollerat handeln. Runt Pusher street finns barer, restauranger och caféer med olika kutym kring cannabis. Det är oskrivna regler som en besökare gör bäst i att snappa upp. På restaurangen närmast Pusher street vill de inte se någon cannabis överhuvudtaget, medan det på restaurangen Woodstock är fritt fram att både mecka och röka inomhus. Här finns det goda möjligheter att skaffa cannabis på ett enkelt sätt även för den som inte har ett medicinskt tillstånd. Rod Parero Maller frågar Ivan Olausson Klatil om han också ska träffa läkaren.

– Nja det tror jag inte, jag har väl inga krämpor direkt mer än att jag får migrän så fort jag ser en snut, säger han.

Christiania. Foto: Jens Wingren.

Tillbaka på Tina Horsteds klinik får Angela de Cabo till slut träffa en läkare för att förnya sitt recept. Det blir ytterligare 30 gram fördelat på sex burkar, tre baserade på indica och tre baserade på sativa. Angela upplever att de två olika sorterna har något olika verkan på henne.

– Indican passar bättre till natten medan sativan är lite gladare, säger hon.

Men läkaren är missnöjd med att hon röker medicinen, det är inte det bästa sättet säger han och visar en vaporizer som hettar upp cannabis för att patienten ska kunna inhalera ångan. Men en vaporizer kostar pengar och bara det här besöket kommer addera ytterligare 700 kronor till Angela de Cabos kostnad för att få tag på sin medicin.

Resenärerna packar in sig i bussen igen och de flesta verkar uppspelta och nöjda med dagen. En man som under resan ner verkade en aning spänd är nu istället lättad och pratsam.

– Det känns som att en sten ramlat från bröstet, säger han.

Han berättar om ledsmärtor som han upplever lättas med cannabis och en hjärntumör som han hoppas ska krympa.

Av de 16 svenska patienter som träffat Tina Horsted denna dag har alla utom en fått cannabis i olika former utskrivet. En äldre man har nekats cannabis för sin smärta eftersom han inte tagit med säg röntgenbilder till mötet.

– Jag känner mig lite lurad, säger han.

Foto: Jens Wingren

Resans sista stopp är apoteket där medicinen ska hämtas ut. Här får resenärerna också det så kallade ”pillerpappret” med apotekets signatur och stämpel, som de kan visa upp med hänvisning till Schengenavtalet om de skulle bli stoppade av polisen.

Men apoteket har inte förberett sig på anstormningen av svenskar och det visar sig att de har slut på bediol. Ett andra apotek behöver uppsökas. Vissa får med sig intyg som de hoppas ska hjälpa dem att få sin medicin levererad till sitt lokala apotek.

– För de som tagit sig hit handlar det ju om liv och död. Det är inte personer med ett flyende intresse för att bli höga utan människor som på riktigt är sjuka, säger Angela de Cabo.

Nästa resa med Gröna bussen är planerad till början av mars.

Mer från Accent