Denna artikel är en faktatext som hör till Frågan som inte ställs.
Fakta om ADHD
• ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Kärnsymptomen vid ADHD är problem med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symptomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. ADHD definieras som en funktionsnedsättning.
• Cirka fem procent av alla barn beräknas ha ADHD och problemen finns ofta kvar i vuxen ålder.
• Cirka en av trettio pojkar i åldrarna 10–14 år får ADHD-läkemedel i Sverige. Island toppar förskrivningen av ADHD-läkemedel i Norden, följt av Norge, Sverige, Danmark och Finland.
• Antalet personer som får ADHD-medicin har nästan fyrdubblats sedan 2006.
Olika samband mellan ADHD och missbruk
• Barn till alkoholister löper högre risk än andra att drabbas av olika psykiatriska besvär och eget missbruk. Risken att utveckla ADHD är 2,8 gånger högre bland barn som växer upp med missbruk. 30 % av barn med ADHD har en förälder med samma diagnos.
• Bland vuxna som får diagnosen ADHD finns en mycket stor andel som någon gång under livet har missbrukat alkohol eller narkotika. Cirka var tredje blandmissbrukare och var femte alkoholmissbrukare beräknas ha ADHD.
• Förekomsten av alkoholproblem är högre bland pappor till pojkar med ADHD (och/eller trotssyndrom och uppförandestörning) än bland övriga pappor.
• Mödrar till barn med ADHD och som hade egen ADHD hade oftare ett missbruk, framförallt om de hade låg socioekonomisk status.
• Socioekonomiska förhållanden har betydelse för barns hälsa och utveckling, inte minst för barn med ADHD.
• Andelen barn som medicineras för ADHD är högre hos barn som har adopterats. Enligt Svenska FAS-föreningen har troligtvis vissa av dessa barn fetalt alkoholsyndrom (FAS). Många alkoholskadade barn får aldrig veta orsaken till sina problem, utan får istället diagnoser som ADHD.
Stödgrupper
• Cirka 80 procent av landets kommuner kan erbjuda stödgrupper för barn som växer upp med missbruk, enligt en rapport från IOGT-NTOs Juniorförbund. Verksamheten är inte lagstadgad och kan drivas i olika regi.
• Stödgruppen är en pedagogisk verksamhet, inte terapi. I gruppen får barnen träffa andra med liknande erfarenheter och gruppedagogiken bidrar till att barnen slipper skuld och skam.
Helena Wannberg