Alkoholdebatt

Fake news styr inte alkoholdebatten

Att inte fake news styr alkoholdebatten konstaterades under ett seminarium anordnat av IOGT-NTO under Almedalsveckan.

Fake news är ett uttryck som används allt mer frekvent, inte minst av den amerikanske presidenten.

– Det används slarvigt och undergräver tilltron till journalistiken när man kallar nyheter man inte gillar för fake news. Begreppet har blivit så laddat att jag tycker man ska tala om oäkta nyheter i stället. Det är inte journalistik utan fabricerade nyheter som görs i ett visst syfte utan intresse för att skildra hur det egentligen ser ut, säger Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och författare till boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender.

Hon tycker inte att artiklar som orsakar löpsedlar som ”Vin är nyttigare än motion” hör till kategorin fake news.

– Det är löpsedelsjouralistik, eller klick-journalistik. Det är slarvig och dålig journalistik, men det är inte fake news. Ovetenskapliga studier kan ge stora rubriker, eller så har journalisten vridit på forskningsdata och plockat russinen ur kakan. Det är ofta garderat med ordet ”kan” men det är inte påhittat, säger hon.

Psykologiska mekanismer gör att de flesta väljer att titta på forskningsdata som stöder det de vill tro på, enligt Åsa Wikforss.

– Vad ska jag göra om någon säger att det är farligt att dricka kaffe?

Hon säger att man ska vara extra vaksam om det finns ekonomiska intressen inblandade.

– En vanlig strategi är att försöka underminera tilltron till forskarna: ”De har en agenda.”

Något som bekräftades vid ett tidigare seminarium om narkotikapolitik då seniorprofessorn Fred Nyberg i en paneldebatt nämnde att han ofta blir ifrågasatt med påståendet att han har ekonomiska intressen i att upprätthålla en restriktiv narkotikapolitik.

– Men jag har inga intressen i det, mer än att jag förstås får vara med och via skattsedeln betala de kostnader en legalisering av cannabis skulle medföra, säger han.

Åsa Wikforss menar att det inte bara är ekonomiska intressen som kan misstänkas för att förvanska verkligheten.

– Det finns en risk att intresseorganisationer, som IOGT-NTO, väjer för studier som visar sådant ni inte vill höra. Det skadar tilltron till er som organisation, säger hon.

Johnny Mostacero, förundsordförande för IOGT-NTO, har tittat på hur alkoholindustrin agerar.

– De vill så tvivel för att skapa misstro i syfte att gynna egna intressen. De vill påverka politiker, köpbeteende och opinionen, säger han.

Han visar också exempel på artiklar med märkliga vinklar. En ledare i Dagens Nyheter om gårdsförsäljning hör till dem.

– Skribenten påstår att två statliga utredningar har kommit till fel slutsatser. En av utredningarna han hänvisar till handlar inte ens om gårdsförsäljning. Sedan presenterar han en egen tolkning.

Till sist är det ändå politikernas ansvar att basera sina beslut på fakta och inte på önsketänkande eller industrins behov av att sälja mer, säger han.

Julius von Wright är redaktör för Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings tidskrift Alkohol och narkotika. Han har blivit ombedd att ge ett journalistiskt perspektiv på fake news. Inte heller han gillar hur ordet används.

– Att kalla nyheter man inte gillar för fake news erbjuder ingen konstruktiv kritik, säger han.

Inför seminariet har han tittat särskilt på hur gårdsförsäljningsfrågan skildrats i Sverige och hur alkohollagsreformen 2018 skildrats i Finland.

– Efter reformen har vi fått någon slags ”gårdsförsäljning” i Finland. Mikrobryggerier kan sälja sin egen öl om den inte är starkare än 12 procent. Enligt den finska forskaren Pia Mäkelä, likställdes forskningsbaserade argument med känsloargument. På sociala medier var opinionen stark. Den ekonomiska krisen gjorde att ekonomiska argument vägde tungt, säger han.

Även i den svenska debatten är det ekonomiska argument som används.

– Det är näringslivsperspektivet snarare än folkhälsoperspektivet som förs fram.

Julius von Wright visar en artikel i Svenska Dagbladet där en vinskribent skriver att han är trött på att höra samma argument.

– Men det är ju just det som utmärker goda argument – att de håller i längden, säger han.

Han menar att det finns en del utmaningar för journalister.

– Skala bort politiken från fakta, nyansera uppfattningar och bildsätt inte gårdsförsäljning med en gård. Majoriteten av svenska alkoholproducenter är inte vingårdar. Lobbyorganisationer måste granskas, liksom forskning ska granskas.

Åsa Wikforss anser att bäst chans att påverka har man med balanserade och lugna debatter.

– Folk vill inte få fakta slagna i huvudet. Att få folk att känna sig trygga och lyssnade på gör att folk kan ta till sig informationen, säger hon.

Mer från Accent