Flera nya nätdroger narkotikaklassas – men lagen ligger steget efter

Från 1 augusti blir tolv nya nätdroger narkotikaklassade. Den svenska lagen ligger dock hela tiden steget efter, enligt Per-Åke Sandvold på Läkemedelsverket.
Av: Jenny Stadigs

Tolv nya nätdroger blir narkotikaklassade från den 1 augusti. Dessutom blir Adhd-medicinen Lisdexamfetamin narkotikaklassad från den 22 juli.

– Att tretton substanser narkotikaklassas är väldigt mycket. Det finns så väldigt många nya nätdroger, men vi har inte möjlighet att ta alla på en gång utan vi betar av efter hand, säger Per-Åke Sandvold, ansvarig för kontroll av narkotika och olaga läkemedel på Läkemedelsverket.

Den främsta effekten av narkotikaklassningen när det gäller nätdroger är att polis och tull kan ta substanserna i beslag och att åtal kan väckas, enligt Per-Åke Sandvold. När det gäller läkemedel innebär narkotikaklassning främst att det tillkommer en rad restriktioner kring förskrivningen.

– Det blir en hel del extra administration och läkemedlet ska förvaras på ett särskilt ställe och så vidare. Narkotikaklassningen kostar ju pengar naturligtvis, men det är ett sätt att ha lite bättre koll på den typen av substanser som är beroendeframkallande.

I Sverige måste man känna till exakt hur en substans ser ut för att den ska kunna narkotikaklassas, vilket det ofta riktas kritik mot.

– Lagstiftningen ligger hela tiden steget efter. Drogen måste först ut på marknaden, och sedan måste vi analysera den i våra laboratorium vilket innebär att det tar sex till åtta månader innan den kan bli narkotikaklassad.

Många vill se en så kallad generisk lagstiftning istället, vilket innebär att det räcker med att en substans uppför sig som en känd narkotikaklassad substans för att den ska vara olaglig.

– Många länder har samma typ av lagstiftning som vi har, men ett antal länder har en sådan här generisk lagstiftning som säger att om en substans exempelvis är amfetaminlik så betraktas den som narkotika.

En eventuell lagändring har varit uppe till diskussion flera gånger, men regeringen vill inte ändra lagen, enligt Per-Åke Sandvold.

– I Sverige säger våra jurister att en generisk lag skulle innebära ett osäkert rättsläge för medborgarna eftersom man inte kan ringa Läkemedelsverket och fråga om något är narkotikaklassat eller inte – istället blir det upp till domstolen att avgöra det.

Har du någon personlig åsikt om vilken typ av lagstiftning som är bäst?

– Jag kan se fördelar med båda typerna. Men det är inte vi som stiftar lagarna, det är regeringen, och jag har ingen personlig åsikt.

Trots att det inte går att åtala någon för innehav av en ny, ännu inte narkotikaklassad substans i Sverige finns det en två år gammal lag som innebär att substansen ändå får beslagtas av tull och polis.

– Den här förstörandelagen är väldigt unik. Den gör att det inte blir lika lätt för dem som håller på med nätdroger, eftersom det innebär ganska stora ekonomiska förluster om polisen tar nätdrogerna i beslag.

Det är Läkemedelsverket som utreder narkotikaklassning av läkemedel och Statens folkhälsoinstitut som utreder narkotikaklassning av nätdroger.

– Båda myndigheterna lämnar sedan utredningarna och förslagen på narkotikaklassning till regeringen, och regeringen säger nästan alltid ja. Ungefär 90 procent av de ämnen som narkotikaklassas är nätdroger som saknar medicinsk användning.

Alla narkotikaklassade substanser förs sedan upp på Läkemedelsverkets offentliga lista.

– Vi på Läkemedelsverket har listan för att alla i Sverige på ett enkelt sätt ska kunna gå in och titta om något är narkotikaklassat eller inte. De flesta narkotiska substanserna på listan har FN beslutat om och inte vi i Sverige, säger Per-Åke Sandvold.

Dela artikeln:
0